Himmelsblått inne, grått ute

Så! Nu är bakgrunden på bloggen himmelsblå igen! Det var i alla fall två eller tre som tyckte att den skulle vara blå och inte gul, så nu testar jag hur det känns under dagen. Jag är lite rädd att bilden i headern försvinner i det blåa, men…

Ute är det tyvärr grått idag. Eller tyvärr… Då blir det lättare för mig att ta tag i städningen utan att känna att jag egentligen vill gå ut. Jag behöver tvätta en maskin också, men tänkte visa lite hänsyn – till skillnad från vissa andra – en stund till. Klockan är ju bara strax efter sju.

Hur som helst är det vårdagjämning idag! Äntligen blir det ännu ljusare. Trist bara med sommartiden som infaller i helgen och som innebär att vi får sova en timma mindre. Vi som ska upp och skutta på söndag morgon, vill säga.

Gårdagskvällen blev lugn, med tedrickning och det allra sista avsnittet av Snobbar som jobbar. Nu har vi fyra långfilmer från 1976 kvar i boxen att titta på…

Lord Brett Sinclair i sin snigga orange skjorta.   

                                                Danny Wilde i sin snigga orange bil.                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Som sagt, städning står på schemat och tvätt, men jag tänkte inleda med att läsa lokalblaskan. Dagens Nyheter läser jag senare, när det blir dags för paus. Jag har ställt alarmet på mobilen eftersom jag ska hämta Fästmön redan klockan halv ett idag (hon ska ju på kurs om sin insulinpump i eftermiddag). Då måste jag dra härifrån runt kvart över tolv.

Annars händer inget särskilt idag, vad jag vet. Biltvätt blir det först senare i veckan – om det torra vädret håller i sig. Jag nöjer mig med att göra rent i hemmet, tror jag.

Till middag blir det lite kallskuret – rostbiff och kalkonpastrami. Jag längtade efter det i helgen, men det är sån mat som passar bäst när det bara är vi två vuxna. Och ibland har man tur att det är extrapriser också.

Nej, nu har somliga levt rullan ett tag, så jag tänker starta tvättmaskinen. Och det är ju bara tystnad utlyst enligt ett styrelsebeslut (hittar inget i stadgarna) fram till klockan sju, så…

Read Full Post »

Tea and sympathy..?

Tillbaka i stan igen. Det var ett evigt flaxande idag! Nu dricker vi var sin mugg champagne & grädd-te med mjölk, en god julklapp från Fästmön. Anna fick ta en macka till teet för blodsockret hade farit neråt.

Middag intogs i Himlen innan de två återstående O:na skjutsades till sin pappa. Hela bilen var full med grejor samt oss två och två barn, dårå. ÄNDÅ hade jag varit hem en sväng på dagen med Annas och mina prylar samt åkt över med Linns väska. Jag fattar inte det här, vi skulle behöva en större bil! Men det går ju inte som läget är just nu. För resten är jag så kär i min Clark Kent* så det skulle bli jättesvårt att byta ut honom!

En raring – som behöver duschas!

                                                                                                                                                        Nu har jag ringt lilla mamma för att höra om hon gick och beställde och betalade mat för en vecka idag vid den närbelägna restaurangen. Förra söndagen var det nämligen ett par kärringar som var lea mot henne och gapade och skrek åt henne. Min mamma är verkligen mån om sitt utseende och har dessutom ett stort klädintresse och det var tydligen nåt som de två gamla haggorna (säkert fula som stryk!) inte tålde. De hade varit riktigt oförskämda mot mamma, så hon visste inte om hon skulle våga gå dit igen. Tänk att somliga inte blir snälla trots att de är vuxna sen länge sen! Hur som helst, mamma hade varit smart och bett om matsedel igår när maten levererades. Och så hade hon fyllt i den och lämnat pengar till den som kom med matlådan. Men nästa vecka ska hon gå till restaurangen, sa hon. Det tycker jag är kanontufft! De där två tanterna ska passa sig, för ett tu tre så är mammas dotter där och DET är EN RIKTIGT LE OCH ELAK människa, särskilt om nån är dum mot hennes mamma!

I kväll blir det troligen sista avsnittet Snobbar som jobbar ur DVD-boxen jag fick av Anna i julklapp. (Jag måtte ha varit riktigt snäll förra året som fick både gott te och denna fina DVD-box!) Sen har vi fyra långfilmer kvar. Snyft! Det har verkligen varit nostalgitrippar!!!

Snart har vi sett alla 24 avsnitt. Återstår bara de fyra långfilmerna.

                                                                                                                                                                  I morgon är det städdag här i hemmet. Ja jag vet, jag är URTRIST, men jag gillar när det är hyfsat rent omkring mig. I mitt hem. Andra får ha det hur de vill i sina hem. Anna jobbar förmiddag och slutar lite tidigare än vanligt för hon ska på en kurs på Sjukstugan i Backen. Jag har lovat att skjutsa så länge jag slipper kliva ur bilen, städsvettig och DAAAN. Det sista ordet i den meningen är östgötska. Ordets betydelse hittar du här.

Om nu Annas rygg pallar att jobba i morgon, vill säga… Min axel är betydligt bättre och några andra krämpor lider jag inte av just nu – HURRA!

                                                                                                                                                       *Clark Kent = min lille bil-Yaris

Read Full Post »

Fredagsfnys

Nej, nåt fredagsmys är det inte här, inte. Fästmön är på jobbet sen klockan 16 och jag har haft en dag med tankar och tårar. Ja, inte massor av tårar och inte har jag varit superduperledsen heller. Bara haft en reflekterande dag, funderat över värdena i livet och lite annat av den kalibern. Inte haft nån större lust att spela pajas på bloggen heller. Inte när det sker katastrofer runt om i världen. Då ligger jag lågt.

Vid lunchtid idag ringde jag faster E. Det är alltså inte min faster – jag har varken fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder och därför heller inga kusiner – utan min mammas. Idag var det hennes nittiofjärde födelsedag! Och det är alltid så upplyftande att prata med faster E. Hon är så glad trots ålderns krämpor och hon är pigg och vital för övrigt. Det är mest hörseln som det är lite svårt med. Men å, så jag önskar att jag vore mer som hon och att jag blev sån när jag var 90+!!! Fast nu tänker jag ju inte bli så gammal, men du förstår vad jag menar..?

Faster E, en klar favorit i släkten!  Bilden är tagen för ungefär ett år sen och lite till.

                                                                                                                                                          Jag brukar försöka titta upp till faster E när jag är i Metropolen Byhålan, men det är inte alltid det har blivit tillfälle. I vinter har jag inte varit där och i höstas var först jag sjuk och sen faster E. Det är det där gamla hjärtat som bråkar och hon sa idag att hon tycker att hon äter för mycket medicin.

Tre sorter äter jag. Det är alldeles för mycket!

Personligen tycker jag att det låter lite, med tanke på den aktningsvärda åldern… Idag skulle hon emellertid inte fira så mycket utan vara hemma och slappa.

Sen kan jag bjuda hem de där tanterna på kaffe nån dag när jag får lust i stället!

sa hon. Och det lät som en bra idé, tycker jag. Bakar gör hon inte längre, men hon lagar sin mat själv – utom när hon har mått dåligt på grund av hjärtat. Nu är medicinen korrekt inställd och faster E lät verkligen pigg som aldrig förr!

Lust… har jag inte haft så mycket idag att göra nåt vettigt, men jag har strukit en hög kläder, läst mina tidningar och varit en tur till soprummet. Vädret blev strålande idag och det var ju typiskt eftersom det var igår Anna var ledig. En promenad hade vi nog kunnat tagit idag, men det blev inte så. Vi hade båda ganska många tankar och dessutom några telefonsamtal och lite annat.

Jag grillade ett par kycklingkorvar och serverade dem med bröd och räksallad – det blev Annas enkla middag. För egen del tänker jag steka två ägg och lägga på två skivor rostbröd. Det får räcka så, vi åt tillräckligt igår.

Några stunder med Renoir-pusslet har det blivit idag. Nu har jag fått ihop ramen plus lite till, men det är ett sånt där illviligt och mysko pussel med bitar som passar ihop fast de inte ska passa ihop. Så här långt har jag lagt några av de 1 500 bitarna:

Ja, jag vet. De flesta av de 1 500 bitarna ligger kvar i asken…

                                                                                                                                                         Nu ska jag strax fixa till min lilla middag och sen ska jag läsa en stund. Anna slutar klockan 20 och jag tänkte försöka få tag i CL per telefon innan dess. Lite läsning blir det också, men när Anna kommer hem tror jag vi sprättar var sin bira, ställer fram en skål chilibågar och glor på ett avsnitt eller två av Snobbar som jobbar. DÅ blir fredagsfnys fredagsmys.

Read Full Post »

Gotterian testar: Fuuuuuudge

[fööööööödjzzz] ← uttal i rubriken

Igår var vi alltså på Distingsmarknaden. Jag skojade nog till det lite när jag skrev att vi köpte Llaphroaig-fudge. Det gjorde vi inte. Vi köpte annan fudge. Vi köpte Dark chocolate fudge och Tullamore fudge. Dyrt var det. Men gott…

Fuuuuuudge…

                                                                                                                                           Whiskyfudgen var lite ljusare än chokladfudgen, men smaken var förstås spritigare. Båda sorterna var väldigt söta. Chokladfudgen var gjord på mörk choklad, nåt som både Fästmön och jag har lite svårt för i vanliga fall. Men i fudge var det helt suveränt! Smaken blev fyllig och fudgen var nästan krämig inuti.

Fudgen kostade lika mycket som alla de 14 paren strumpor. Det var den helt klart värd. Men nu… mår vi liiite illa… (Tänk dig själv att äta 14 par strumpor…) Och vi är panka. Kanske får vi sälja några par strumpor.

Och medan vi glufsade kunde vi ju inte dansa själva utan studerade lord Brett Sinclairs fina discodans i Snobbar som jobbar. Vi glufsade, njöt och titttade. Och skrattade.

Read Full Post »

John Barry är död

Igår avled  John Barry, född 1933. Han var en engelsk kompositör som bland annat skrev mycket filmmusik. Mest känd kanske han är för sina elva James Bond-teman, men han har också skrivit titelmusiken till 1970-tals-TV-serien  The Persuaders (Snobbar som jobbar, på svenska).

The Persuaders, Snobbar som jobbar, en av mina TV-favoriter. Titelmusiken är underbar!

                                                                                                                                                    John Barry har fått många Academy awards samt även andra priser som Grammy, Emmy (endast nominerad) och Bafta. År 1998 blev John Barry invald i Songwriters Hall of Fame.

Read Full Post »

Som ett lila, fladdrande tygstycke…

Dagens färg påminner om ett tygstycke som fladdrar på en balle* i närheten. Tygstycke och tygstycke, det är väl en gardinlängd, men den hänger liksom på en tvättlina. Tanken är väl att den ska skydda mot solen under heta dagar. Nu var det länge sen det var nån het dag, men tygstycket hänger där och fladdrar ändå. Lite som jag. Jag hänger kvar och fladdrar lite, men det är inte mycket mer. Det är det inte. Jag är lika suddig som bilden på grannens tyckstycke på grannens balkong.

Ett lila tygstycke fladdrar på en balkong.

                                                                                                                                                      Idag är det söndag. Fästmön och jag fick sovmorgon, för hon började inte arbeta förrän klockan åtta. Dessutom har hon kort dag och slutar redan klockan 13. Gissar att vi ska handla matkassar innan vi tuffar ut till Förorten. Jag ska tyvärr inte stanna kvar där mer än att jag hämtar trion O från sin pappa framåt kvällningen. Barn verkar ha så trötta ben nu för tiden och dessutom har vissa barn så tunga väskor för att deras skola inte har elevskåp. Då får Taxi Tofflan rycka ut. Men sen rycker hon hem.

I veckan som kommer ska jag delta i en familjeangelägenhet som förutom själva anspänningen inför den kräver en del förberedelser. Det är därför jag åker tillbaka till stan, men jag åker också tillbaka till Förorten till helgen. Det blir ensamt några dagar. Ensammare än jag vill vara med om, egentligen. Det blir också en stund för Anna hon slipper ha mig hängande på henne. Hon har nog med att bära sina barn just nu.

Lördagskvällen blev lugn, med två avsnitt av Snobbar som jobbar på DVD:n och sen Onda cirklar på TV. Vi åt lösgodis så vi mådde illa – som vanligt. Min mage var INTE förtjust, det talade den om i morse. Dessutom känns det som om jag har sträckt mig i ena skuldran under natten. Har väl legat med hela min feta lekamen i nån konstig ställning, så blir det så där.

Hittade inte just några jobb att söka igår, men ska göra ett nytt försök idag. Luntan av ansökningsbrev växer, kan jag meddela. Här ser du toppen av isberget… Det tröstlösa, oöverstigliga isberget…

En lunta ansökningar.

                                                                                                                                                       Idag har jag annars ytterligare en ren tvätt att vika och sortera in i lådor eller i strykhög. Jag ställer mig nog vid brädan också, så slipper högen bli stå stor. Och så har jag bara några sidor kvar i boken på gång, den läser jag nog ut alldeles strax.

Himlen är rosa i skrivande stund. Kan det tänkas bli lite sol idag igen? I morse lyste en månskära och en enda stjärna på himlen. Det var nästan som ur Tusen och en natt…

Om en stund kommer andra delen av min vän Rippes berättelse om en resa genom vården. Läs den och kommentera gärna!

                                                                                                                                                          *balle = balkong

Read Full Post »

Det blev rätt gott…

Tillbringade eftermiddagen vid datorn, men också med boken på gång. Den är mycket läsvärd – och det trodde jag inte. Inte för att den är skriven av Carolina Gynning utan för mamma, som köpte den, och jag inte alls har samma litterära smak. Jag ringde för resten upp mamma och pratade en stund, men vågade inte ta upp det här med boken, Carolina Gynning är väldigt frispråkig (!..) och mamma sa när hon läste boken att hon verkligen bjuder på sig själv… Men att prata om sex och sånt med mamma, nej, det gör jag INTE! Sen blev det lite Cornelisdokumentär på TV, men jag hann inte kolla klart för det var dags att åka och hämta Älskling från jobbet. Tur att SvT Play finns! 😛

Anna och jag tog svängen om ICA Heidan för att handla tomater – och lite lördagsgodis, förstås. Vännen CL hörde av sig per sms och grattade till dagens citat i lokalblaskan. Men vi har faktiskt inte rört våra påsar än! Jag försökte ta väldigt lite godis, fast Anna tog ännu mindre, så min påse blev störst som vanligt. 😳 Maten blev rätt god – kolla särskilt in tomaterna, de blev i alla fall snyggt skurna 😉

Snyggt skurna tomater – och rätt god lördagsmiddag.

                                                                                                                                                             Lite senare i kväll blir det Onda cirklar på SvT1, men kanske kikar vi på nån episod av Snobbar som jobbar innan. Det var ett tag sen sist och det är ju rätt gott att glo på gubbsen medan man gräver i sin lördagsgodispåse…

Read Full Post »

En nyans brunt

Dagen idag går i en nyans brunt. Det är bara så. Brunt. Brun dag. Inte nån bajsdag för det. Bara brun. Inte skitbrun. Brun. Brunt var min älsklingsfärg när jag var tonåring – fråga FEM, hon vet! 😀 (För det var hennes älsklingsfärg också! Du skulle ha sett våra rum…) Här kommer ett smakprov:

Personerna på bilden har inte med det bruna att göra, de råkade bara vara mina kompisar just då – OCH Max Fenders-diggare! Kolla in tapeten – BRUN – samt ryggkuddarna  – BRUNA. Kikar man mellan kompisarna ser man påslakan – BRUNA…

                                                                                                                                                   Fästmön är skjutsad till jobbet. Det var som vanligt knappt en människa eller bil ute, bara ett par galningar som svajade omkring på vägbanorna på cykel. Jag fattar inte varför folk envisas med att cykla när det är massor av snö, snorhalt och kallt (ungefär -9 grader i morse)!

Anna jobbar till klockan 16 idag, så jag har hela dan för mig själv. Och inte ett dugg planerat. När hon frågade i morse vad jag ska göra idag, kände jag mig som en orörd (nåja…) målarduk. Fast inte lika inspirerande, kanske, för här kommer ju inte precis nån konstnär och passerar med palett och penslar. Här gäller det att måla sin dag själv, liksom. Och min dag har jag ju redan bestämt färg på. EN färg. Brun.

Möjligen blir det nån maskin tvätt, troligen blir det strykning. Sen borde jag gå ut och få lite ljus och frisk luft, men jag har inte nån lust alls. Ingen alls. Gissar att jag ringer mamma i eftermiddag innan jag hämtar Anna. Kyckling och potatisklyftor med hot béarnaisesås blir det till middag i kväll. Fantasifullt? Nja, inte särskilt, men gott och relativt snabbt tillagat.

Kanske en film, senare. Jag spelade in Max Manus igår – tack för tipset, Inna! Vi har också lite lättsammare filmer på DVD-hårddisken. Igår kväll såg vi tre avsnitt från Snobbar som jobbar-boxen, en fin julklapp från Anna. Jag har nu sett tolv avsnitt totalt, det vill säga hälften. Men boxen innehåller också fyra långfilmer! Och det ÄR verkligen kult och roligt att få frossa i 70-talet lite och skratta åt töntiga dansmoves och kläder!

En fin julklapp från Anna!

Read Full Post »

Årets första Topp och Tipp

Dags för årets första Topp respektive Tipp så här på trettondan. Inte svårare än så:

Topp

• Flera vettiga lagar (som sorgepeng och sänkt skatt till pensionärer)
• Snobbar som jobbar-boxen (å så bra!)
• Fästmön (som är den jag bara älskar mest!)
• Julklappsböckerna (TACK alla givare!) och Fritz & Ståhl (TACK på förhand!)
• Bliwa (tack, tack, TACK!)     

                                                                                                                                                   Tipp

• Postkodlotteriet (som jag har bloggat om några gånger under 2010)
• Alla trista typer som INTE hälsar
• Snö (nej, inte mer nu…)
• Personer som inte kan stänga en dörr utan att slänga igen den (är ni alltid osams, eller vadå???)
• Hatmejl till fru Hatt (Skäms på dig, avsändare!)

Read Full Post »

Så vart det kväller…

Ytterligare en januaridag är snart till ända. Denna har inte lämnat nåt större avtryck. Eftermiddagen tillbringade jag vid datorn alternativt med en bok; mamma med en bok alternativt sport på TV:n. Jag ringde också Fästmön för att kolla om hon vilade ordentligt och det gjorde hon

Till middag lagade jag till Tokerians superba fiskgratäng med dill och skaldjur. Den är både god och billig och vi avnjöt den på kvällen innan det var dags för… lite mer sport på TV. Därefter såg vi två avsnitt ur Snobbar som jobbar-boxen jag fick i julklapp av Anna. Idag var det spännande biljakter och inte ett dugg fejkade (nehej då!..) slagsmål. Charmigt, kul och jaa, KULT!

Kult som jag fick i julklapp!

                                                                                                                                                         Vi avslutade tittandet med Kommissarie Lewis på Kanal 5, men både mamma och jag tyckte att kvällens avsnitt var segt. Eller snarare, det blir för långt med nästan två timmar per avsnitt när en massa tid går åt till lååånga reklampauser. Man blir för trött och seg, helt enkelt.

Nu ska jag ringa Anna och säga god natt! Det är alldeles för sent för henne att vara uppe så här dags när hon ska iväg och jobba tidigt i morgon bitti!..

Read Full Post »