Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘motsatt effekt’

Ett fundersamt inlägg.


 

Frågan i rubriken indikerar att det här blir ett djupt inlägg. Ja, kanske blir det det, men… Jag vill mest bara lyfta frågan, allra helst som jag från och med idag jobbar med språklig inriktning. Mina två föregående tjänster har mest omfattat webbredaktörskap. Också den delen av kommunikatörsrollen kan ha språklig inriktning, men är kanske lite mer. En webbplats ska vara tilltalande, så tilltalande att en potentiell kund, intressent, brukare – you name it – stannar till, läser, tar till sig, förstår, använder, köper…  Framför allt ska den ha korta texter. Vi surfar snabbt in och vi surfar snabbt ut.

För ett tag sen träffade jag ett gäng människor på en arbetsplats. Jag kunde inte låta bli att kommentera att det kanske var dags att uppdatera webbplatsen med nyare och aktuellare texter och kanske en fräsch bild på startsidan. Det var i princip på gång, fick jag veta, för arbetsplatsen hade utsett en webbansvarig. Bra så långt, men… Personen ifråga är mycket kompetent vad gäller den tekniska biten. Däremot är h*n inte nån kommunikatör. Kanske är det därför det inte har hänt så mycket än, trots att det har gått ett par månader…

Wordle om språk

 

Anna o Björn Hellberg

Här görs en Björn-tjänst, det vill säga Björn Hellberg signerar böcker, under överseende av Fästmön.

Språket är för mig kommunikatörens främsta, vassaste och viktigaste verktyg, inte datorn, kunskaper i publiceringsprogram etc. Glömmer vi bort att språkgranska texter kan det inte bara dyka upp pinsamma fel, det kan vara svårt att förstå vad som står. Jag har många gånger upplevt det på senare tid, framför allt i lokal media på webben. Det känns som om stavning, grammatik och hur en uttrycker sig inte är så viktigt. Det viktiga är att få ut nyheter snabbt. Men om nyheterna är skrivna på så sätt att de är svåra att begripa, blir då inte effekten motsatt? (”Jag slutar läsa här, för jag förstår inte vad det står.”)

Eller, för att anspela på en aktuell språklig miss i det kommunala: gör en sig inte en björntjänst om en struntar i språklig granskning? Missen i Jönköpings kommun är direkt pinsam, i mina ögon. Jag tror inte att det handlar om att nån jobbat under tidspress, jag tror på bristande språklig kompetens, tyvärr…

Hur viktigt är språket i en text för DIG???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var nära att jag la till ett

längre

till rubriken ovan. Men så tänkte jag efter och kom inte på när det nånsin gjorts nån bra reklamfilm för TV. Eller ju. Det är ju de där filmerna med Ipren-mannen, han med blåa armar och ben som sjunger och spelar gitarr och är irriterande. De filmerna är bra! Fast ej. Bra? Nja, roligare, snarare.

All reklam är inte av godo, det vidhåller jag. Men jag vet att det finns andra som tycker tvärtom, att även dålig reklam är reklam. Och det är ju sant, dålig reklam är reklam. Men efter typ 25 år i branschen, så att säga, vet jag att dålig reklam också kan få motsatt effekt… Vem vill handla i en viss affär om reklamfilmen från affären är töntig/irriterande/trist/dålig?

De senaste dagarna har jag glott en del på TV och gjort följande reflektioner:

  • En elektronikfirma använder en mupp (!) i sin reklam. En mupp som inte pratar, endast utstöter ljud. Det är så töntigt att jag skrattar. Mupparna, förresten. De var väl inne på 1980-talet, eller? Nej, i den affären vill jag inte handla. Tänk om de som jobbar där är lika… muppiga?!
  • En kvinna med titeln läkare medverkar i en reklam för ett medel som sägs göra vit tvätt vitare. Kvinnan talar stötvis, säger typ två ord i taget, däremellan en kort paus. Det låter som om hon läser innantill på skyltar som nån som står bakom kameran håller upp. För mig ger detta intrycket av fejk så det stänker om det. Inte får jag nån obetvinglig lust att köpa det där vitgörande medlet, inte.
  • Fredagsmys… Det är väl knappast nån som har missat den reklamen, eller? Men varför i helvete visas den på lördagar eller söndagar? Söndagar är värre än lördagar, för då har ju många ångest inför arbetsveckans start. Nä, låt fredag vara fredag. För övrigt, varför är mys alltid kombinerat med ätande av onyttigheter??? 
  • Telefonoperatörer… Tja, just nu kör den ena en supertöntig parodi på James Bond. James Bond, vem vet vem han var..? (Det är gamla James Bond man anspelar på.) En annan operatör tycker att det är OK att använda sex-skämt och anspelar på swingers, du vet, såna där som gillar att byta partners med andra par. Det tog 20 gångers tittande innan oskyldiga jag fattade det. (Ja, jag är blåst, jag erkänner.) Däremot har jag ännu inte fattat vad det har med telefonoperatören i fråga att göra…
  • Internetleverantören som har Sveriges nöjdaste kunder slår sig för bröstet med reklamfilmer som är idiotiska. Den senaste vet jag inte ens vad den föreställer, en massa gubbar som sprutar ketchup i en macka eller vad? För övrigt är jag nöjd med leverantörens snabba och säkra bredband, men företagets envisa säljare gör att jag överväger att säga upp mitt avtal.
  • Elektronikkedjan med sin irriterande VD i huvudrollen i företagets alla reklamfilmer tar väl nästan priset vad gäller bottennapp. Jag vet inte hur många försök som företaget har gjort med filmer av olika slag. Filmerna blir bara mer och mer irriterande och det hjälper inte ens att man, som nu sist, använder en låt från ett gammalt favoritproggband.

Men finns det verkligen inga BRA reklamfilmer där ute? Vet DU nån???


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdaterat inlägg:
Idag, den 13 augusti, fick jag äntligen svar via mejl från Fortum. Det är Mattias Kullervik på Fortum som verkligen har ansträngt sig för att reda ut frågan. Skälet till att Fortums säljare har ringt mig är att jag påstås ha deltagit i en tävling om biljetter till semifinalen i fotbolls-EM. Alla som känner mig VET att jag avskyr sport och jag förstår att nån har gjort sig rolig på min bekostnad genom att delta i tävlingen i mitt namn. Jag skulle nämligen aldrig delta i en sån här tävling. Vidare har den som tävlat i mitt namn angett att det är OK att jag blir kontaktad av Fortum.

Nu hör det till saken att hushållselen hos mig ingår i min månadsavgift. Det är bostadsrättsföreningens styrelse som sköter upphandlingen av elleverantör. Jag skulle därför ALDRIG heller lämna ett medgivande om att ett företag som säljer el får kontakta mig.

Om detta upprepas, det vill säga att man använder mina personuppgifter för att delta i tävlingar, gör jag en anmälan om detta. Det är nämligen hur lätt som helst att lokalisera den som gör sånt här. SKÄMS!

—————————————————


Du kanske minns att
jag skrev om Fortum som ringde mig ett antal gånger? Fortums säljare medgav att h*n inte hade kollat med NIX när jag frågade. Skälet var, enligt säljaren, att det inte går eftersom man använder en typ av automatuppringning.

Fortum kollar inte NIX, enligt en säljare. Men det gör de visst, enligt kundservice. Hur är det egentligen?


Det gick nån dag,
sen lämnade Alexandra Hempel vid Fortums kundservice en kommentar till mitt inlägg. Hon menade att Fortum visst kollar NIX innan de ringer och påstod, i princip, att jag måste ha lämnat mina personuppgifter nånstans – då slipper nämligen företagen kolla med NIX. Jag lämnar ALDRIG mitt telefonnummer och ytterst sällan några som helst uppgifter om min person.

Vidare skrev Alexandra Hempel så här:

Mejla oss ditt telefonnummer som du blev uppringd på så kan vi undersöka varifrån det är köpt och samtidigt spärra det mot framtida kontakt.

Det gjorde jag samma dag, den 31 juli. Har jag fått nåt svar? Tja, vad tror du? Nej, naturligtvis inte. Däremot hoppas jag att Fortum åtminstone har strukit mig från sin att-ringa-lista.

Självklart får Fortum en svart bak för detta. Jag tycker att det är uruselt beteende och om jag nån gång behöver köpa el, så blir det garanterat inte från Fortum!

En svart bak till Fortum som dels inte kollar NIX, dels påstår att de ska lämna besked.


Och så till ett annat ”företag” s
om har gjort mig grymt besviken! Grymt därför att det inte är ett företag i sig utan en hjälporganisation som sorterar under FN. Jag talar om UNICEF och deras påprackare. Deras efterhängsna och påträngande gatuförsäljare har nu gjort att jag aldrig i mitt liv ska skänka en enda spänn till organisationen.

UNICEF sorterar under FN.


UNICEF:s gatupåprackare i Stockhom
var hemska. Ett gäng samlades kring vårt hotell i Stockholm. De kastade sig på folk och man hade svårt att freda sig för att de kom alldeles för nära. Värst var en kille i gröna skor som under loppet av en timme antastade oss tre gånger.

Jag förstår inte hur UNICEF kan tro att man vill skänka nånting när säljarna beter sig på det här snudd på aggressiva sättet! Det får ju motsatt effekt, man vill verkligen inte ge nånting. Jag hade gärna tagit emot information från nån som uppträdde lugnt och sansat och trevligt. Sen hade jag gått hem och läst om organisationen och slutligen bestämt mig. Men på gatan, liksom per telefon eller mobil, köper jag ingenting.

Nej, det blir ytterligare en svart bak. Och jag tycker att UNICEF, som ändå är en FN-organisation, ska skämmas rejält.

UNICEF ska skämmas för sina påträngande gatuförsäljare. Detta beteende förväntar man sig inte av en organisation som sorterar under FN.


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, som vanligt blir inget igen. Aldrig nånsin. Det är förstört, det är oåterkalleligt, det går inte att ta tillbaka. Men i varje fall är det lite vardag nu igen, helt klart. Det började med att en hantverksbil stannade utanför före åtta och de första hammarslagen har nyss fallit – ungefär samtidigt som nån började studsa med en liten boll, bara så där. Och nu ylas det. Så det är ganska som vanligt.

Att vädja till nån har uppenbarligen fått motsatt effekt. Nu sker verkligen besöken minst en gång i timman, oavsett om jag har skrivit nåt nytt sen sist. Det är som att leva i en mardröm som aldrig vill ta slut. Så fort du blundar dyker monstret upp igen – dygnet runt. Jag vet, för jag ser ju det i Feedjiten – längst nere i högerspalten.

Jag funderar på olika lösningar. Det enklaste är förstås att sluta blogga. Det kanske är det som är syftet med förföljelserna också, att få mig att sluta. Låt mig säga att jag är väldigt nära att göra det nu. Men det vore ju som att säga

Ni vinner!

om min röst skulle tystna. Och jag vill inte att de som gör fel ska gå segrande ur detta.

Sen vill jag förstå. Jag vill förstå varför man tycker att mitt liv är så intressant. När jag tänker efter tycker jag egentligen att det är rätt sjukt att följa nån som man inte känner eller har träffat IRL – eller ett X. För det senare gäller ju så uppenbart att man inte klarar av att släppa taget och då behöver man söka hjälp. Men varför följer man nåns blogg, nån som man inte känner? För egen del har jag lärt känna bloggmänniskor genom vänner IRL. Eller så har nån kommenterat och jag har återgäldat besöken på deras blogg  – och tyckt att den här personen skriver om intressanta saker. Jag har aldrig följt nån som jag inte gillar eller som jag vill jävlas med. Jag förstår det inte, verkligen inte!

Prövningar vi möta få och min Gud har uppenbarligen bestämt sig för att pröva mig rejält. Det är bra, jag blir säkert en bättre människa av allt detta. Eller också blir jag en bitter, misstänksam och liten person. Jag säger inte att alla människor är onda, men jag har insett att det är väldigt många där ute som vill mig illa. Och jag som bara vill vara ifred! Jag har nog med demoner ändå att bekämpa!


Monster kan se ut på olika sätt. Men för mig har de en sak gemensamt och det är att de alltid dyker upp när man blundar.

 

Idag ska jag försöka fungera normalt. Jag har bokat tid åt mamma hos min duktiga frissa. Medan mamma är där ska jag åka till Biltema och inhandla ytterligare ett fårskinn till bilen, nu till passagerarsätet. Innan dess ska vi handla och jag ska hjälpa mamma att ta ut pengar. Efter frissan ska vi åka och titta på skor till mamma. Hon vill ha ett par vinterstövlar eller nåt ditåt, för dem hon hade försvann i flytten. Idag eller i morgon har halva tiden gått som hon ska vara här. Fästmön och jag lär vara främlingar när vi ses igen! Men det blir ju så när jag har mamma och Anna har barnen, jag är ledig och Anna jobbar.

Som avslutning slungar jag här min Sysslings grekiska förbannelse nummer ett på alla förföljare. Han vet nämligen rätt mycket om förföljare:

Ai gamisou, Malaka! Tha mou klasseis ta arxhidia, batalos. Vale opisthen kai ela na sou deiskso pos to pane to gramma!

Om den inte hjälper lär inget göra det!!!

 

Read Full Post »