Ett inlägg om oro.
Igår kväll, fredag, klockan 21, tyckte a-kassan att det var bra att skicka ut ett mejl om de nya reglerna som gäller från den 1 september. JÄTTEBRA -NOT! För på såna mejl uppstår det alltid i min hjärna en massa frågor – saker och ting är nämligen sällan solklart förklarade. Och naturligtvis går det inte att kontakta a-kassan direkt – det är ju helg. Smart drag, a-kassan!
Upprörd.
Dessutom verkar det som om det är Arbetsförnedringen som ska ta emot de nya rapporterna. För detta måste man logga in och föra in saker som sökta jobb under en månad. Man loggar in på Arbetsförnedringens Mina sidor och man ska använda e-legitimation. Det här har jag legat och tänkt på och oroat mig för i natt, så sömnen har blivit rubbad och magen kass. Mina uppgifter från 2009 (typ utbildningar och jobb etc) när jag skrev in mig sist, ligger kvar, sa de på Arbetsförnedringen när jag var där. Men se logga in på Mina sidor det har jag nog aldrig kunnat mer än nån gång i början. Jag har provat användarnamn och lösenord som jag hittade i mina gömmor, men det är fel. När jag ber om ett nytt lösenord får jag till svar att användaren inte finns. Och samma här: den tekniska supporten har ju stängt för helgen.
Jag undrar om hela helgen nu kommer att gå åt till magont eller inte. Vissa stunder kan jag släppa det hela, andra inte. För det är ju så att om du inte rapporterar in vad du har gjort, sökta jobb etc, då får du ju ingen a-kasseersättning. Jag tycker att det är BRA. Det är inte det. Jag skriver ner allt jag söker i en Excel-fil och gjorde likadant förra gången jag var arbetssökande. Då var man inte ett dugg intresserad på Arbetsförnedringen. Nu har jag allt samlat för mig själv och det är bara att copy-and-paste. Om och när jag nu kommer in på Mina sidor. De verkar vara allt annat än mina…
Fästmön säger att jag blir nervig av sånt här och att det brukar fixa sig. Hon känner mig och vet vad jag går för, så jag litar på henne. Men allt sånt här tar så mycket kraft! Kraft som jag skulle behöva till att jobba upp min självkänsla och mitt självförtroende så att jag skriver bra och säljande jobbansökningar…
Orolig och nervig.
Antagligen har jag fått en del av nervigheten från mamma. I torsdags var det första gången hon skulle testa färdtjänsten efter att de nya reglerna infördes – i kombination med en ny utförare – i somras, den 1 juli. Hon har inte vågat. Nu var hon tvungen eftersom hon måste till ett apotek. Inte heller hon hade sovit natten innan, men sen hade allt gått bra, till och med bättre än med tidigare upphandlad utförare (= taxibolag). Men hon vågade inte chansa på att de ska hitta hennes adress, så hon får fortfarande gå ut en bit till en annan gata. Hennes hus är avlååångt och mamma mor i ena änden. Taxibilarna brukar stanna i den andra. När mamma går (= rolla) mot bilen brukar den åka. Och så där kan det hålla på sen. Mamma orkar inte. Hon har svårt att gå. Det är bland annat därför hon har färdtjänst. Men hon är inte korkad, min mamma. Hon hittar en lösning som funkar hyfsat. Hon går till en annan adress som taxichaufförerna uppenbarligen hittar. Det är så vi får göra, vi oroliga och nerviga.
Jag har suttit nu på morgonen och försökt lösa problemet med Mina sidor. Jag klarar det inte. Jag får släppa det till måndag. Jag måste släppa det. Det är bara så. Anna och jag ska åka ut en tur idag och TITTA på saker. Att titta är gratis. Vi åker bil inom stan. Bensin är inte gratis, men det är inte bussresor heller. Och just nu kan i alla fall inte jag åka buss – på grund av att UL håller på att införa ett nytt biljettsystem…
Händer det nåt hos dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 