Ett fundersamt inlägg.
Frågan i rubriken indikerar att det här blir ett djupt inlägg. Ja, kanske blir det det, men… Jag vill mest bara lyfta frågan, allra helst som jag från och med idag jobbar med språklig inriktning. Mina två föregående tjänster har mest omfattat webbredaktörskap. Också den delen av kommunikatörsrollen kan ha språklig inriktning, men är kanske lite mer. En webbplats ska vara tilltalande, så tilltalande att en potentiell kund, intressent, brukare – you name it – stannar till, läser, tar till sig, förstår, använder, köper… Framför allt ska den ha korta texter. Vi surfar snabbt in och vi surfar snabbt ut.
För ett tag sen träffade jag ett gäng människor på en arbetsplats. Jag kunde inte låta bli att kommentera att det kanske var dags att uppdatera webbplatsen med nyare och aktuellare texter och kanske en fräsch bild på startsidan. Det var i princip på gång, fick jag veta, för arbetsplatsen hade utsett en webbansvarig. Bra så långt, men… Personen ifråga är mycket kompetent vad gäller den tekniska biten. Däremot är h*n inte nån kommunikatör. Kanske är det därför det inte har hänt så mycket än, trots att det har gått ett par månader…
Här görs en Björn-tjänst, det vill säga Björn Hellberg signerar böcker, under överseende av Fästmön.
Språket är för mig kommunikatörens främsta, vassaste och viktigaste verktyg, inte datorn, kunskaper i publiceringsprogram etc. Glömmer vi bort att språkgranska texter kan det inte bara dyka upp pinsamma fel, det kan vara svårt att förstå vad som står. Jag har många gånger upplevt det på senare tid, framför allt i lokal media på webben. Det känns som om stavning, grammatik och hur en uttrycker sig inte är så viktigt. Det viktiga är att få ut nyheter snabbt. Men om nyheterna är skrivna på så sätt att de är svåra att begripa, blir då inte effekten motsatt? (”Jag slutar läsa här, för jag förstår inte vad det står.”)
Eller, för att anspela på en aktuell språklig miss i det kommunala: gör en sig inte en björntjänst om en struntar i språklig granskning? Missen i Jönköpings kommun är direkt pinsam, i mina ögon. Jag tror inte att det handlar om att nån jobbat under tidspress, jag tror på bristande språklig kompetens, tyvärr…
Hur viktigt är språket i en text för DIG???
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Mycket,mycket viktigt. Jag kan fastna i en text p.g.a fel och inte komma vidare trots att jag Vill läsa. Jag tappar förtroendet för ”ställen” som skriver fel. Jag har den lite snobbiga attityden att ”skriver du som en idiot,blir du behandlad som en idiot”. Lite hårddraget.
Tack för din kommentar!
Jag är precis likadan, men jag fastnar nog inte, jag slutar läsa, trots att ämnet kanske är intressant. Och ja, lite så känner jag också kring skrivande. MEN… det handlar om professionellt skrivande. Av proffsskribenter bör en kunna förvänta sig bra och nästan felfria texter språkligt sett. Jag ser INTE människor med dyslexi som idioter, jag ser dem snarare som modiga när de skriver.
Nej nej för allt i världen inte! Dyslektiker som vågar skriva uppmuntras ! Men attityden ”äh de fattar ändå” och slarviga offentliga texter gör mig tokig. Liksom felaktiga översättningar och när folk använder ord och uttryck som de inte vet vad de betyder.
Precis! Dyslektiker som vågar skriva ska uppmuntras! Alla människor har historier att berätta och jag tror att många dyslektiker sitter inne med bra såna som de kanske inte har vågat sig på att skriva om. Till exempel…
Slarviga offentliga texter, oklart språk, stavfel, grammatiska fel etc från offentliga förvaltningar, myndigheter och media är förskräckligt. De som jobbar där för betalt för att skriva bra och förståeligt. Fel kan vi alla göra nån gång, men inte upprepade gånger. Jag ser så mycket urdåligt…
Det är superviktigt!! Det som är skrivet av proffs ska banne mig vara proffsigt också, jag har svårt att ta det som är ”slarvigt” skrivet på allvar (eller så blir jag arg!).
Lite som SoP skriver här ovan, jag tappar förtroendet för ställen som skriver fel.
Ja, jag håller med. Den som får betalt för att skriva en text ska göra det professionellt och utan fel.