Ett språkligt inlägg.
När jag pluggade litteraturvetenskap läste jag mycket August Strindberg – både hans böcker och om honom som person. Han var ett geni på många sätt, en galenpanna på vissa sätt, men en stor konstnär var han definitivt. Han skrev ju inte bara böcker i olika genrer, han målade, fotograferade och filmade också. Foto- och filmkonsten var kanske dåtidens motsvarighet till Instagram och Photoshop. I vart fall minns jag att jag läste en text som Strindberg skrivit. I texten skulle han skriva pluralformen av ordet ”film”. Idag skriver vi ju vanligen ”filmer”, men då, när det var så nytt, tog man det anglosaxiska s:et och skrev ”films” om flera filmer.
Idag tycks vissa ha svårt med genitiv och plural. Den anglosaxiska påverkan kvarstår, som vi ju ofta ser exempel på. Men att blanda ihop plural och genitiv är det inte alltför många som kan. Här har jag emellertid hittat en representant från media som har lyckats:
Jag undrar… ”filmsprojekt”… är det ett projekt med flera filmer eller är detta en felaktig genitivform?
Julian Assange är, precis som August Strindberg, en kontroversiell person. Misstankarna om sexualbrott kvarstår och han vistas visst fortfarande på en viss ambassad i annat land. Men nu vill Sverige att han ska förhöras. Och kan man vistas flera år vid en ambassad vars land man sökt asyl i kan man säkert förhöras länge. Fast… förhör som pågår flera somrar känns lite… konstigt…
Julian Assange ska alltså förhöras inte bara en sommar utan flera..?
Jaa, det är inte alltid man lyckas språkligt. Kommunikation ÄR svårt. Men är man expert bör man nog, enligt min mening, vara extra noga med att vara tydlig. I fallet nedan förstår jag verkligen inte vad som menas…
Vad menas?
Menar Insights Sverige…
- att det är effektivt att kommunicera när vi har olika arbetspreferenser
eller
- undrar man hur man kommunicerar när/eftersom vi har olika arbetspreferenser?
eller
- undrar man uppgivet är det ens möjligt att kommunicera när/eftersom vi har olika arbetspreferenser?
Ett företag, som enligt sin webbplats utvecklar individer, team, ledare och säljare och som redan i sitt namn blandar engelska och svenska, ger med tweeten ovan ett synnerligen rörigt intryck i mina ögon läsglasögon. En grund i all kommunikation är nämligen, enligt min mening…
tydlighet…
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Hahahaha….. jag man kan verkligen undra vad som menas. Och jag håller med dig. Man ska inte hån någon som kan ha väldigt svårt att läsa en text och även att skriva den. Men en kommunikatör ska banne mig klara av detta.
Att filmer på den tiden faktiskt kunde skrivas som films visste jag inte. Lite kul info.
När barnbarnen var mindre kunde de har lite problem att reda ut det där med singular och plural. Ex vis bord och bordar, fisk och fiskor. Det var lite gulligt!
I exemplen ovan är det avlönade journalister och kommunikatörer som uttrycker sig så dåligt. De har liksom språket som främst verktyg, men klarar uppenbarligen inte av att göra rätt. Men jobb har de minsann!! (Till skillnad från…)
Det där plural-s:et förekommer till exempel i blinkers. Vi säger ju inte ens en blinker, två blinkrar, utan en blinkers, två blinkers. Fast en blinker, två blinkrar är det korrekta…
Ja, kul, nu har vet jag två sådana där felaktiga stavningar som är, eller har varit OK.
Jepp.