Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Roger Moore’

En bok om och av min pappas idol kan det vara nåt? Ja absolut! Jag njöt av att se flera filmsekvenser fladdra förbi när jag läste boken Mitt namn är Moore – Roger Moore, som jag lånat av vännen Jerry.


Roger Moore, för mig mest känd som helgon, Bond och jobbande snobb.

                                                                                                                                                         Den här boken är en självbiografi, men handlar till största delen om Roger Moores karriär som skådespelare, hans sjukdomar och i slutet främst om hans arbete inom Unicef. Att just sjukdomarna fått en relativt stor plats handlar om att han är hypokondriker – nåt han INTE undanhåller i boken utan tvärtom talar öppet om. Likaså blir det inga djupdykningar ner i hans olika äktenskap – vilket kanske är av omtanke för alla ex-fruar (tre till antalet).

För mig är Roger Moore mest känd som Helgonet, Simon Templar, en TV-serie som ursprungligen gick på 1960-talet och som jag hade tur att få se, trots min ringa ålder. Skälet var att Roger Moore var min pappas idol. (För övrigt är de två födda samma år – Roger Moore är fem dagar äldre än min pappa var…) Vidare såg jag honom även som lord Brett Sinclair i Snobbar som jobbar, som han gjorde för TV tillsammans med Tony Curtis i början av 1970-talet. Och naturligtvis har jag sett alla de sju James Bond-filmer han var med i! Men mycket mer visste jag inte.

Den här boken ger inblickar i ett skådespelarliv, där en kille med flyt lyckas och tjänar så bra med pengar att han tvingas flytta till Schweiz av skatteskäl… Nåja, de senaste åren har Roger Moore jobbat mycket för Unicef – och då fått den enorma årslönen en spänn. I DET jobbet reser han runt i världen och bor minsann inte alltid på topphotell, nåt som andra välgörenhetspersoner kanske åtminstone kunde reflektera över….

Boken är trivsam och intressant, men jag saknar mer bilder från privatlivet. Gissningsvis gillar emellertid Roger Moore att förknippas med sina roller som gentleman och playboy – det skiner igenom. Lite jobbig att läsa på grund av microstilen i pocketutgåvan.

Medelbetyg!

                                                                                                                                                              PS Jag stör mig på lite för många korrekturfel i den här upplagan, till exempel när det står januari och uppenbarligen ska vara februari eller när det stor jordbrist fast det är jodbrist som avses… Irriterande!

Read Full Post »

Jag skivade en squash. En lagom stor squash som Fästmön och jag fick av Slottsfrun för ett bra tag sen. Jag stoppade den i en fryspåse och tryckte in den i frysen. Och detta gjorde mig ANDFÅDD… Är jag i lite risigt skick, eller?

Mamma ringde sen och det är ganska bra när hon gör det, för då lägger jag mig ner och vilar i minst en halvtimma. Naturligtvis är jag glad att hon ringer och frågar hur jag mår, men också för att det ger mig ett skäl att lägga mig ner.

Dagarna går så långsamt. JAG går långsamt. Kommer nyss från en tur till soprummet. Det brukar ta fyra minuter tur och retur. Det gjorde det inte idag, kan jag meddela. Träffade L och F och barnen på vägen och hittade en bänk att sitta på så vi kunde prata en stund. Jag bad L behålla min nyckel, ifall att… Misstänker starkt att det blir ”en resa” till…


Reservnycklarna får vara kvar hos L.

                                                                                                                                                       Jag är väldans yr i skallen idag. Det vill liksom inte släppa. Det känns som om jag har druckit alkohol fast jag inte har det. Får mig att fundera över hur länge jag har mått så här. Kanske i flera år, eftersom jag har dissat alkohol rätt mycket de senaste tre åren – och jag har ju inte direkt spottat i glaset tidigare. Jag har druckit de senaste åren, men jag har nog inte varit berusad sen nån gång på tidiga hösten 2007. Det känns obehagligt. Jag vill inte vara yr i mössan av alkohol – kanske för att jag redan var det innan? Man kan ju fundera… Om inte mössan är alltför yr, förstås.

Tvätten slet jag ner från torkställningen och vek i sittande ställning på sängen. Det gick bra. Nu ska jag vila genom att titta på tredje och sista delen av Honungsfällan. Tänkte sen försöka läsa ut boken av och om Roger Moore.


Hans namn är Moore, Roger Moore.

                                                                                                                                                            I kväll blir det nog TV. Bröllopsfotografen går på TV4, men jag har satt den på inspelning för jag tänkte titta på Mördare okänd på SvT1.


Spelar in den här och sparar till ett tillfälle när jag orkar skratta.

Read Full Post »

Dagen fortsatte i trötthetens tecken. Höll på att borsta tänderna när mamma ringde och berättade att hon skulle träffa en av sina miljoner kusiner idag och göra nån utflykt. Jag orkade knappt koppla vart hon skulle… Men jag tror att hon skulle göra nåt kul. Och det är BRA för henne att komma hemifrån.

Anna behövde handla, så vi styrde först kosan till ett av stans lågprisvaruhus. Jag hängde mest som en vante på varuvagnen, men Anna gjorde många fynd, bland annat gummistövlar till Elias och en ny vaxduk till köksbordet. Sen blev det en del hygienartiklar som slank ner i vagnen via både henne och mig. Hittade också ett intressant kaffe och undrade om herr Fnittrare varit framme och skojat..?


För alla finska kaffetanter!

                                                                                                                                                          Innan vi for ut till Förorten blev det storhandling på Tokerian. Där såg vi allt möjligt slugt och mindre slugt. Bland annat en snygging i gröna shorts. Anna träffade en glad gammal bekant och jag noterade i ögonvrån fru Rotfrukt som placerat sig i sin regnbågsfärgade utstyrsel och sin cykel och sina hundar lagom i vägen för bilarnas framfart på parkeringen. Lyckligtvis såg hon inte mig och glad för det är jag, gladare är nog räven bakom mitt öra. Fru Rotfrukt och jag träffades första gången för säg en tio år sen och vi har aldrig kunnat tåla varandra. Jag vet inte vad det är eller vad det beror på men vi har inte gillat varandra. Lite problematiskt var det eftersom fru Rotfrukt ingick/ingår? i stadens flatmaffia* och jag ett tag var tillsammans med maffialederskan. Å, dessa intriger inom flatmaffian, för resten! Jisses om jag kunde berätta om alla som varit med alla – särskilt alla som var Svenssontrogna**. Uj uj uj! Återkommer till detta i min kommande bok!

Jag var rätt risig inne på Tokerian. Yr, trött och matt. När vi kommit hem till Anna fick jag lägga mig ovanpå sängen. Orken var liksom bara slut. Anna for omkring och städade och packade upp varor och saker och tvättade och jag bara låg som en padda. Försökte läsa – och lyckades läsa ut Vårlik samt börja på Roger Moores bok om sig själv som jag lånade av Jerry i onsdags. Men jag slumrade till då och då, så till sist fick jag ge upp och bara ligga och blunda. Orkade i vart fall komma upp och äta lite tunna kalkonskivor med paprika, mimosasallad och baguett. Anna serverade två halvor av egen odlad tomat – den var så söt och god!

Sen fick jag lägga mig igen, jag orkade inte sitta upp ens. Vid 18.30-tiden åkte vi och hämtade barnatrion O. Jag passade på att fråga Jerry om han kunde tänka sig att låna min bil ifall jag blir inlagd i morgon. Bilen kan ju liksom inte stå på sjukhusparkeringen och ticka pengar. Det skulle han göra, sa han. Och självklart får han använda bilen de dagar jag blir på sjukhus. OM jag nu blir kvar. (Det vill jag ju inte, MEN…) Så skjutsade jag hem Anna och barnen och fortsatte sen vidare hem till mig.


Kvällshimmel i augusti från min balle***.

                                                                                                                                                          På vägen hem fick jag ett mess från den kära, omtänksamma fru Hatt som ville veta hur jag mådde. Vilka fantastiska vänner jag har som både bryr sig och ställer upp och hjälper – utan att jag behöver betala för deras vänskap! Så har det nämligen varit rätt mycket förut och så är det ganska mycket för min mamma just nu. Och TROTS alla pengar som byter ägare så vänder sig folk om och hugger både mamma och mig i ryggen…

Jag har packat en väska i kväll. En väska som jag antingen tar med mig upp på sjukhuset eller till Anna. För tanken och förhoppningen är att jag åker ut till henne efter ultraljudsundersökningen i morgon. Anna jobbar nämligen kväll och nån måste ta hand om Elias. Tyvärr blir det många kvällar jobb för Anna den här veckan och helgen som kommer och TYVÄRR får kidsen då dras med Tofflan och hennes ”kunde-ha-varit-bättre-matlagning”…

Har också vattnat krukväxterna så att de ska klara sig i några dar samt säkerhetskopierat filer och bilder. Det finns mycket på mina datorer som jag är rädd om!

Nu har jag suttit på skrivbordsstolen i ungefär en timma och jag känner att jag inte orkar sitta här mer. Ska försöka lufsa över till favoritfåtöljen…

                                                                                                                                                  *flatmaffia är ett av mina flänga x:s uttryck, men i det här fallet stämmer det bra!
**Svenssontrogna = personer som ger ett intryck av att leva ett så kallat Svenssonliv och låtsas vara trogna mot den de är gifta med – men flirtar/har ihop det med första bästa så fort det serveras alkohol eller hålls en fest, gärna i kombination. Beter sig pinsamt och oärligt.
***balle = balkong

Read Full Post »

Hos Bok-Anna i hamnen i Metropolen Byhålan kan man hitta det mesta. Ofta gör man riktiga fynd. Den 1 maj i år var nog dagen hon slog upp portarna för säsongen och då grävde jag fram Leslie Charteries bok Helgonets vendetta.


Spänning från förra seklet…

                                                                                                                                                         Helgonet är i Italien och ska just inta en middag bestående av hummer när ett litet tumult uppstår mellan två gäster på restaurangen. Nästa dag hittas en av männen mördad. Och vem ska se till att hämnd utkrävs, vendetta, om inte Helgonet själv? Detta för honom till Sicilien och maffian, förstås…

Detta är en söt liten bok som kom ut på svenska 1972 (första engelska utgåvan kom 1964). Som barn tyckte jag Helgonet på TV var jättespännande och Roger Moore, som spelade Simon Templar, Helgonet, var min pappas idol. När jag som vuxen läser den här boken blir jag varken rädd eller spänd. Den är just bara lite söt och lite kult med sina biljakter, skurkar, goda middagar och snygga brudar. Och så Helgonet, retsam gentleman som oftast tar hem spelet – hur risigt han än ligger till.

Två tofflor av fem möjliga för att boken är kult!

Read Full Post »

Aningen inspirerad av vännen Jerrys läsning av och om Roger Moore påbörjade jag nyligen läsningen av en gammal Helgonet-bok, inköpt hos Bok-Anna. Roger Moore är ju känd för sina roller som playboy och lite åt hemlig-agent-hållet – han var ju, förutom Helgonet, en av huvudkaraktärerna i Snobbar som jobbar och så spelade han James Bond i några filmer. Han var dessutom min pappas stora idol – de båda föddes för övrigt samma år, 1927. Men vem var egentligen Leslie Charteris, mannen bakom Helgonet???


Så här såg han ut, Leslie Charteris.

                                                                                                                                                     Namnet Leslie Charteris låter som nåt hopkok av brittisk/amerikanskt och grekiskt. Men i själva verket var hans riktiga namn Charles Bowyer Yin och han föddes i Singapore 1907, som son till en engelsk mor och en kinesisk far. Fadern var för övrigt kirurg och härstammade faktiskt från en familj som var kejsare i Kina cirka 1750 – 1100 för Kristus…

Vid mitten av 1920-talet kom Leslie Charteris till Cambridge för att studera juridik. Fast han tänkte egentligen bli brottlin eftersom han trodde att det var både trevligare och mindre ansträngande… Men det hela krävde ett startkapital och det skaffade han sig genom hederligt arbete: han skrev böcker. Först gick det inte så bra utan han återvände till Asien där han bland annat arbetade på gummiplantager och i gruvor samt grävde guld och fiskade pärlor. Återkommen till England gav han 1928 ut boken Meet  – The Tiger (på svenska: Helgonet möter tigern.) Det var Leslie Charteris tredje roman, men den första om Helgonet. Emellertid var han i efterhand missnöjd med boken och kallade i stället Enter the Saint från 1930 för den första Helgonet-boken.

Helgonet-böckerna blev stora succéer och Leslie Charteris blev inte kriminell. Han gav ut ett fyrtiotal böcker om Helgonet, böcker som filmatiserats, både för bioduken och för TV. Den sista Helgonet-boken kom ut 1980.

Men Leslie Charteris var inte bara författare. Han hade också en kolumn i en amerikansk tidning där han skrev om mat, han uppfann ett bildbaserat teckenspråk utan ord och han var medlem i Mensa.

Leslie Charteris älskade att resa över hela världen och det var så han hittade miljöerna till sina böcker. Han var gift fyra gånger, sist med skådespelerskan Audrey Long. Leslie Charteris avled 1993 i Windsor, Berkshire. År 1992 fick han utmärkelsen The Cartier Diamond Dagger av brittiska Crime Writer’s Association, ett hederspris för ett livslångt kriminallitterärt författarskap av speciellt hög kvalitet, sponsrat av just Cartier.


Helgonet – The Saintstick man…

Read Full Post »