Ett inlägg om en bok.
Även den åttonde julklappsboken är nu utläst. Liksom sex av de tidigare är det en deckare. Eller polisroman. Jag har följt med Malin Fors och hennes kollegor i Linköping i ett nytt, realistiskt fall, det nionde i litterär form, i Mons Kallentofts bok Eldjägarna. Tack för boken, mamma!
Det är september i Linköping. Malin Fors hittar ett bränt lik, en kvinna. Men även en liten pojke hittas mördad, slängd i en container. Inte kan väl fallen hänga ihop? Naturligtvis gör de det! Hänger ihop gör även Malin och Corren-journalisten Daniel fortfarande, medan dottern Tove är utomlands och vakar vid en annan liten pojkes dödsbädd.
Det här är en grym roman. Den berättar flera olika historier, från skilda håll i världen. Ändå går de samman. Ondskan finns överallt. Det är skrämmande hur lite ett människoliv är värt. Samtidigt blir det lite för mycket med alla dessa skeenden som går in i varandra. Lite för många sammanträffanden för att det ska kännas helt trovärdigt. Det här nog den minst bra av författarens Malin Fors-böcker. Men trots det har Mons Kallentoft skrivit en spännande bladvändare igen – med många våldsinslag.
Toffelomdömet blir snäppet över medel.
Livet är kort.