Håll ögonen öppna!

Ett ögoninlägg.

---

 

Chateau du Cléray 2012, gårdagens vin.

Att det var fredag igår var väl ingen som missade. Själva kämpade Fästmön och jag för att inte missa fredagskvällen. Vi avnjöt ett kilo räkor och gjorde slut på en flaska vitt vin. Målet var sen att försöka hålla oss vakna för att se Tyst vittne klockan 22 till tio minuter över midnatt. Anna somnade på soffan efter fem minuter. Jag höll mig vaken lite längre, men de sista 45 minuterna kämpade jag mot mina tunga ögonlock. Då hade Anna gett upp och gått och lagt sig i sängen under täcket.

Min paprika blommar!

 
 

Det händer mycket just nu. På baksidan av huset där jag bor ser jag att gräsmattan har blivit grön och gul av maskrosor på bara några dagar. Den behöver dessutom klippas… Alla har ställt ut sina utemöbler utom jag. Jag tänkte fixa det i morgon. Idag har jag inte tid. Men även här inne händer det saker. Igår när vi satt och tuggade på räkor noterade jag att det blommade i paprika-krukan…

En liten grön paprika!

Och det är inte bara en blomma utan flera. När jag kröp närmare för att fota upptäckte jag en liten, liten grön sak… Tur är väl det, för kylskåpet här var ganska tomt på grönsaker när jag skulle duka fram för frukost i morse. Vi ska ta en tur till Tokerian sen och investera i lite nyttigheter – och lördagsgodis, förstås. Fast… vi ska ju inte vara hemma i kväll. Vi ska ju in till stan och se…

 
 
 
 

Sarah Dawn Finer!!!! Eh… jag menar… Cabareeeeeeet!!!

Det här har jag sett fram emot! Oj, oj, oj, det blir vårens höjdpunkt!!!

Men tätt efter denna höjdpunkt kommer nästa, min första drömintervju som har blivit verklighet. I morgon, söndag, kväll får du hålla ögonen öppna på en blogg nära dig vid 18-tiden. Då dyker en mycket spännande person upp här!

Håll ögonen öppna!

Ha en fin lördag! 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Wicked me!

Jag är fortfarande väldigt arg. Arg, arg, ARG! Fast jag vet inte varför. Kanske för att jag mötte Vicky Pollards look-alike i kväll? Du vet hon från Little Britain. Fast detta var den lokala Vicky Pollard och hon hade inte sin mamma med sig. Men när jag tänker efter är de rätt lika varandra alla fyra…

Vicky till vänster och Vickys mamma till höger. Inte värt jag ger den några alias, men besök ställen som Tokerian i rondellen så är det inte helt omöjligt att du möter dem öga mot öga. *RYSER*

                                                                                                                                                          Sen måste jag bara klaga på att det stod ett soff-hel***e sönderslaget i delar utanför sophuset häromdan. Hurdana ÄR folk? Antingen slänger man sina trasiga gamla möbler i containern INNE i sophuset eller, om den är full, väntar man tills den töms. Ett tredje alternativ är att åka till nån sopstation med den. Men man lämnar den inte bara utanför, för tänk om det kommer en pyroman som det kliar i tändsticksfingrarna på??? Det finns ju en och annan sån här i närheten, en som dessutom har en fäbless för… soffor.

Och så slutligen: Gräset här på gårdarna runt omkring har vuxit enormt. Det ser för j*vligt ut, helt enkelt, massor av maskrosor. Det har varit knähögt i några dagar. Men så idag var det ”nån” ute med sin lilla åkare för att klippa. Fast såväl åkdon som förare stod mest stilla och blev pillade på respektive pillade… Efter en längre utflykt återvände jag till Trista gatan. Då såg det vid första anblicken så välansat och fint ut. Sen kom jag till husets framsida. Där var gräset med tillhörande maskrosor nu lårhögt! SUCK! Varför betalar vi lön?

Nån mer som vill irritera mig???

Read Full Post »