Helgen och nästa vecka

Ett inlägg om det som har varit och det som komma skall.

För dig som inte orkar med att läsa så mycket kommer här en resumé av Tofflans helg. Först i text sen i bildspel:

I fredags snöade det och Lucilles babes gjorde en jättefin snögubbshund. Fästmön anlände och efter en shoppingtur på Tokerian mumsade vi i oss goda ostar, smakrika kex och ett svindyrt Amarone. Jag gladde mig åt ett bokpaket som anlände till postboxen. 

I lördags firade vi först Annas snälla mamma. Det blev så himla lyckat eftersom hon vann på båda lotterna vi gav henne. Dessutom fick vi underbart god tårta, med lemon curd emellan lagren. På kvällen tog vi bussen in till stan. Då hade all snö försvunnit och det var bara mörkt. Vi gick till vårt favoritställe – utan att ha bokat bord. Som tur var fick vi plats! Där drack vi ett ännu mer svindyrt Amarone och åt god mat. Desserten var fantastisk, till exempel.  Vinet dekanterades och serverades ur en märklig skapelse, en sorts liggande karaff. Det var ljuvligt och passade utmärkt till kycklingfilén och sältan i gorgonzolasåsen och de soltorkade tomaterna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Idag är det söndag. Jag har tillbringat ett par timmar vid datorn och sökt jobb. Den tjänst jag har just nu är ju bara en visstidsanställning som nyligen blev förlängd mars månad ut. Därför gäller det att ta nya tag med jobbsökeriet. Hur det blir med den utlysta tjänsten jag nu vikarierar på vet jag inte. Jag fick en del information i fredags som naturligtvis påverkar mig: should I stay or should I go..?

Anna är och tränar och jag ska fräscha till mig lite och förbereda mig inför morgondagens jobb. I morgon går jag ut med ett väldigt positivt pressmeddelande. Det är inte alltid man får skriva såna!

Solen gör sina tappra försök att titta fram, så kanske tar vi en promenad i eftermiddag, Anna och jag. Framåt kvällen åker vi till biltvätten och passar eventuellt på att äta på närbeläget ställe.

Jag funderar vidare på saker och ting och undrar varför en del manspersoner, som nån sorts tics, tar sig på p (ja, du får lista ut själv vad p står för!) då och då. Är det för att de

1. vill kolla att den är kvar?
2. vill justera den?
3. kliar på den hela tiden?
4. vill lukta på sina fingrar efteråt?

Seriöst, vad har DU gjort i helgen? Skriv gärna några rader och berätta! Jag är nyfiken som vanligt.

Livet är kort.

Read Full Post »

Var de 14 vid bordet..?

Siffran 13 förknippas ofta med otur – utom för min gamla kompis Mia som hade 13 som tursiffra. Hon vann alltid på lotter och chokladhjul och sånt på just nummer 13! Men för oss andra är 13 som sagt att se som ett oturstal. Ett skäl till detta är att de var 13 vid bordet under Jesu sista måltid. Och dan efter måltiden vet vi ju vad som hände. I alla fall vi som läser/har läst Bibeln.

13… eller 14..?

 

Fast nu kan det faktiskt vara så att de var 14 vid bordet den där sista gången Jesus käkade ihop med sina lärjungar. Den fjortonde personen kan vara Pontius Pilatus, han som dömde Jesus till korsfästelse. En koptisk text, som sägs vara 1 200 år gammal, har nyligen dechiffrerats. Och enligt den var Pontius Pilatus inte bara med och käkade med Jesus sista gången denne åt. Herr Pilatus erbjöd även att låta sin son ta Jesus plats på korset – det är väl det mest spektakulära i den koptiska texten!

I texten får man också veta att den sista måltiden hölls en tisdag och inte en torsdag. Vidare får vi förklaringen till Judaskyssen, alltså kyssen i pannan som förrådde Jesus. Enligt den koptiska texten berodde det på att Jesus kunde byta skepnad och det var genom Judas kyss han avslöjades.

Naturligtvis finns det de som tvivlar på texten, men oavsett om den är sann eller inte är det ju en intressant text – liksom Bibeln är en intressant bok som består av böcker, enligt min mening. Den koptiska texten kommer från ett fynd vid ett kloster i Egypten 1910 och är en av  55 manuskript som man då fann.

Livet är kort.

Read Full Post »

En vinnare?

Förtydligande: 
Det är alltså mitt för- och efternamn som är tryckt på bokens omslag. På en av bilderna nedan har jag mörkat mitt efternamn. Nån hemlighet måste ju en Toffla få ha – även om många känner mig. 

 

Idag när jag kom hem hittade jag spännande saker i min postbox. Ja, först var det ju ett brev från min bank och såna brev är ju inte alltid så roliga. Men sen låg där ett paket…

”Max 2 kg” stod det på paketet…

Tungt var det och jag gissade att innehållet hade att göra med

ett spännande bokprojekt

som jag har medgivit till att bli indragen i via Pronto. Ja, jag förstår nu att det handlar om marknadsföring, men vi får se om det ger nåt mer. För det kan det faktiskt göra, paketet innehöll inte bara en bok utan också en trisslott!

Visst handlar det om att jag ska vara med och marknadsföra en ny bok, men jag kan ju faktiskt bli… en vinnare också…

Jorå, jag förstod väl att det skulle finnas en liten hake, men eftersom jag föll och lät min nyfikenhet ta överhanden ska jag löpa linan ut och verkligen läsa och recensera boken här på bloggen. Som alltid är jag ärlig med vad jag tycker. Dessutom tycker jag att författaren verkar vara en spännande och färgstark person.

Vad sägs om den här baksidestexten där jag pekas ut som mångmiljonär?

Nu är jag ju inte mycket för spelande och lotter, även om jag spelar på Lotto varje vecka med mamma och då och då köper en trisslott. En del lotterier har jag till och med en viss aversion emot… Men den här boken ska jag ge en chans, verkligen! För det där med pengar, det leder ju som sagt var inte alltid till lycka…

Livet är kort.

Read Full Post »