Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kompis’

Ett ANNAt inlägg.


 

Idag firar jag kvinnan i mitt liv! Fästmönden mest älskade Annan, den bästa. Hon som, bland övriga Annor och andra, finns där och som är den som har mitt hjärta. Anna med det stora hjärtat, kvinnan som har stått vid min sida sen hösten 2007 och inte vikit en millimeter trots allt jobbigt och svårt som hänt – och allt dumt jag har gjort. Vi säger understundom, Anna och jag, att vi önskar att vi hade träffats tidigare i livet. Jag önskar dessutom att vi hade träffats vid en bättre tid i livet, inte i kristid, mer eller mindre. Vissa saker vill jag emellertid inte ha ogjorda och detsamma tror jag gäller för Anna. Men… det hade bestämt varit… lite skönare om livet hade farit fram aningen snällare med oss. Som vanligt gäller att försöka använda bra delar av de erfarenheter en fått tidigare i livet och tänka framåt.

Annaliten

Riktigt så här tidigt i livet träffades vi inte, men Anna är så bedårande SÖT på dessa bilder!


Så Anna, om du läser detta… NÄSTA ÅR… Då du!!!
I år blir det ett mer vanligt gratulerande när vi ses senare idag! Övriga som läser detta kan gott hoppa in till Annas blogg och skriva grattis i en kommentar. Det gör inte ont.

 

Anna

Alla heter Anna, till och med den här tidskriften.

Som jag antydde inledningsvis finns det flera Annor i mitt liv. Lyckligtvis är samtliga Annor goda och bra Annor. För ett tag sen jobbade jag till exempel med tre (3) Annor och samarbetet gick väldigt bra med alla tre. Och ganska nyligen fick jag kontakt med min syssling Anna – efter 40 år… Lustigt nog är det min andra syssling som bland annat också är författare… Hoppa in på hennes blogg och ta en titt! Sen har jag en kompis som skriver böcker också, Den belgiska Annan. Tyvärr har hon ingen aktiv blogg längre, men jag skriver då och då om hennes böcker här. Vidare heter en av mina bästa Uppsalavänners dotter Anna liksom den av mina kompisars dotter som bor närmast mig. Mitt ex före Anna heter också Anna fast i andranamn och ett tag i hennes liv hade hon samma efternamn som min Anna. Nu har jag inte haft kontakt med mitt ex på några år, så det vore synd att säga att hon är en Anna som finns i mitt liv. Men… kort sagt: Alla heter Anna – på ett eller ANNAt vis!

Än så länge har jag bara messat födelsedagsbarnet och skickat en ljudfil med sång eller vad jag nu ska kalla det. Jag skulle naturligtvis ha uppvaktat på plats i morse med paket och frukost på sängen. Men tyvärr är det ju så att jag är arbetssökande och då måste en ägna sig åt lite ANNAt. Under morgonen har jag till exempel sökt jobb, fyllt i a-kassekort, aktivitetsrapporterat, telefonerat med a-kassan samt fört en mejldialog med en arbetsförmedlare i Enköping. Det har gått bra med allt idag, till och med a-kassan – KORS I TAKET! Förhoppningsvis får jag därför en liten slant från dem i slutet av månaden, typ ersättning för sex dar. Som vanligt gäller emellertid att Det papperslösa kontoret inte riktigt existerar och jag är dessutom sån till min natur att jag kör med både hängslen och livrem. Pappershögen växer…

Pappershög

Pappershögen växer på mitt skrivbord…


Idag blir det alltså inte så mycket läsning. 
Men jag påbörjade min andra Elizabeth George-bok i helgen och den verkar, efter att ha läst cirka en femtedel (cirka 100 av cirka 500 sidor), lika bra som den första. Jag kan konstatera att givaren dessutom figurerar i boken, dock maskerad som nunna…

Syster Agnetis

Givaren av boken figurerar visst i den också, om än i nunneform…


För den som är intresserad av min hälsa
kan jag rapportera att magen är ytterligare bättre. Genom att jag kan äta fast föda med det för mig viktiga fettet i kosten fungerar den nu mer och mer som den ska.

Slutligen gläds jag för vännen som liksom jag lever i en värld där tillsvidareanställningar är nåt för andra. Vännen har fått förlängt kontrakt till sommaren OCH varit på en lovande intervju för ett ANNAt jobb.

Ha en bra måndag!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett risigt inlägg.


 

Paket med grönt snöre

Paket med grönt snöre måste överlämnas till en blivande 21-åring i morgon om jag inte är helt utslagen.

Nä, jag har ingen lust att känna att jag inte är flexibel. Planerna för helgen är ändrade och jag får lägga om mina planer. Det blir 21-årsmiddag för yngsta bonusdottern hemma hos Fästmön i morgon kväll i stället för hos hennes pappa på söndag kväll. Det passar bättre för alla inblandade, även för mig. Om det blir nåt för min del, vill säga. Jag känner mig ganska urkig. Den här infektionen jag har kämpat emot kanske slår igenom nu bara för att jag känner mig så trött. Dessutom var huvudredaktören dunderförkyld och vi satt ganska mycket bredvid varandra på jobbet…

I vart fall måste jag försöka komma iväg i morgon till Stormarknaden och göra några ärenden som jag inte hann med förra lördagen på grund av all sandjakt – och brist på ork då också – och så måste jag handla maten jag ska äta hos Anna eftersom jag är matkrånglig (mitt ordval) och min mat kanske inte finns att handla i Förorten.

Men innan dess måste jag också bädda rent och tvätta en maskin. Det kan jag göra medan jag tar det lugnt på förmiddagen. (Jag kopplar av, jag kopplar av, jag kopplar av…) Städa badrummet och duschrummet/toan kan jag göra på söndag. Jag måste verkligen bädda rent och städa. Bara måste. Sjuk får jag däremot inte bli, för jag måste jobba, har inte råd att vara hemma och inte heller lust att höra på somligas brutaljoller och hushållsmaskiner. Men innan jag åker till Förorten måste jag hinna ringa mamma i morgon, för det lovade jag henne.

Och vad i himlens (!) namn är det KD har hittat på nu? Inte för att jag är förvånad över att partiet tycks bli kompis med ett annat parti med ordet ”demokraterna” på slutet, men ändå… Kanske är det straffet för att Lejonet vägrade släppa in V..? Vad vet jag, vad vet jag? Surt och irriterande.

Eh… vart tog det goda humöret vägen??? Det är väl infektionen som har ätit upp det. Jag muntrar upp mig med lite kissåbajshumor! Idag läste jag hos Illustrerad vetenskap om… en fisdetektor. Det är en liten grej som man fäster i byxlinningen. Den sniffar sig igenom 0,5 liter tarmluft varje dag och kan varna detektorbäraren via bluetooth och en app för vad h*n bör undvika att äta så att det inte kommer gaser från personaling… där bak… Nu är detta fortfarande på utvecklingsstadiet, men… Jag kan inte låta bli att undra hur nödvändigt det är, egentligen, med en fisdetektor… Vore det inte bättre att forskarna hittade nån lindring av förkylningssymtom..? Urrrrk…

Kiss o Bajssnusk

Luktar Bajs prutt, tro?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan tipsar dig om att passa på.


 

Det är ganska inne med second hand och loppis sen ett tag tillbaka. Kanske har det med Antikrundan att göra (rundan kommer för övrigt till Uppsala den 22 augusti och då ska jag dit) – folk hoppas hitta det där Fyndet med stort F. Men mycket handlar det nog också om att vi är bättre på att ta tillvara på saker idag. Dessutom är det inte längre varken pinsamt eller skämmigt att köpa saker billigt som nån annan har ägt tidigare och skänkt.

Den väg hem från Clark Kents* läkarbesök jag valde innebar att jag så gott som passerade Återbruket. Jag svängde in och tog mig en titt. Böckerna är inte längre gratis, som jag först trodde, men allt i butiken säljs just nu för halva priset! Jag tittade, njöt och fotade, kanske hittar du nåt på mina bilder som du vill fynda? Men passa på, för det gäller nog kanske bara den här veckan. Dessutom stämmer inte öppettiderna på webbplatsen – Återbruket stänger redan klockan 16! (Tänk att det ska vara så svårt för Uppsala kommun att korrigera sin information…)

Faktiskt pris den här veckan vid bilderna, inom parentes ordinarie pris:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Om jag köpte nåt?
Ja, gissa vad! Inte så svårt, va?.. Två deckare fick följa med hem. De var inte gratis, men kostade tillsammans fem kronor. Dessutom fick jag en trevlig pratstund med kvinnan i kassan. Det var emellertid gratis.

Strindbergsmördaren och Monstret

Mitt fynd: fem spänn för båda böckerna på Återbruket! Strindbergsmördaren är skriven av pappas gamle kompis Jean Bolinder. Monstret av Jonathan Kellerman ingår i en serie med en homosexuell polis i huvudrollen.



Senare den här månaden kan det tänkas bli nåt reportage från en nyöppnad vintage- och retrobutik här i Uppsala! Håll utkik!


*Clark Kents läkarbesök = min lille bilmans besök hos Ryds bilglas för att få ett stenskott lagat

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Brittiskt gillar vi, gärna serier, men också gärna kortare. I kväll visade SvT! 1 den första delen av tre av The Driver. Det var kvällens enda sevärda program, så vi sjönk djupt ner i soffa respektive bästefåtölj, Fästmön och jag.

Vince i The driver

Vince är chauffören i The Driver. (Vince spelas av David Morrissey. Bilden är lånad från SvT:s webb.)


Vince jobbar som taxichaffis.
Det är inget höjdarjobb. Ofta råkar han ut för kunder som klagar, spyr eller lurar honom. Relationerna i familjen knakar sen sonen lämnat hemmet. En dag dyker Vinces gamle kompis Col upp. Han har just avtjänat ett fängelsestraff. Via Col kommer Vince i kontakt med The Horse. Han blir chaufför till denne. Först tycker han att det är spännande. Pengarna är lätta att tjäna. Men mot slutet av första avsnittet hettar det till och jag tror bestämt att Vince undrar vad han har gett sig in på…

Lite halvsegt tyckte jag nog att detta var. Karaktärerna känns inte helt trovärdiga heller, av nån anledning. Vissa av dem är nästan parodiska. Men självklart vill jag se hur det går och lär titta på de två kommande avsnitten.

Toffelomdömet efter första avsnittet når bara upp till medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en barnbok.


 

Trixigt SallySally rules! Det kan jag helt klart konstatera efter att ha läst två Sallyböcker numera. I Anna Ehns och Mia Öströms nyutkomna Trixigt, Sally! är den smarta tjejen med de stora visionerna – och den jobbigaste familjen – tillbaka. Och nu vet Sally vad hon ska bli när hon blir stor: cirkusartist.

Tillsammans med kompisen och parhästen Rakel piffar Sally sin hamster Minus. Rakels statyundulat Barbro sitter stilla och tittar på. Förkylda hockeysyrran brakar in och kastar snoriga papperstussar överallt. Sen kommer mamma som bara glor på sin mobil. Jaa, Sallys familj är verkligen o-cirkus. Därför drar Sally och Rakel till en riktig cirkus där de naturligtvis råkar ut för en massa spännande saker som hästbajs och elefantsnablar – och en cirkusdirektör som inte kan trolla. Och då uppstår ett verkligt krisläge!

Trixigt, Sally! är minst lika rolig som föregångaren, Stjärnklart, Sally!. Språket är rappt och det enkla i det gör boken så rolig. Jenny Karlssons illustrationer passar dessutom perfekt till texterna. Det är såna där bilder man kan titta på igen och igen och upptäcka nya saker, vare sig det gäller den lilla flugan som cirkulerar över hästbajset, syrrans snoriga papperstussar som Minus gladeligen tuggar i sig eller apan som skrattar när clownen på styltor faller eller… Äh! Jag tycker att du ska köpa boken – till dig själv eller din sex- till nioåring och sen läsa den.

Tack, Opel förlag, för recensionsexemplaret!


Toffelomdömet blir självklart det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


För dig som är piggelin är det release i kväll den 23 april kl 18 – 20 på Drottninggatans bokhandel här i Uppsala. 

Den 30 april är det bokprat på F-3 på Stadsbiblioteket i Stockholm.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om andra delen av en TV-serie som jag tittade på tillsammans med min mamma.


 

Säsong nio av Stjärnorna på Slottet inleddes förra lördagen. I kväll var det Rikard Wolffs tur att inneha rollen som huvudperson och ta över stafettpinnen efter Helena Bergström. Helena Bergström tycktes ha både pratat och gråtit färdigt på sin egen dag, men kompisen Rikard Wolff visade sig inte heller vara dålig på att gråta.

Rikard Wolff

Rikard Wolff tårögd stjärna redan vid frukosten på Slottet.


Det var rörande 
att höra om Rikard Wolffs stora trauma i barndomen/ungdomsåren: skräcken och tron att han hade en könssjukdom. Naturligtvis visar det sig att den elvaårige pojken inte har nån sån åkomma. Men skräcken kommer igen under 1980-talet med aids. Rikard Wolff berättar om ett fruktansvärt läkarbesök där läkaren inte vågade ta i honom och skickade hem honom med två sobril i tron att han var aidssjuk. Rikard Wolff hade influensa.

Ett i mitt tycke lite väl galet upptåg, med en tusenhövdad publik, satte en del press på deltagarna. Det var tur att de inte var som Rikard Wolffs alter ego. Jag TROR att han kallade sig själv Ville Våffla, men det kunde lika gärna ha varit Vilda Tofflan… (Nåja, allt här i världen cirkulerar självklart inte runt mig, så det var säkert Ville Våffla.) Det var hur som helst modigt av Rikard Wolff att berätta om den här svarta sidan, en sida som vid ett tillfälle misshandlar en pojkvän.

Kvällens Stjärnorna på Slottet kändes mer… actionfyllt. Men det är ändå lite för få frågor från de andra stjärnorna till den som har dagen. Rikard Wolffs dag får snäppet högre Toffelomdöme än Helena Bergströms dag!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett snårigt inlägg.


 

Krukväxter

En djungel i mina köksfönster.

Å, vad jag är spänd inför måndagens övning! Det ser väldigt lovande ut alltihop och uppdraget är både spännande och välbetalt. Jag skulle verkligen behöva det efter dessa månader med nålpengar. Och jag behöver göra nåt vettigt om dagarna medan jag väntar på vad som händer med ett visst manus (det kan ta upp till tre månader…). Dessutom behöver jag ut ur hemmets djungel och träffa folk – varje dag. Höra till, socialprata, du vet. Det enda som känns jobbigt är resorna, eftersom de kommer att ta mycket av min fritid i anspråk. Samtidigt får jag försöka ägna restiden åt att läsa, skriva eller sova – för jag tänker inte köra bil.

Men jag är inte där än. Efter en första telefonintervju blir det en personlig intervju på måndag. Jag hade sån tur att I är ledig den dan och vi ska träffas efteråt på ett fik i närheten. Ett riktigt kanonbra fik, enligt I. Och eftersom jag slapp betala tåg- och t-banebiljetterna kan jag ju lägga en slant på en kopp kaffe med nåt till.

I morgon eftermiddag ska jag också träffa en kompis och fika, men det blir här hemma. A och jag ska stråla samman på Tokerian och sen går vi över till mig och dricker Lindvalls kaffe. INTE Arvid Nordquists magvärksframkallande! Jag känner hur jag redan i förväg mår gott av alla dessa möten. Hur jag liksom forcerar djungeln av ovilja och rädsla och tittar ut. Nyfiket.

Morgonens tidiga timmar idag har jag ägnat åt jobbsökeri och inläsning inför intervjun. Och så har jag kollat lite vad det kostar att pendla. Billigt är det inte och det är allt annat än pålitligt att åka tåg, men jag har inget val. Jag lär i vart fall ha råd att pendla om jag får en lön, trots att pendelkostnaden ligger på runt 3 000 kronor i månaden. En å andra sidan rätt skrämmande hög summa bara för att få åka och jobba… Meeeen… återigen: jag är inte där än.

Idag ska jag fortsätta min städning. Det blev lite si och så med den igår, eftersom större delen av dan gick åt till att ordna biljetter. Hade jag vetat att det skulle ta så lång tid hade jag nog skippat det. Tvättar gör jag också. Det är nån som har fyllt tvättkorgen IGEN. För att inte tala om soppåsarna… Jag måste gå till soprummet, men en tur ut i regnet lockar inte just nu. Men jag måste vidare till Tokerian för att kompletteringshandla till middagen idag – bröd till soppan eller potatisklyftor till kycklingburgaren??? Jag har inte bestämt mig än.

naken vid datorn

Hum hum, bilden är inte helt sann. Jag har kläder på mig, en högre stol och bruna sandaler på fötterna.

När jag ändå har suttit här vid datorn har jag också passat på att kolla lite bredbandsleverantörer och -priser. Det verkar som om de flesta som har svarat på veckans fråga i Tofflan undrar…. – se högerspalten! – har bredband från Telia eller Bredbandsbolaget. Det senare har ju jag också. Men Telia har bättre priser! Och att Bredbandsbolaget är dyrare, har längre URL:er och inte funkar med min webbläsare gör mig ju inte precis mer positivt inställd…………..

Men även det där med bredband är en djungel och jag ska kika vidare medan tvättmaskinen gör sitt. Sen blir det tvätthängning och rengöring av badrum och duschrum/toa.

Vad händer hos DIG idag??? Har du också en djungel hemma? Skriv några rader i en kommentar om du har lust att berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »