Posted in Epikuréiskt, Ironi, Personligt, Trams, Vänner, tagged alkohol, ansjovis, arbetsdag, arebetsmaterial, avstämning, bil, byggnad, byta kontor, chef, dö, dofta ljuvligt, eldsvåda, Elliot Hund, föreslå, författare, filma, fisk- och skaldjursgryta, flytta, frakta, fynd, gin, glad, golv, grön växt, grilla, grillpanna, halt, häckla hänga ut, hem, hjälp, humor, hungrig, installera, intranät, järndepåer, jobb, julklapp, karbonpapper, kardemummablomma, kött, kollega, korrektur, krypa neråt, kvällsmat, kvicksilver, kyla, lax, lay out, leka pyroman, leverpastej, lite, ljus, mappar, margarin, moppa, motorvärmare, novemberkaktus, nyckel, ostyrslig vagn, pansarvagn, passa, Photoshop, plocka iordning, present, rapport, röd, rostade mackor, S:t Paulia, scanner, september, skitkallt, skratta, slut på arbetsuppgifter, smärre saker, smör, snö, starta, starthjälp, Stålmannen, tacksam, temperatur, Uppsala, väderapp, välja, växter, vidrig, vinter on 07 januari 2016|
10 Comments »
Ett inlägg om min arbetsdag, fynd och kylan, förstås.
Vi är som karbonpapper på jobbet när det gäller val av julklapp… Det på bilden är emellertid ett fynd jag gjorde i mitt nya kontor. Jag har bara Photoshoppat bilden lite.
Det var tur att chefen kom idag – så vi fick skratta lite. Eh ja, det gick inte att låta bli när h*n berättade om eldsvådan h*n nästan orsakade när h*n provade sin julklapp från jobbet. Det verkar som om grillpannan var populär, vi är nu tre som jag vet har valt det. Snacka om karbonpapper… Själv grillade jag lax i min och det blev hur bra som helst. NK* grillade kött och även det gick bra. Bara chefen som lekte pyroman. NK undrade om det i stället för smör eller margarin använts gin i pannan…
Men jag ska varken häckla eller hänga ut min chef på plats. Jag var glad att h*n kom för jag hade slut på arbetsuppgifter. H*n föreslog det ena efter det andra, men allt hade jag gjort – utom att flytta, det vill säga byta kontor, IGEN (tredje kontoret sen slutet av september). Så det satte vi igång med på förmiddagen. Jag skulle ha filmat och lagt ut på intranätet när chefen moppade mitt golv… Samtidigt var jag förstås glad och tacksam för hjälpen både från chefen och NK. Den senare fraktade scannrar och annan utrustning som stod i mitt nya kontor. Själv flyttade jag mina mappar och annat tungt (ha ha ha!) arbetsmaterial och så fick jag hjälp av NK med att rulla över min dator. Men jag installerade den själv – och allt funkade!
Utsikten från mitt nya kontorsfönster.
På eftermiddagen blev det sen plötsligt jobb av det vanliga slaget. Dels hade vi en avstämning, chefen, NK och jag, som gav mig ett par smärre saker att göra, dels hjälpte jag till att reda ut lite saker med en författare. Jag påbörjade en lay out av en rapport och sent på eftermiddagen trillade det in ett korrektur. Det var bra, det, för jag gillar inte att ha för lite att göra. Men jag plockade förstås iordning på nya kontoret också. Jag hoppas mina tre växter – presenter från Elliot Hund – ska trivas i sitt nya fönster. Inte så mycket ljus, men det har jag inte haft i nåt av mina kontor. (Jag har en kardemummablomma, som är en grön växt, en S:t Paulia och en röd novemberkaktus, som har börjat blomma igen. Ingen har dött hittills.)
Skitkallt i Uppsala i morse – och nu i kväll är det på väg ner igen…
Dö var vi emellertid många som höll på att göra av den fruktansvärda kylan. Plötsligt blev det ju liksom inte bara vinter och kom lite snö – det blev skitkallt också. Redan igår kröp kvicksilvret neråt, men i natt och i morse hade temperaturen sjunkit ännu mer. När jag kollade väderappen vid sjutiden i morse visade den -23 grader… Nej, jag gillar INTE vinter och kyla. Dessutom var det ganska halt. Jag lämnade jobbet fem minuter tidigare än vanligt eftersom jag var rädd att Clark Kent** inte skulle starta i kylan – jag har ju ingen motorvärmare. Och före 16.30 kan jag komma in i byggnaden igen och därmed be om starthjälp, ifall det skulle behövas. Men asså… Clark Kent är inte bara Stålmannen, han är en riktig pansarvagn också och startade sååå fint. Tacksam!!!
På vägen hem lämnade jag tillbaka nyckeln till hemmet jag har passat i några dar. Där doftade ljuvligt av nån fisk- och skaldjursgryta, så jag blev riktigt hungrig. Här blir det rostade mackor med leverpastej. Ja, jag behöver få upp järndepåerna lite nu igen. Men faktum är att det är ganska mycket ansjovis i leverpastej, så det brukar gå bra att äta utan att jag tycker att det är vidrigt.
Hur har DU det med kylan och kvällsmaten??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!!!
*NK = Närmaste Kollegan
**Clark Kent = min lille stålman till bil
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 