Det hjälper tydligen att..?

Ett inlägg om hur det kan vända.

Det var en riktig skitdag idag. Riktig skitdag. Inte nog med att jag var negativ och nedstämd, jag var irriterad och arg också. Dels fick jag inget vettigt svar från Let’s Deal om min beställda och betalda turbo snake, dels hörde jag inget från Dalkarlarna som var firman som min bostadsrättsförening hade avtal med angående fönsterbytet förra hösten. Jag hade ju trasiga persienner redan från början, men nu har det hänt ytterligare saker.

Men sen kan saker vända. Inte vad jag, men det hjälper tydligen att…

1. ventilera?
2. blogga om det?

Först kom ”ormarna” med posten på eftermiddagen. Och när jag var på väg till garaget efter att ha hämtat hem Fästmön från jobbet ringde Elitfönster, de som har levererat fönstren med persienner som Dalkarlarna monterade. I morgon klockan 8.30 kommer de hit och fixar mina persienner! Fast de hade bara fått uppgift om att det är en som är trasig, trots att jag, så sent som i fredags, ringde om att det är flera som är trasiga. Från Dalkarlarna dock total tystnad, trots att de skulle höra av sig med besked. I fredags. Men jag kan väl säga att jag är nöjd med att få saker och ting fixade i morgon. Förhoppningsvis. Det här med kundtjänst och kundbemötande har jag emellertid en och annan åsikt om…

Anna överlevde min middag och nu ligger hon och sover räv under pläden och väntar på kaffe. Jag är glad och nöjd att ormarna har levererats och att persiennerna ska lagas i morgon, så glad att jag kan sjunga opera. Tosca. Med en toscabulle i käften – HEPP!

Jag skulle kunna sjunga opera med denna toscabulle i käften.

Ett jobb till att söka har jag hittat idag. Den ansökan ska jag skriva efter fikat. Sen blir det Top of the lake som får runda av kvällen.

Nästa irritationsmoment ligger emellertid och pyr i bakhuvudet: ett uteblivet recensionsexemplar med tillhörande inbjudan till boksläpp borde ha levererats vid det här laget… Får väl ventilera eller blogga om det i morgon, så kanske det dimper ner i postboxen. Fast nu hinner jag varken läsa, recensera eller gå på boksläppet, så…

Livet är kort. 

Read Full Post »

Tofflan testar: Turbo snake – ett köp via Let’s Deal

Ett inlägg om en användbar pryl som Tofflan har nätshoppat.

I somras började jag prenumerera på Let’s Deal. Jag tyckte att det var ganska intressanta erbjudanden, dealer. Och så bestämde jag mig för att göra ett inköp: jag beställde en turbo snake, en sorts rör-rensare för handfat, badkar, diskhoar och sånt. Köpet skulle betalas i förväg. Leveransdatum flyttades fram tre (3) gånger. Frågan är: var ormen värd att vänta på? Idag kom den och idag testade jag den.

En turboorm för rören.

Ett leveransdatum som flyttades framåt i tiden tre gånger gjorde att jag var… ska vi säga… smått irriterad och på väg att häva köpet. För det senaste budet var att ormen skulle ha levererats i fredags. Den kom idag, måndag.

Turbo snake låg i ett vanligt kuvert där klistret knappt höll kuvertet stängt – ett under att ormen inte hade trillat ut. Men att därefter bryta sig in i förpackningen var betydligt svårare: svetsad, ganska hård plast. Man gör sig lätt illa.

Ingen vettig manual låg i paket, bara några klatschiga reklamartade rader om att man skulle stoppa ner ena änden i avloppet, vrida runt och dra upp. Det fanns inte ens en bild på vilken ände av ormen som skulle ner i rören. Jag chansade – och gjorde rätt! Du skulle bara ha sett det GOJS som jag fick fram… Urrrrrrk… Det fanns för övrigt inte heller nåt tips om hur man ska rengöra ormen, det blir ju ganska… äcklig.

I paketet låg två ormar av olika storlek samt en självhäftande krok att hänga dem på, om man nu vill det. Jag testade båda storlekarna och insåg att Turbo snake passar bäst att använda i lite äldre avlopp och rör. I modernare prylar är hålen i handfat och diskhoar mycket mindre. Ett tips, bara…

Två ormar och en krok låg inbrottssäkert inplastade. Men paketet innehöll ingen manual.

Vad tyckte jag nu då om ormarna och köpet? Ja, för det första var jag grymt irriterad över de ständiga leveransförseningarna. Let’s Deals kundtjänst tycks svara på mejl en gång om dan. Utöver det får alla mejl man skickar dit nån sorts autosvar som med tiden blir jävligt väldigt skrattretande och frustrerande i nån sorts underlig kombo. De första gångerna svarade man att det hela skulle undersökas. Därefter återkom man till mig via e-post. Idag har jag mejlat tre (3) gånger och fått ett svar. Och tre autosvar, förstås…

Ormarna i sig är en enkel idé och kräver inte nån ingenjörsexamen för att använda. Jag räknade ut vilken ände som skulle ner genom hålet och ut i rören. Priset, 99 kronor för två, var helt OK. Ormarna tar ingen större plats att förvara.

Det som emellertid drar ner omdömet rejält är att man misslyckas leverera i tid. Leveransförseningar får man alltså ha med i beräkningen när man beställer från Let’s Deal. Dessutom finns det en del saker kundtjänsten kan bli bättre på. Svara på mejl, till exempel.

Trots strulet ska jag testa att beställa ytterligare en pryl lite senare i höst. Det blir dock ingenting dyrbart som en resa eller så. Man vågar ju inte lita på leveranstiderna, som sagt…

Det totala omdömet blir medelbetyg. Och då är Tofflan snäll. Hon skulle kunna vara… elak.

Livet är kort.

Read Full Post »

Evolutionen bakom talrädsla?

En Uppsaliensisk undersökning bland 2 000 svenskar har visat att den vanligaste rädslan är att tala inför folk. Bakom studien står psykologiprofessor Tomas Furmark, som länge forskat om social fobi och rädsla för att tala inför andra.

Är det farligt att kommunicera?

Men vad beror det på att vi är så rädda för att tala inför andra människor? Enligt evolutionära förklaringar är vi rädda för olika saker, som exempelvis ormar, eftersom vi historiskt har haft nytta av den rädslan. Ser man talrädslan ur ett evolutionärt perspektiv kan rädslan att träda fram och ta plats i gruppen ha minskat risken för att bli utstött. Att bli utstött hotade ju överlevnaden.

Forskningen visar också att man kan ärva rädslan att tala inför folk. Det behöver inte handla om gener utan om att ärva ett beteende.

När man drabbas av talskräck får man ett påslag från det autonoma nervsystemet. Det är den delen av nervsystemet som man vanligen inte kan påverka med viljan. Vi reagera likadant som när vi utsätts för fara: Kroppen ställer in sig för att fly eller slåss. Pulsen ökar och vi spänner musklerna. Vi ökar utsöndringen av stresshormoner och vi svettas. Men för den som ska tala och drabbas av talskräck innebär detta att man har svårt att tänka klart och glömmer vad man ska säga…

Professor Furmark tror att man kan träna bort talrädsla. Eller snarare att man kan övervinna sin rädsla att prata inför folk. Man kan träna sig själv eller delta i kurser. Den som lider svårt av social fobi kan söka hjälp inom kognitiv beteendeterapi. Man kan även använda vissa mediciner.

Jag har inga större problem att tala inför grupper. Det spelar ingen roll om de är små eller stora. Så länge det jag talar om berör mitt arbete känner jag mig trygg och säker. Men om jag ska prata personligt blir det värre…

Hur är det för dig? Är du rädd att prata inför andra???

Read Full Post »

Cold Creek Manor

En familj från stan kommer till ett kråkslott på den amerikanska landsbygden.  Skälet är att undkomma stans olika faror. Men på landet lurar många andra. Vi har just sett filmen Cold Creek Manor (2003), som gick på Kanal 5 i mars och som jag spelade in på DVD:n då. En alldeles utmärkt och läskig film så här när höststormarna och -regnen drar fram utanför fönstren…

Läskigt på landet…

                                                                                                                                                       Cooper och Leah flyttar till landet med sina två barn och startar ett stort renoveringsprojekt av huset de köpt billigt. En dag dyker den förre ägaren upp och erbjuder sig att hjälpa till med arbetet. Cooper är inte helt bekväm med detta, men säger ändå ja. Allt går bra till dess att familjen hittar ormar över allt. Och så är det ju detta med hästen… När Cooper börjar rota i vad som hände den förre ägarens familj inser han att frun och de två barnen kanske inte åkte ifrån huset…

Den här filmen är riktigt ruskig och spännande. Slutscenerna utspelar sig i mörker, storm och regn. En bra fredagsskräckis som skrämmer så där lagom. Högt betyg!

Read Full Post »