Ett inlägg om sömn och litteratur.
Mitt nattsällskap.
I natt har jag sovit till måsskrik och frisk luft. Jag vet inte varför, men jag sover så gott med ljud i bakgrunden. Det låter säkert extra konstigt med måsskrik, men faktum är att det funkar för mig! Här hos mamma har jag min bädd på golvet. Det tycker ryggen är kanon, fast benen har lite svårt att veckla ut sig när jag har suttit på madrassen och skrivit ett tag. Det är bara att konstatera att jag inte är 15 längre. Men jag tar mig fortfarande upp från golvet utan nån hjälp och det är ju alltid något.
Svalt ska det helst vara om jag ska sova bra också. Här sover jag med balledörren* på glänt. I natt var det väldigt… friskt, kan jag meddela. Så skönt då att kunna svepa om sig ett täcke! Häromdan läste jag i Expressen hälsa på nätet att hög kroppstemperatur gör att man håller sig vaken. Ett enkelt tips att sänka kroppstemperaturen och gör sig själv mer sömnig är att sticka ut ena foten utanför täcket. Det lustiga är att jag ofta somnar på det viset. Jag lägger mig på halvmage (tänk efter så fattar du), sträcker ut höger arm och så en eller båda fötterna utanför täcket. När jag tänker efter hur jag ser ut blir jag full i skratt. Snacka om fågelskrämma även i sängen…
På väg till mig för recension.
Det blir kvalitet på min sömn helt klart när jag är hos mamma och sover vid vatten. Jag saknar sjön oerhört mycket i Uppsala. Det blir en så annorlunda luft! Passande nog fick jag igår veta att boken En sång från havet är på väg till mig för recension från förlaget. Kanske inte en bok jag skulle ha valt själv och därför blir det extra spännande. När jag läser om boken tror jag att jag kommer att gilla den, i alla fall.
Men i natt, innan jag släckte, läste jag ett par kapitel i en bok som jag tycker är vidunderligt bra och berörande.Jag har aldrig tidigare läst nåt av Mia Ajvide, men så hittade jag Mannen som föll i glömska på Röda korset den där helgen i maj när FEM var på besök. Bara 15 kronor för denna läsupplevelse som jag befinner mig strax efter mitten i. Tänk att vara en människa som människor plötsligt glömmer bort hela tiden – till och med den egna frun och ens mamma… Och därför, just precis innan jag släckte, föll mina ögon på några bokryggar som har följt mig hela livet. Tusen och en natt… Då kände jag mig trygg, släckte och somnade inom två minuter.
Tusen och en nattböckerna fanns kvar i mitt minne.
Mitt minne är annars ganska dåligt, som bekant. Men – ta i trä! – jag har ännu inte kommit på nåt som jag har glömt ta med hemifrån! Och häromdan gjorde jag ett minnestest hos Dagens Nyheter med ändå hyfsat resultat. Man får först titta på 20 bilder och därefter ska man besvara tio frågor om bilderna. Jag hade sex rätt av tio. Hur många rätt får DU?
>>>Till testet Hur bra är ditt minne?
*balledörren = balkongdörren
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Fick faktiskt 7 av 10, men jag gick mycket på första tanken ”känslan” och tänkte inte så mycket. De sista frågorna blev då något värre, men jag är förvånad över hur bra jag trots allt kom ihåg.
Duktig du är! Men så är du ju något yngre än jag… 😉
Jag sover också bättre med lite bakgrundsljud och jag har alltid mina fötter utanför täcket, avskyr ju att vara varm om dem 😉
Idag har jag varit till Eskilstuna tur/retur och fick med mig Elliot och Elvira hem, de har ”pappavecka” och jag håller tummarna att det ska funka för Elliot, har sms:at med honom och än så länge så…
Skitväder och då menar jag verkligen skitväder, hela vägen!!
Ha dé!/Kram
Svalt måste det vara, lite svagt ljud och kolsvart när jag ska sova.
Här har det varit blåsigt och kallt och regnat av och till. I morgon blir det visst samma lika. Men på lördag, mammas födelsedag, DÅ… 😛
Kram!