Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘guldgul’

Så går ytterligare en dag i våra liv och kommer aldrig mer igen

Ett inlägg om en torsdag i Metropolen Byhålan.


 

Idag har vi gått och gått och gått. Ja det vill säga, mamma ville åka bil upp till stan. Det är lika långt att gå från parkeringen i stan sen till de ställen vi skulle till som att gå hemifrån mamma till stan. Men nu fick hon bestämma och jag bara körde. Rollator i och ur min lilla bil i baksätet på golvet är inte omtyckt av min rygg. Men, som sagt, idag bestämde mamma.

Doro Phone Easy 624

En Doro Phone Easy 624 blev det, men mamma får den först på födelsedagen.

Det var så roligt att se hur mamma levde upp när hon fick gå i lite affärer och shoppa en del. Mitt huvudsyfte var ju att köpa en seniormobil till mamma i 80-årspresent från mig och Fästmön. Men jag ville ju att mamma skulle vara med i affären och titta själv, få lite demonstrerat. Vi hittade en till hyfsat pris. Mamma ville ha en röd och sen rollade hon iväg för att köpa smink. Jag ordnade köpet och säljaren flyttade över sim-kortet från gamla mobilen till nya. Tyvärr fanns ingen röd hemma, så det blev en svart. Mamma blev lite besviken, tror jag, men alternativet var att vänta nån vecka på att affären skulle få hem en i rätt färg – och då är ju jag inte kvar här. Hon ville INTE ha mobilen idag utan på lördag och på söndag ska vi försöka greja med den så att hon lär sig använda den – det vill säga ringa. När jag talade om för henne att den har en kamera också tror jag hon blev glatt överraskad.

Vi skulle lite kors och tvärs i centrum. När vi kom ut från apoteket hade regnet tilltagit. Vi styrde stegen mot stans bokhandel (äntligen!). Och som vi gick där och småpratade hörde jag nån som ropade ”hej!”. På mig?! Jag kunde knappt tro att det vara sant, men det var det. Jag har inte så många vänner kvar här i stan. FEM är dock den allra äldsta av dem och det var hon, sambon och yngste sonen som kom traskande nerför gatan jag har glömt namnet på, ropandes hälsningsfraser. Det var så roligt att få en pratstund.

Skyltfönster Skafferiet

I Skafferiet finns mycket smått och gott.

Inne på bokhandeln sen blev jag så glad när vi hittade hela fem böcker till mamma, varav fyra av hennes favoritförfattare Nora RobertsYtterligare en bok får mamma i ett paket på lördag också, så sen har hon en härlig att läsa-hög. För även om vi inte alls har samma litterära smak glädjer det mig att mamma läser böcker fortfarande och inte bara glor på TV.

Efter bokhandeln fick jag äran att bjuda min mamma på konditori i stan, Ubbes. Det finns två Ubbes i den här lilla stan, men jag måste nog säga att vi föredrar det som inte ligger i centrum. Fast trots allt var det skönt att få sitta ner en stund. EN klädaffär fick mamma med mig in i och det var ingen större upplevelse för nån av oss. Innan jag gick efter bilen slank vi in på Skafferiet. Mamma valde ut två ostar, ett hårt olivbröd och en burk fikonmarmelad som hon köpte för oss att festa på nån dag. Jag har testat Skafferiets ostar och chillilaktrits en gång tidigare och blev mycket imponerad. Så är du i Metropolen nån tisdag – lördag, rekommenderar jag dig varmt att försöka hitta Kungsgatan mitt emot Systemet – där ligger Skafferiet! OBS! Vissa tisdagar nu på sommaren kan det vara stängt!

Kycklingburgare o strips

Kycklingburgare och strips blev det för min del.

Mamma har varit mycket trött nu i kväll. Jag tror inte att hon har gått så här mycket på länge, knappt jag själv heller. Jag lagade mat lite senare, det vill säga åkte till en korvkiosk. Som du märker äter mamma och jag bara skräpmat, men jag vet att hon längtar efter pommes frites och pizza som hon aldrig äter annars – stället där hon hämtar sina matlådor har mer fokus på husmanskost.

Resten av kvällen har mamma glott på fyra vädersändningar (nej, inte väderspänningar!) och friidrott. Jag själv satt i bästefåtöljen och försökte läsa min bok på gång. Lite svårt med koncentrationen där när mobilen blippade och bloppade och mamma kommenterade det mesta i TV-rutan.

Bästefåtölj hos mamma

Även hos mamma har jag en bästefåtölj!

Jag är så glad att jag har en bästefåtölj hos min mamma. Stolen är handgjord till min farfars 40-årsdag den 18 februari 1940. Sen dess har den blivit omklädd några gånger. För tillfället är den klädd i guldgul sammet, men det har varit både röd och grön. Jag har emellertid noterat att det nog är dags för en omklädsel igen. Oavsett, det är en härlig och bekväm öronlappsfåtölj och jag lägger beslag på den när jag kommer till mamma på besök!

Medan jag satt där och läste, svarade på sms och spelade Wordfeud hörde en annan lokal vän (tänk, jag har bevisligen TVÅ vänner!) av sig. Och kan du tänka dig lite till – vi ska träffas inne i Metropolen i morgon, om jag hittar busscentralen och ta en fika! Mamma har lämnat 200 kronor till detta, dessutom. Lilla mor själv ska under tiden få sitt hår fixat av Tant Blå.

Jag har också funderat på en kommande, litterär utflykt med Anna, som kan bli verklighet tack vare herr Jonsson, som egentligen heter nånting helt annat. Plötsligt har jag saker att se fram emot och längta efter! Anna har ju dessutom bokat en helg, lördag – måndag, i Stockholm i augusti – en alldeles gratis hotellvistelse. Hon har tur som en tokig ibland!

Så går ytterligare en dag i våra liv och kommer aldrig mer igen…

Jag hoppas att DU hade en bra torsdag. Skriver du några rader i en kommentar nedan blir jag glad!

Bokuppslag

Läsning av min bok på gång. Rekommenderas!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Var just inne på den vänliga och härligt bitska fru Hatt och läste hennes historia om ett gammalt härligt bokskåp. Kom då genast att tänka på favoritfåtöljen hemma hos mamma som hon sparar för min skull.

Min farfar fick den i 40-årspresent 1940. Den är alltså ganska precis 70 år nu eftersom farfars födelsedag vara i februari. Stolen är handgjord och har haft ett antal klädslar som jag minns. Bland annat har den varit klädd i nåt gräsligt grönturkost tyg som var otroligt vasst. (Jag HATAR verkligen turkost, det är ingen riktig färg, tycker jag!) För ett antal år sen kläddes den om i mjukaste guldgula sammeten. Men nu sjunger även den klädsen på sista versen… Tänk att få klä den i brunt skinn…


Underbart hantverkad fåtölj!

                                                                                                                                                       Fåtöljen är en så kallad öronlappsfåtölj. Jag har alltid lagt beslag på den när jag har varit hemma hos mamma och pappa. Den är alldeles utmärkt att krypa upp och läsa i, men det senaste året har där saknats en läslampa bredvid. Sitsen är lagom stor för att man ska kunna dra upp fötter och ben och vika in under sig. Lutar man sig mot en öronlapp (säger man så?) kan man lätt falla till sömns. Svanken i ryggdelen är PERFEKT.

Nu när mamma flyttar var hon först tveksam till att ta den med till nya stället. Men eftersom hon vet att jag älskar fåtöljen vill hon inte kasta den eller ge bort den. Och så är ju mitt läge som det är. Det vill säga, jag kan inte ta hit mer grejor eftersom jag nog inte kan bo kvar där jag bor. Dessutom går inte fåtöljen in i Clark Kent*. För tyvärr kan jag inte såga itu den som vissa andra, ovan nämnda, gjorde med sin gamla möbel. Nu har emellertid en vänlig man som jobbar med antikviteter lovat att ta den med uppåt landet i sin bil när han åker från Metropolen Byhålan till Stockholm nån gång – fast då kör han den ända hit till Uppsala! Tänk att få en riktig läsfåtölj i mitt bibliotek… Så länge jag nu har det…

                                                                                                                                                    *Clark Kent = min lilla Toyota Yaris

Read Full Post »