Mammon

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Norska deckare och kriminalserier har ofta samma höga klass som brittiska. Mina förväntningar var på topp när jag hällde ner mig i bästefåtöljen i kväll för att se premiäravsnittet av Mammon på SvT1. Frågan är om en sån hyllad serie verkligen är så där bra som både norsk och internationell media hävdar…

Jon Øigarden spelar journalisten Peter Verås i Mammon. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Glenn Meling/NRK)

Historien börjar fem år bakåt i tiden. Journalisten Peter Verås har fått information av en hemlig källa, Sophia, om en finansskandal. Det är Peters egen bror som har försnillat miljoner. Trots det väljer Peter att gå ut i tidningen med storyn. Han besöker sin bror hemma kvällen efter. Brodern är märkligt lugn. Och naturligtvis bedrar skenet. När Peter är på väg mot sin bil för att åka hem brinner ett skott av i garaget. Exakt på dagen fem år efter broderns självmord levererar en advokat en låst låda till Peters svägerska Eva. Men hon får inte öppna den om inte Peter är med. De tvingas att mötas igen hemma hos Eva. Innehållet i lådan är minst sagt… märkligt.

Den första av totalt sex delar börjar rafflande och snudd på amerikanskt. I och med självmordet vänder det och blir norskt och bra igen, enligt min mening. Ja, jag menar naturligtvis inte att självmord är bra, utan att TV-serien skildrar det hela trovärdigt, inte överdrivet. Det är otäckt och spännande, kort sagt. Extra läskig – och tyvärr aktuell – är scenen där en joggande kvinnlig polis blir förföljd av en man.

Det här är verkligen en toppenserie som visar såväl polisarbete som journalistiskt arbete på ett realistiskt sätt. Toffelomdömet blir det högsta. Klem og nuss x 5 eller…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det tredje ögat

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Igår var det inte bara Morden i Midsomer som körde igång. TV4 visade samtidigt, förstås, norska serien Det tredje ögat. Norska kriminalserier och brittiska är ofta i samma höga klass. Vilken tur att jag kunde spela in på DVD-hårddisken. Som bonus slapp jag då reklamen eftersom det går att snabbspola förbi den. Fästmön och jag dukade fram några goda ostbitar och var sitt glas hemtrampat vin till detta.

Viggo är en bra polis, men han lider svårt av att inte få veta vad som har hänt dottern som försvann.

Vi tittare får tillbakablickar från en fin dag i polisen Viggos liv. Fin ända tills hans femåriga dotter försvinner från cykelvagnen medan han är inne i kiosken och köper glass. Livet slås i spillror, äktenskapet går i kras och dottern förblir försvunnen. Viggo fortsätter att jobba som polis, men han har svåra problem med att acceptera att dottern är borta. I nutid får Viggo en ny kollega och tillsammans tar de sig an ett fall med en försvunnen politiker. Viggo är den som löser fallet tack vare sin förmåga att minnas detaljer – och sina drömmar! Men han är allt annat än rolig att jobba med…

Ytterligare en bra norsk kriminalare! Det här är både spännande och otäckt redan från början. För så är det när ett barn bara försvinner och inte kommer tillbaka eller hittas. Att leva med ovissheten torde göra vem som helst mer eller mindre galen. Att det sen ska bli tio avsnitt känns lite i mesta laget. Men spelar man in och spolar förbi reklampauserna känns det något mer rimligt.

Toffelomdömet för den här spännande starten blir det högsta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »