Det var mycket bättre förr! Eller..?

Världens äldsta dator, sägs det, används åter. Witch, som den kallas (knappast medlem i Mensa…), användes under åren 1951 – 57 för beräkningar som hade med atomforskning att göra. Efter detta skötte Wolverhamptons universitet om Witch, eller Harwelldatorn, som är dess mer korrekta namn, till 1973. Då hamnade Witch på ett museum och sen glömdes den bort. År 2009 hittades den i ett förråd.

Hur funkar den då? Tja, den är ju inte så värst vidare snabb, för att multiplicera två tal kan ta upp till tio sekunder. Men så kanske det blir när man använder elektronrör som minnen, beräknar med reläer och visar upp resultaten på en teleprinter…

Den som vill titta på den här kolossen kan bege sig till National Museum of Computing. Eller kika på Youtubefilmen nedan.

Livet är kort. Men förr var det inte slit och släng, minsann…

Read Full Post »

Test: Vad vet du om choklad???

Choklad är nyttigt för en massa olika saker. För mig är det framför allt en fråga om livskvalitet. Men vad vet du om choklad???

Testa dina kunskaper här!

Jag är nog bättre på att äta choklad än att svara på frågor – jag fick fem rätt av åtta möjliga. Det ger mig självklart inte medlemskap i Mensa…

”Eh… Åh, Sexchoklad! Mamma, mamma, två bra saker i en!”

Read Full Post »

Tisdagstrafik(kaos)

Tisdagen började i trafikkaos. Ibland är det som en Norénpjäs här. Folk går in och ut genom dörrar, alla slags humör visas upp, badrummen är ständigt ockuperade. Och så denna TV som alltid står på…

Iväg kom vi i alla fall – med Elias till skolan. Anna är ledig idag och vi ska ta en tur in till stan för vissa ärenden. Medan Anna kollar ett par saker på Stormarknaden åker jag hem till mig och duschar och tvättar håret. Om det nu finns vatten…

Elias hade två läxor med sig hem igår. Den ena gjorde han alldeles på egen hand – och fort gick det. Jag var övertygad om att han hade gjort bokstavsläxan, men han hade gjort matteläxan! Det var rader med figurer och så skulle man rita dit den sista. Rena mensatestet – och ungen fixar det på nolltid! Jag blev djupt imponerad!

Gårdagens läxa var ju skitlätt! (Bilden är ungefär ett år gammal.)

                                                                                                                                                         Fritzen var sen idag och man skulle önska lite att skolan kunde behålla dem en stund efter ordinarie sluttid så att de kunde jobba in det de eventuellt har missat. Men hon åkte i alla fall och det tycker jag är bra! Huvudvärk är inte roligt, fast med tablett bör den gå över hyfsat snabbt och det är alltid bättre att åka och komma lite för sent än att inte åka alls.

Linnsan fick lite sovmorgon idag och jobbar på ett spännande tal som ska vara klart i morgon. Jag är alldeles övertygad om att den tjejen i framtiden jobbar med att sälja nåt till folk – kanske bostäder..?

Jag hostar och snorar, men lyckades idag klämma in mina linser så jag slipper gå omkring som i en dimma bakom glasögonen – de ack så snigga, men så svinigt dyra (notera att de är betalade för länge sen!). Anna är trött idag och har lite ont i halsen, tycker jag mig höra. Nu planerar hon en ny spännande middag och sen ska det eventuellt bakas i eftermiddag också inför sammanträdet på fredag. Bäst vi sätter fart i trafiken igen…

Read Full Post »

Leslie Charteris – vem var Helgonets pappa egentligen?

Aningen inspirerad av vännen Jerrys läsning av och om Roger Moore påbörjade jag nyligen läsningen av en gammal Helgonet-bok, inköpt hos Bok-Anna. Roger Moore är ju känd för sina roller som playboy och lite åt hemlig-agent-hållet – han var ju, förutom Helgonet, en av huvudkaraktärerna i Snobbar som jobbar och så spelade han James Bond i några filmer. Han var dessutom min pappas stora idol – de båda föddes för övrigt samma år, 1927. Men vem var egentligen Leslie Charteris, mannen bakom Helgonet???

Så här såg han ut, Leslie Charteris.

                                                                                                                                                     Namnet Leslie Charteris låter som nåt hopkok av brittisk/amerikanskt och grekiskt. Men i själva verket var hans riktiga namn Charles Bowyer Yin och han föddes i Singapore 1907, som son till en engelsk mor och en kinesisk far. Fadern var för övrigt kirurg och härstammade faktiskt från en familj som var kejsare i Kina cirka 1750 – 1100 för Kristus…

Vid mitten av 1920-talet kom Leslie Charteris till Cambridge för att studera juridik. Fast han tänkte egentligen bli brottlin eftersom han trodde att det var både trevligare och mindre ansträngande… Men det hela krävde ett startkapital och det skaffade han sig genom hederligt arbete: han skrev böcker. Först gick det inte så bra utan han återvände till Asien där han bland annat arbetade på gummiplantager och i gruvor samt grävde guld och fiskade pärlor. Återkommen till England gav han 1928 ut boken Meet  – The Tiger (på svenska: Helgonet möter tigern.) Det var Leslie Charteris tredje roman, men den första om Helgonet. Emellertid var han i efterhand missnöjd med boken och kallade i stället Enter the Saint från 1930 för den första Helgonet-boken.

Helgonet-böckerna blev stora succéer och Leslie Charteris blev inte kriminell. Han gav ut ett fyrtiotal böcker om Helgonet, böcker som filmatiserats, både för bioduken och för TV. Den sista Helgonet-boken kom ut 1980.

Men Leslie Charteris var inte bara författare. Han hade också en kolumn i en amerikansk tidning där han skrev om mat, han uppfann ett bildbaserat teckenspråk utan ord och han var medlem i Mensa.

Leslie Charteris älskade att resa över hela världen och det var så han hittade miljöerna till sina böcker. Han var gift fyra gånger, sist med skådespelerskan Audrey Long. Leslie Charteris avled 1993 i Windsor, Berkshire. År 1992 fick han utmärkelsen The Cartier Diamond Dagger av brittiska Crime Writer’s Association, ett hederspris för ett livslångt kriminallitterärt författarskap av speciellt hög kvalitet, sponsrat av just Cartier.

Helgonet – The Saintstick man…

Read Full Post »