Ett inlägg om en TV-serie.
Lördagskvällar innebär Stjärnorna på Slottet, i alla fall i kväll och nästa lördag. Sen är det slut för den här gången. I afton var det Stefan Sauks dag. Stefan Sauk… en skådespelare jag sett i rollen som Guillous Hamilton. Min känsla kring Stefan Sauk var att han är… lite reserverad. Stefan Sauk själv slog huvudet på spiken riktigt hårt vid ett tillfälle i kvällens program när han sa:
Det finns så mycket förutfattade meningar om mig!
Stefan Sauk var fjärde stjärna den här säsongen.
Stefan Sauk berättade om sin uppväxt som ensambarn med skilda föräldrar. Att det dröjde innan han fick sin första bästa vän var en överraskning, liksom hans engagemang i ett visst land i Afrika. Och när han pratade om dottern Lova… Då lyste hela karln…
Det var onekligen en fartfylld dag för stjärnorna, men den började med yoga och slutade med Malaika vid lägerelden. Saker och ting inte riktigt som det var tänkt, av olika skäl. Det var nästan lite synd om Stefan Sauk. Men faktum är att det inte gjorde så mycket. Det blev en riktigt bra dag, även om jag definitivt hade tackat nej till middagen.
Toffelomdömet blir det högsta.
Nästa gång är det Marika Lagercrantz dag.
Här kan du läsa om…
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Stefan överraskade mycket. Inte alls den tuffing man kan tro att han är.
Precis! Jag fick en helt annan uppfattning om honom. Kände mig väldigt… träffad när han sa det där om förutfattade meningar… 😳
Intressant att se – jag visste ingenting om honom förutom att jag gillat honom sen ”tillfälligt avbrott”. Han har läst in alla Jussi Adler Olsen’s böcker som jag har lyssnat på och jag tycker att han gör det jättebra, även om det tog nästan en bok att vänja mig vid stilen.
Han gav ett sympatiskt intryck och det var intressant att höra det där om förutfattade meningar…
Ett av skälen till att jag INTE lyssnar på böcker är att inläsarna dramatiserar sin läsning. Jag vill att min fantasi ska få fritt spelrum. Åtminstone så länge jag kan.
Det är ju inte alla som gör det,tack och lov! En del har jag fått skippa p.g.a den hemska inläsningen. Men Sauk gör det på ett bra sätt tycker jag. När någon läser För neutralt är det hög insomningsrisk har jag märkt. Men jag är så glad att de finns 🙂
Vi är olika. Jag skulle aldrig kunna lyssna på nån som dramatiserar, det skulle förstöra min upplevelse. Jag har svårt att tänka mig att lyssna på böcker överhuvudtaget, men tycker att det är bra att det alternativet finns eftersom många inte kan läsa en på bok vanligt sätt. Det viktiga är ju att en hittar nåt som funkar för en själv, så att en kan läsa! 😛