Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sval’

Ett inlägg om sömn och litteratur.


 

Mås på lyktstolpe

Mitt nattsällskap.

I natt har jag sovit till måsskrik och frisk luft. Jag vet inte varför, men jag sover så gott med ljud i bakgrunden. Det låter säkert extra konstigt med måsskrik, men faktum är att det funkar för mig! Här hos mamma har jag min bädd på golvet. Det tycker ryggen är kanon, fast benen har lite svårt att veckla ut sig när jag har suttit på madrassen och skrivit ett tag. Det är bara att konstatera att jag inte är 15 längre. Men jag tar mig fortfarande upp från golvet utan nån hjälp och det är ju alltid något.

Svalt ska det helst vara om jag ska sova bra också. Här sover jag med balledörren* på glänt. I natt var det väldigt… friskt, kan jag meddela. Så skönt då att kunna svepa om sig ett täcke! Häromdan läste jag i Expressen hälsa på nätet att hög kroppstemperatur gör att man håller sig vaken. Ett enkelt tips att sänka kroppstemperaturen och gör sig själv mer sömnig är att sticka ut ena foten utanför täcket. Det lustiga är att jag ofta somnar på det viset. Jag lägger mig på halvmage (tänk efter så fattar du), sträcker ut höger arm och så en eller båda fötterna utanför täcket. När jag tänker efter hur jag ser ut blir jag full i skratt. Snacka om fågelskrämma även i sängen…

En sång från havet

På väg till mig för recension.

Det blir kvalitet på min sömn helt klart när jag är hos mamma och sover vid vatten. Jag saknar sjön oerhört mycket i Uppsala. Det blir en så annorlunda luft! Passande nog fick jag igår veta att boken En sång från havet är på väg till mig för recension från förlaget. Kanske inte en bok jag skulle ha valt själv och därför blir det extra spännande. När jag läser om boken tror jag att jag kommer att gilla den, i alla fall.

Men i natt, innan jag släckte, läste jag ett par kapitel i en bok som jag tycker är vidunderligt bra och berörande.Jag har aldrig tidigare läst nåt av Mia Ajvide, men så hittade jag Mannen som föll i glömskaRöda korset den där helgen i maj när FEM var på besök. Bara 15 kronor för denna läsupplevelse som jag befinner mig strax efter mitten i. Tänk att vara en människa som människor plötsligt glömmer bort hela tiden – till och med den egna frun och ens mamma… Och därför, just precis innan jag släckte, föll mina ögon på några bokryggar som har följt mig hela livet. Tusen och en natt Då kände jag mig trygg, släckte och somnade inom två minuter.

Tusen och en nattböcker

Tusen och en nattböckerna fanns kvar i mitt minne.


Mitt minne är annars ganska dåligt, som bekant. 
Men – ta i trä! – jag har ännu inte kommit på nåt som jag har glömt ta med hemifrån! Och häromdan gjorde jag ett minnestest hos Dagens Nyheter med ändå hyfsat resultat. Man får först titta på 20 bilder och därefter ska man besvara tio frågor om bilderna. Jag hade sex rätt av tio. Hur många rätt får DU?

>>>Till testet Hur bra är ditt minne?

 

*balledörren = balkongdörren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett tisdags-bra inlägg.


 

Förvånansvärt, faktiskt, men igår var det en bra tisdag! Det är inte alltför vanligt att tisdagar är just bra, nämligen. Av nån anledning brukar de vara dåliga. I mallen till mina inlägg här har jag som inledande rad

Ett tisdags-hatiskt inlägg

Det ändrar jag sen till det jag vill ska vara en ytterst kort sammanfattning av inlägget. Det var lustigt att få ändra hatiskt till bra… Men nån gång ska vara den första.

Igår var det fullt av action här, så jag hann inte med att ta nån surfrunda bland mina Kickor och Pluttar. Vi får se om det hinns med idag, för även denna dag står en del på agendan. Jag har suttit en bra stund vid datorn redan och sökt jobb och registrerat mig i en ny kandidatbank.

En annan sak som jag ofta känner som arbetslös är att eftermiddagarna kan vara rätt dryga. Jag brukar vara effektiv och göra saker så tidigt som möjligt på dan, till exempel skriva jobbansökningar. Så på eftermiddagen blir det plötsligt stilla och dött. ”Alla andra” jobbar – eller har semester – men jag, då? Som tur är har jag lyckats fylla mina dagar lagom mycket. För även om jag vill ha saker att göra är jag ändå lite trött efter att ha arbetat åtta månader utan mer än strödagar ledigt.

Igår eftermiddag hade jag först en dejt med min frissa. Håret hade växt som ogräs och det var en fröjd när hon satte igång trimmern! Därpå jagade jag rätt på Fästmön och Elias som var nere på stan. Fast medan de var på barn-avdelningen i en klädaffär hade jag förirrat mig till BH-sektionen av samma affär. Nä, jag är inte mycket för klädshopping… Det blev några ärenden innan vi tog fika på Landings på gågatan. Det var nog hundra år sen jag var där! Eller i alla fall några. Sist Anna och jag var där träffade vi Blondie, Birgitta Andersson, som skrev boken med samma namn. Jag minns att hon bjöd oss på var sin gigantisk räkmacka… Tyvärr tappade vi kontakten när Birgitta slutade blogga. Jag undrar vad hon gör idag…

Efter fikat tog vi oss till Uppsala stift där vi mötte flera familjemedlemmar. Elias fick följa med sin pappa hem och jag fick en påse med en leksak av hans pappa.

Anna och jag gick tillbaka till affärerna på gågatan. Nu skulle det provas badkläder och sommarkläder. Ja, jag skulle inte prova utan Anna. Jag satt tålmodigt utanför provhytten och försökte roa mig själv eller hämtade andra storlekar åt Anna. Belöningen blev en kall öl – denna gång med kolsyra och skum i kylt glas – och jordnötter på Villa Romanas uteservering.

Tyvärr innehåller menyn på Villa Romana inte nåt som vi direkt vill eller kan äta. Idag fortsatte vi därför till Tzatziki vid ån intill Upplandsmuseet. En kort stund fick vi köa för bord. Stället var fullt, men ändå var det inga långa väntetider. Mat och dryck var goda, fast

färskA bär

till desserten var ett skämt: Anna fick ett hallon och jag två. Kaffet som serverades var riktigt vidrigt, så det vill jag varna eventuella Tzatziki-gäster för!

Idag är det en lite mer mulen och sval dag. Vår intention är att åka till Himlen i eftermiddag och frakta trasiga saker och diverse till tippen.

I övrigt händer det saker i familjen som uppenbarligen, i dessa nyhetstorketider, fått uppmärksamhet i lokal media. Jag vill inte kommentera det här, även om jag har åsikter, men jag kan säga att det en ung person gör nåt väldigt modigt. Självklart håller jag tummarna för ett bra resultat. Tyvärr kan ju inte det som är gjort förändras. Men det kan ju bli kompensation av ett eller annat slag. Upprättelse.

Här kommer några bilder från gårdagen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett blått inlägg.


 

blå himmel

Himlen…

Idag är himlen som gjord för en resa upp dit. Den är alldeles blå, noterar jag genom mitt arbets-rumsfönster. Jag ser fram emot en ny härligt varm sommardag. Jag hoppas bara att dagen idag blir lite mindre fylld av stress än den igår…

Mindre stökig får den här dan gärna bli också. Somliga i huset underhöll gäster, vilket gjorde att jag fick stänga fönster och dörrar redan vid 19-tiden – först för att stänga ute grillrök, sen för att stänga ute den parfymerade röken från en vattenpipa och ljuden från glada människor som umgicks. Jag är extremt ljudkänslig nu. Vad gäller rök är jag alltid extremt känslig. Sitter jag på ballen* och nån grillar rakt under känns det som om jag har små glasbitar i mina luftrör. Det finns inget annat alternativ för mig än att gå in och stänga igen så att röken inte hittar in. Och vet du, det är inte så roligt när det är runt 30 – 35 grader utanför…

Morgontimmarna är tack och lov både tysta och svala. En mamma och två små barn är de enda jag hör umgås och det får man stå ut med när man bor i ett flerfamiljshus. (Drömmen om en stuga i skogen finns kvar…) Jag har redan tillbringat ungefär ett par timmar framför datorn, ivrigt nedknackande tre stycken jobbansökningar. Jag har hittat ytterligare sex intressanta tjänster att söka, så det blir eventuellt ytterligare skrivande. Mitt mål är ju tre sökta jobb per vardag. Eftersom jag åker till mamma i morgon blir det kanske inte så mycket gjort på jobbsökarfronten de närmaste dagarna. Då kan det vara bra med måluppfyllelse i förväg, så att säga. Möjligen sitter jag en stund i morgon bitti innan jag kopplar ur dator och router och packar ner dem – datorn i sin väska, routern i Den perfekta påsen.

bälte

Bälte om tjockmagen…

Packa ska jag göra idag, men det mesta är redan gjort. Jag ska ju bara vara hos mamma från i morgon och över helgen. Men det är ju det här med värmen – man vet ju inte om man blir varm och behöver många ombyten. Eller så kanske man fryser. Eller blir regnblöt… Hängslen och livrem (bildligt talat!) åker ner i min gröna väska.

Så tror jag att jag får besök idag av fru A. (Hon är den enda frun med det efternamnet, det måste vara en häftig upplevelse. En gång gift, alltid fru, heter det. Därför är vi två i min familj som heter fru H – min mamma och jag.) Jag hoppas att det inte blir för stekhett att sitta på ballen och inta glass medan det pågår en installation här. Eller så installerar jag efteråt.

Jag ska ta en runda i media nu. Det känns som om jag inte har läst nyheter på flera dar. Det handlar om två dar. Dags att äntra verkligheten, men ändå ha blicken framåt, uppåt mot en alldeles blå himmel…


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett undrande inlägg.


Sitter och läser lite tidningar
på nätet innan jag fortsätter städa mitt hem. Halkar då in hos Magdalena Ribbings, min husgudinna, spalt hos Dagens Nyheter och frustar. Av skratt.

En läsare undrar om det verkligen är gott uppförande att ta sig i skrevet. Frågeställaren förstår inte varför vissa människor gör så och undrar vidare:

Kan man säga till folk som gör så att dom är löjliga?

Magdalena Ribbing svarar, sval som en skål med filmjölk:

Vi får väl vara tacksamma så länge artisterna tar sig själva i skrevet på scenen och inte någon annan. Men visst ser det ytterst egendomligt ut. Precis detta slags gester hör till sådant som många föräldrar försöker förklara för sina barn att de ska låta bli. I en hel del kulturer förekommer att män även i sociala sammanhang håller en hand över sina könsorgan – kanhända en markering av manlighet, att skydda det finaste de anser att de har?  Men skrevgreppet ingår trots detta inte i det som du (och jag) kallar gott uppförande. Det är ett icke accepterat beteende i stora delar av världen, åtminstone i offentliga situationer där man förväntar sig att betraktas som professionell. Vem har sett en statschef, läkare, präst, lärare i arbete stå med en hand över gylfen och kommunicera med andra? […]

Nu tycker förmodligen många att detta är larviga ”regler” som i nutid gärna kan glömmas bort. Men oavsett detta ser den som håller en hand på sina könsorgan i andras närvaro ut som om sagda organ kliar, är till besvär, kalsongerna för trånga, paniken nära. […] 

Nej, man kan inte säga till andra att de ska låta bli att göra sådant som de förmodligen gör mer eller mindre omedvetet, näs- och öronpetande i synnerhet. Så hur äckligt sådant än må te sig för andra måste man stå ut med att människor uppför sig olika, och inte alltid fattar att det de gör påverkar andras syn på dem.

Skrevgreppet tror jag är avsiktligt. Det ingår som jag har förstått det i koreografin till en del sångnummer. Artisterna eller koreografen hoppas kanske att det ska ge intrycket av oemotståndlig kättja. Eller vad det kan vara. För mig – och för dig och vi är inte ensamma, ser jag av frågorna till spalten – ser det enbart pinsamt ut.

Läs hela svaret här!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om kontraster i tillvaron samt viss oordning och en hel del ordning.


När Fästmön är hos mig
blir det ordning på torpet! Hon brukar annars anklaga mig för att vara perfektionist och ha superordning. Detta är emellertid nåt jag har ruckat rejält på den senaste tiden. Framför allt när det gäller mig själv.

Matlagning har aldrig varit min grej, men ett nödvändigt ont. Man måste äta – ibland – för att må bra och orka. Fast det är väldigt mycket lättare att trycka i sig en chokladbit än att ställa sig vid spisen, tycker jag.

Igår blev jag bortskämd av Anna som lagade till sin übergoda thai-torsk med wokgrönsaker. Mitt bidrag till själva iordningsställandet blev kokning av ris och dukning. Alltid något…

Thai-torsk

Thai-torsk på Annas vis.


Även idag ska jag bli bortskämd
– men jag är inte den enda. Hela gänget ramlar in i Himlen för att äta middag på seneftermiddagen och fira Fritzlans födelsedag med tårta och hembakade kakor. Jag klantade till det och bokade in ett möte med en radiojournalist när jag i stället borde ha stått vid Annas sida och hjälpt till. Matlagning och bakning hade hon nog fått sköta själv, men en dammsugare kan jag hantera. Nu blev min insats i det hela enbart att hjälpa till med inköp och att skjutsa ut Anna med alla kassar. Det är tur att det är ordning på Anna när det inte är det på hennes särbo…

Intervjun, ja… Det var alltså inte nån jobbintervju utan en intervju för P4 Radio Uppland. Där jobbar journalisterna med ett större reportage i en angelägen fråga. Mitt bidrag blir nog av den mindre arten, men jag lär höras i etern och synas på webben – med skitigt hår (jag har inte hunnit duscha och tvätta barret än, men det är på gång!). Jag talar om mina egna erfarenheter och om min egen oro, så ingen behöver frukta att jag ska beskriva vare sig pogromer eller utfrysning eller nån annan kränkning. Men vem vet, det kanske kommer nåt om detta framöver. När dagens material sänds är inte klart ännu. Mer info om detta kommer förstås på en blogg nära dig. Snart.

I övrigt var det en intressant upplevelse att få uppleva det jag som kommunikatör i vanliga fall lär ut – att prata i och med media… Det läggs till min egen personliga erfarenhetsbank!

Det är en typisk höstdag idag. Dagen är mörk och lite kylig och solen lyser med sin frånvaro. Naturen går allt mer från grönt via rött till gult.

Höstbuske

Från grönt via rött till gult nu.


Då passar det hur bra som helst
att få äta tårta med sommarens hallon från Annas snälla mammas Slottsträdgård.

Halva dan har gått och det har varit en kontrasternas dag, lika färgrik som busken på bilden ovan. Matinköp, bilkörning, radiointervju, jobbsökeri och hittills bara ett enda nej.

Champagnen i svalen lär bli en riktig årgångsskumpa innan vi får dricka den. Men då kommer den att smaka helt underbart, det är jag övertygad om! Idag firar jag emellertid nån annan, med hallontårta och kycklingburgare, och det är inte alls fy skam. Fast först ska jag se till att bli renhårig… In i duschen med mig!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om närvaron av rött i mitt liv just nu.


Nej, Tofflans blogg har inte gone partipolitisk,
men livet är lite rött just nu på olika sätt. Därför är det helt underbart med dåligt väder idag! Och nu ska jag förklara varför.

Vi var ju ute hela eftermiddagen igår i Storvad, Fästmön, Prinskorven och jag. Satt i skuggan där det blåste kyligt. Trots att vi pratade om det, struntade jag i faran. Det var ju så skönt att vara utomhus!

Hemkommen softade jag lite en stund på ballen*. Tog nötter och en drink före maten, bläddrade lite i min nyinköpta TV-tidning.

Nötter öl o läsning

En drink med lite tilltugg före maten. Och läsning, förstås!


Noterade bland annat två filmer
som jag vill se/spelar in den närmaste veckan:

Så småningom blev det dags för middag. Jag hade tinat en liten portion italiensk pastasås med spaghetti och parmesan. Den slank ner fint med ett glas rött till i form av det som fanns kvar i Fat bastard-flaskan – från midsommarafton…

Pasta o rött vin

Gott italienskt på tallriken, franskt rött i glaset.


Gårdagskvällen förflöt vidare
med Wordfeud och Morden i Midsomer. Jag vann två matcher mot två riktigt bra motståndare – Fästmön och Kitty. Båda två är väldigt bra på Wordfeud, så jag åker för det mesta dit. Men nu fick de båda se lite rött (jaa, jag vet att det är kvinnor med temperament…).

Det var när jag skulle gå och göra mig iordning för natten som jag upptäckte Det Riktigt Röda. Visst hade jag känt mig varm och så på kvällen, men… Det bar sig visst inte bättre än att jag solbrände mig lite igår, skuggan till trots…

Solbränd Toffla

Röd på axlar och övre delen av ryggen.


Det är därför det är extra skönt
med en regnig och sval dag idag. Eventuellt bär det av ner till stan och Kittys utställning på Galleri Uppsala 1810. Jag blir faktiskt lite sugen själv på att ställa ut en del av mina foton. Men det får bli i ett annat liv och i en annan tid. En sån som jag har fått lära sig att man inte ska förhäva sig.

I morgon fyller lilla mamma 78 bast. Hon fick åtta paket när jag var på besök och öppnade hälften. Resten har hon sparat till den riktiga födelsedagen, det vill säga den 11 juli.

Men nu går jag händelserna i förväg. Onsdagen har bara börjat. Jag inledde dagen med att ta rätt på den rena tvätten från igår, så nu väntar en strykhög. Nästa aktivitet blir att hoppa in i duschen. Visst låter det jobbigt..?


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »