Vänligen Lars Lerin: Leif GW Persson

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

I kväll skulle de mötas, två av mina mansfavoriter, framför TV-kameror. Lars Lerin tyckte att Leif GW Persson verkade vara så härligt butter och mysig att han skrev till honom. En sommardag träffades de hos Leffe och ett sammandrag av det mötet visades i kvällens Vänligen Lars Lerin.

Lars Lerin träffade Leffe i kväll. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Kvällens träff blev en väldigt innerlig och varm sådan. Jag slogs av att Leffe inte hela tiden pratade om sig själv och sitt utan minst lika mycket om Lars. Märkligt nog lockar Lars fram nån sorts beskyddarinstinkt hos Leffe, en instinkt som i vanliga fall vad gäller Leffe är förbehållen kvinnor och barn. Vidare blev jag skönt impad av att Leffe uttryckte hur positivt hans intryck av Lars var – att han utstrålar sån godhet – och att han skulle vilja se honom måla eftersom han älskar hans tavlor.

Samtalsämnena under det halvtimmeslånga programmet kretsade kring missbruk, men också om självmordstankar och mödrarelationer. Jag hade gärna velat höra mer, samtidigt som jag tyckte att kvällens program var mer öppet än de två tidigare. Det är inte lätt att sitta och prata om självmord, allra minst i TV… Men det är bra. Det är viktigt. Att självmord kan handla om en sekunds verk…

Kvällens program får högsta Toffelomdöme. Nästa gång möter Lars Lerin Nino Ramsby.

Här kan du läsa om när Lars Lerin mötte…

Anni-Frid Lyngstad

Mikael Persbrandt

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Godnattsaga..?

Ett sagolikt inlägg. Äh, jag bara skojar!

---

 

Godnattsaga? (Med tanke på att det står zzzz…)

Jorå! Jag är väldigt tacksam att den gångna natten skänkte mig mer sömn än den innan. Faktum är att jag kunde somna, trots att tvätteriverksamheten startade igår kväll klockan 22.45. (Vilket påminner mig om att jag nu måste kontakta BRF-ordföranden för att framföra klagomål. För vilken gång i ordningen jag gör detta vet jag inte – jag har tappat räkningen. Så är det hos oss. Tyvärr.)

Det har varit en fullspäckad dag med mycket jobb, varierande arbetsuppgifter, chefskontakter, avstämningar och jag vet inte allt. Jag började lay outa en beskrivning, men får lägga den på tillfällig is till förmån för en akut berättelse som måste textgranskas under morgondagen. Ibland undrar jag vad jag håller på med… Och det finns det visst en och annan övrig person som gör också, har jag förstått. Jag ger därför de(n) nyfikna en liten hint vink via bilden här ovan…

Efter jobbet mellanlandade jag i New Village för att sen kuska ut till gymmet i Förorten. ÄH, JAG BARA SKOJAR! Jag tror aldrig att nån lär få se mig på nåt gym. Nä, jag hörde talas om två familjemedlemmar som skulle äta pizza, så jag bjöd in mig själv. Och inte blev det bara pizza heller, utan dessutom dessert i form av friterad camembert med hjortronsylt och glass. Jag är så mätt att magen står i åtta hörn nu… Tack, Fästmön, för middagen! 

Detta bildspel kräver JavaScript.

På grund av denna enorma mättnad ska jag ta en liten promenad (med vattenkanna först och telefon sen – till skillnad från vissa restauranggäster telefonerar jag helst privat och hemmavid). Klockan 21 bänkar jag mig framför TV:n för att se mötet mellan Lars och Leif.

Ha en go kväll!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »