Bjälke i ögat och ett gott öga

Ett irriterat inlägg och ett gottögt dito.

---

 

Mitt vänsteröga utan skit på linsen.

Denna måndag har sannerligen svischat förbi snabbt. Jag vaknade alldeles för tidigt i morse och låg och funderade på en jobbpryl. Inte bra! Det är sånt som får somliga att braka in i väggen. Men så somnade jag om och drömde att jag hade köpt en helt värdelös mobiltelefon. Den var värdelös så tillvida att den var alltför stor för att passa i jeansfickan – och dessutom var den gjord av gummi.

Kanske var det drömmen som gjorde att jag inte noterade grandet i mitt eget ögon på morgonen. Det lilla grand som växte till en hel bjälke under dan. Ja, det handlar om att jag hade fått nåt skit på linsen. Ju längre dan gick mot sitt slut, desto större blev bjälken. Till sist kändes det som om jag hade en hel skog i vänsterögat. Tyvärr har jag för korta raster för att kunna ta mig hem och spola av linsen. Därför hade jag fullt sjå att inte gnugga mig i ögat så att linsen åkte ut. Men det gjorde den så snart jag kom hem. Det var varken grand, bjälke eller skog på linsen – det var ett litet hårstrå eller ludd av nåt slag. Nu är det avspolat och linsen känns äntligen skön efter att ha irriterat ögat hela dan. I jobbväskan ligger en ampull med koksalt – till nästa gång det händer. Jag fick fina förslag annars om saltsyra av mina kära (?!) kollegor, för se sånt finns att tillgå i nåt lab nånstans. Naturligtvis tackade jag nej.

Jag är så nöjd, för regeringsrapporten blev korrad och klar textmässigt idag. Nu tar NK* över och gör lay outen, för det är h*n bättre och snabbare på än jag. Jag kunde dyka ner i vatten igen och började lay outa en beskrivning. Den får jag nog klar under morgondagen och då kan jag fortsätta med nåt mer marint. Så går mina dagar och nu har jag snart jobbat två månader. Vad som händer när kontraktet löper ut vill jag inte tänka på just nu, men eftersom kontraktet har ett slutdatum måste jag piska mig att finna tid för att söka jobb.

Nån ska få paket snart, men får vara nyfiken ett tag till.

Från bjälkar i ögat, en biblisk referens, för övrigt, till såna jag har ett gott öga till: mina vänner. Jag är så nöjd med helgens inköp av presenter till fyllande vänner (och familj). Faktum är att samtliga paket skulle jag faktiskt kunna tänka mig att roffa åt mig till mig själv. Men nu fyller jag ju inte år förrän i april.

Nöjd är jag också att mamma och jag nätshoppade julklappsböcker igår. Tänk så mycket billigare det är! Vi köpte totalt sju böcker för sammanlagt cirka tusen kronor. Mamma berättade att hon brukar köpa tre julklappsböcker till mig i bokhandeln för samma summa… Samtidigt är det ju en alldeles speciell känsla att gå in i en bokhandel – och stanna där ett par timmar… Men, vi är inte rika nån av oss, så därför får det bli Bokus. Tyvärr dränks jag ännu mer i reklam från stället, både via e-post och på vissa webbsidor jag besöker. Där är både tröttsamt och lite läskigt att det så tydligt framgår vilka böcker jag har spanat på på nätet…

Men nu måste jag ju fråga DIG och DU har kollat in några julklappsböcker till vänner och familj än??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta vad DU har spanat på!

*NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Fartfylld fredag

Ett oj-är-det-redan-helg-inlägg.

---

 

Dagens gofika blev kanelbulle med pärlsocker på.

Men plötsligt blev det helg. Den här fredagen har gått i ett rasande tempo. När jag kom till jobbet i morse hade jag siktet ställt neråt marint håll. Det hann jag knappt påbörja förrän det flaggades rött för brådisjobb. Jag fick påbörja textgranskningen av en regeringsrapport. Lite pirrigt, men roligt jobb och framför allt, väldigt intressant. För övrigt är rapporten väldigt bra skriven, så jag håller tummarna för att den ger önskat resultat.

Min dag sprang alltså iväg. Det var först vid gofikat på eftermiddagen som jag insåg att jag hade jobbat så intensivt att jag petade i mig varenda sockersmula på bullen. Innan dess hade jag ett bra spontansamtal med min chef på plats. Jag vill ha rak kommunikation och känner att jag får det med den chefen – när h*n är på plats. Som alla chefer är även denna chef ofta ute på vift. Inte alltid en avundsvärd sits, chefstillägg i lön kompenserar faktiskt inte tid i verkliga livet, är min erfarenhet.

Mörkt och regnigt ute? Så bra! Då blir det legitimt att tända ljus och lägga sig i bästefåtöljen och läsa.

Så tittade jag upp från min granskning och klockan var över halv fem. Dags att åka hem! Det var kolsvart ute och jag hört nåt märkligt, trummande ljud. På väg ut tryckte jag i mig en banan så jag inte skulle tappa koncepterna vid eventuella närkontakter med cyklister. Sen stannade jag till för att fascinerad upptäcka att regnet fullkomligt vräkte ner. Det var det trummande ljudet jag hade hört. Jag hade sällskap ut och sa ursäktande till detta att min fläktrem nog vrålar i falsett när jag startar bilen, men jag har verkstadstid på torsdag. Fast remmen var tyst och Clark Kent* och jag tuffade hem i regnet och klarade oss dessutom från både vattenplaning och bilköer, denna fredagen den trettonde…

En mörk, blöt kväll som i afton gör det helt legitimt att tända ljus och ligga i bästefåtöljen och läsa. Det är inte många sidor kvar i deckaren jag läser just nu. Den ska sen avlösas av mer… litterär litteratur, kan en säga.

Helgen ska jag tillbringa med en av de få killarna i mitt liv. Vi har ett uppdrag att utföra i morgon, men sen ska vi bara lata oss, sitta vid datorerna, läsa och äta nåt gott.

Och nu vill jag förstås veta både om DU har haft otur denna fredagen den trettonde OCH vad du har för dig i helgen!!! Skriv några rader i en kommentar så blir jag glad!

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »