Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Personligt, Vänner, tagged 60-åring, a-kassan, alkohol, allting går, avslöja, billiga, blommande växter, byt liv, byxor, C-vitamin, citron, dagersättning, dö, det bästa i livet, dill, djävulsår, en vecka, ett par tusen under existensminimum, födelsedag, förmögen, frysar, fyra goda viner, garderober, göra ont, glimt, gratis, gubbe, hög lön, höst, hemma, hoppplock, i gott skick, influensa, inte avslöja, kalas, kap, kärlek, kärringar, kök, kläder, knep, konstaterande ton, kylar, lära mig saker, leva, leva snålt, livet, mamma, månad, meddelande, middag, Mina sidor, mitt leverne, namnsdagspeng, onödigt, orkidé, pelargon, pengar i hushållskassan, proper, räkmacka, räkor, reagera, ren och skär njutning, rik, riva, rusa in på toa, skönheter, skita i, slå i taket, snäppet bättre, specifikation, stilla nåt dåligt samvete, strumpor, synpunkter, tack, torsdag, trasig, tycka en massa, tycka synd om, underkläder, unna sig, utan inkomst, utbetalning, vacker, väluppfostrad, Willys on 16 maj 2015|
2 Comments »
Ett gott inlägg.
En räkmacka med hopplock från olika kylar, frysar och Tokerian.
Då och då händer det att människor undrar hur jag kan leva som jag gör utan nån inkomst. Jag har lust att svara
Det ska du skita i!
Men det gör jag förstås inte, jag är för väluppfostrad. Fast jag kan avslöja att mitt knep är att leva snålt nio gånger av tio och sen unna sig den tionde gången. Vissa dar äter jag middag för en femma. Då kan jag tillåta mig att köpa fyra goda viner – som igår. (Varav ett par av vinerna för övrigt var billiga viner.)
Blåbär och hallon till filmjölken blev det i morse.
Igår kväll kom Fästmön hit. Då åt vi räkmackor. Livet på vår räkmacka gick till så att vi samlade ihop det vi hade i våra kylar och frysar, så det enda jag behövde köpa var dill och en citron. Resten fanns redan, inköpt nån dag när det fanns pengar i hushållskassan. Och genom detta hopplock kunde jag köpa oss lite C-vitamin som vi behöver efter den hiskeliga influensan, eller vad det nu var, som vi drabbades av för ett par veckor sen.
Idag hade jag fått ett meddelande från a-kassan. Utan att ha läst det fick jag rusa in på toa. Jag reagerar alltid så när a-kassan mejlar att jag har ett meddelande att läsa på Mina sidor, så det hade inget med räkorna att göra. Det var en specifikation på en utbetalning jag får på torsdag. Den sista på ett tag. Jag får inte ens ut en tredjedel av vad jag tjänade på min senaste visstidsanställning. På specifikationen står att jag har 70 procent. Men min dagersättning har aldrig sänkts, för jag har en gång i tiden haft för hög lön. Att slå i det taket gör rätt ont. Nu menar jag inte att man ska bli rik av att gå på a-kassa, men faktum är att jag lever på ett par tusen under existensminimum varje månad, ungefär. Det går. Allting går om man bara ger sig den på det. Men jag är inte nåt kap längre för den som tror att jag är förmögen…
Jag berättar inte detta för att du ska tycka synd om mig eller för att stilla nåt dåligt samvete hos mig själv. Jag skriver om det i en konstaterande ton som jag hoppas att du uppfattar. Sen vet jag att det sitter kärringar framför allt och en och annan gubbe också och tycker en massa och har en massa synpunkter på mitt leverne. Varsågod och kom och byt liv med mig en vecka så får du se hur du klarar det! För ärligt talat har du ingen aning om saker och ting eftersom du ju inte är jag. En sak jag äntligen har lärt mig den hårda vägen de här sex djävulsåren är att… Eh nej. Det tänker jag inte avslöja. Jag har lärt mig många saker, om både mig själv och andra människor. En dag kanske jag dör som en snäppet bättre människa än den jag var 2009. Vem vet…
Nu på morgonen har jag rivit i mina garderober efter nåt helt och propert jag kan ikläda mig denna eftermiddag när vi ska fira en 60-åring i familjen. Det är OK att gå omkring i trasiga kläder här hemma, men baske mig inte när man ska bort på kalas. Kläder är ett nödvändigt ont ibland. De enda av den sorten som jag nu har tillräckligt av och som även är i gott skick är underkläder och strumpor. Men sånt visar man förstås inte upp på nåt kalas. Min gamla mamma sa häromdan att hon tänkte skicka mig en namnsdagspeng senare i månaden att använda till inköp av byxor. Jag vet inte det, jag. Byxor… Är inte det onödigt när jag inte ska nånstans direkt..?
Livet på en räkmacka i New Village har du fått lite glimtar av nu. Hellre böcker än kläder är det som gäller samt goda viner och nyttig mat en gång på tio. Det bästa i livet är ändå gratis. Kärlek, till exempel, och goda vänner. Att titta på mina blommande växter i köket, växter som jag har fått av två goda vänner, är både gratis för mig och en ren och skär njutning. Tack för dessa skönheter, Agneta och Lucille! Se så vackra blommorna är:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Musik, Personligt, TV, Vänner, tagged arbete, arbetsprover, avlastningsbord, översättning, barn, bäst-före-datum, ESC 2012, Eurovision Song Contest 2012, farfar, födelsedagskort, fönster, fönstermätare, frissa, garderober, gästrum, hår, krukväxter, kväll, läsning, matsalsbord, middag, mjölk, runda bordet, schlager, spis, stenhård macka, tavlor, telefoni, tonåring, tuggummi on 23 april 2012|
8 Comments »
Direkt från jobbet till frissan. Hann precis köpa tuggummi och posta ett födelsedagskort till en gammal god vän.
Fin i håret – nej ingen bild – åkte jag hem och jobbade med en översättning i två timmar. Sen flyttade jag bort krukväxter från mina fönster eftersom det kommer hit fönstermätare i morgon bitti. Det är växter överallt…
Växter på spisen.
Alla 42 kunde jag inte flytta på, men några hamnade på matsalsbordet.
Växter på matsalsbordet.
Några hamnade ovanpå garderoberna.
Växter på garderoberna.
En del små växter blev rätt söta på runda bordet i gästrummet ihop farfars tavlor som han målade som elvaåring respektive 18-åring.
Växter på lilla runda bordet i gästrummet, tillsammans med farfars tavlor.
Och ett gäng hamnade på avlastningsbordet där några av mina arbetsprover ligger.
Ett gäng ovanpå mina arbetsprover.
Sen blev det lite läsning tillsammans med en stenhård macka (bara två dar efter bäst-före-datum) och ett par glas mjölk = min middag.
Stenhård macka till middag.
Slutligen en stund med Fästmön i telefonluren innan det blir schlager på TV.
Vad har du gjort???
Read Full Post »
Posted in Personligt, Trams, tagged Alexander Bard, Babel, dator, diskret, garderober, gå ut med sopor, håriga smalben, humor, internetuppkoppling, kläder, klädsmak, kris och panik, kritvita ben, Naken-Toffla, orange, sandaler, stilpolis, strumpor, svarta shorts, tjockissvart, turkos on 03 juni 2011|
16 Comments »
Jag har inte mycket till klädsmak, det medger jag. Jag är helt enkelt inte intresserad av kläder. Därmed inte sagt att jag inte BÄR kläder, det måste man ju. Jag är minsann ingen Naken-Toffla. Ofta blir det kris och panik när nåt stort evenemang, typ studenten, ska gå av stapeln, för jag har ju liksom inte så mycket användbart i mina garderober. Ja, jag bor ju ensam och har därför tillgång till alla garderober. Därmed INTE HELLER sagt att jag har massor av kläder.
Jag brukar inte bry mig så mycket hur jag själv är klädd, men klär mig helst i tjockissvart och gärna diskret. Aldrig i turkost eller orange. *RYSER* Då skulle jag ju synas alltför mycket.
Men idag var det tur att jag grep in som stilpolis gentemot mig själv. Jag menar, man kan ju inte gå ut med soporna och se ut så här:
Inspirerad av Alexander Bard som jag nyss sett på Babel? Nej men så här kan ju inte ens en Toffla se ut när hon går med sopor.
Kritvita ben, svarta shorts, strumpor och sandaler – nej, det går ju bara inte! Till strumpornas försvar dock är att de döljer håriga smalben. Men det är ingen ursäkt.
Nu slipper de kringboende se mig iförd detta. Nu har jag bara visat ALLA som har tillgång till dator med internetuppkoppling… 😳
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 