Posted in Böcker, Diskutabelt, Personligt, Trams, tagged artikel, avföring, äckligt, Bagarmossen, bajsattacker, Bajsboken, bajsfixering, bajsincidenter, barn, barnbok, barnlitteratur, bota, brevlåda, fönster, gårdshus, humor, ingress, inlägg, inte perfekt och snyggt, internet, Kärrtorp, kiss- och bajsfaser, kleta, kvinna, lägenhetsdörr, länk, läsvärt, livet, man på cykel, media, Metro, morgonkaffe, Pernilla Stalfelt, pizza, pizzeria, så snål att man grinar när man skiter, söder om Stockholm, Skarpnäck, skitsnack, skratta, Småland, smitta av sig, sprida, svart bak, törst, telefoni, tolkas, trakassera, trapphus, vidrig, vrångstrupen, vuxen, webbplats on 09 juni 2015|
8 Comments »
Varning! Ett inlägg om bajsattacker och annat skitsnack.
Bajsboken rekommenderas för dem som inte blivit av med sin fixering vid kiss och bajs.
Idag höll jag på att sätta morgonkaffet i vrångstrupen när jag surfade runt bland media på nätet. Jag hamnade på Metros webbplats och där fanns en centralt placerad artikel om… bajsattacker. I ingressen talas det om
bajsincidenter
som de senaste månaderna har inträffat söder om stan. Jag tycker att kiss & bajshumor kan vara rätt kul ibland, men även jag har gränser. Tvärtemot vad somliga tror.
Vad är det då för incidenter och attacker? Bland annat har det kletats avföring i trapphus, gårdshus och på lägenhetsdörrar i Skarpnäck, en kvinna i Kärrtorp har blivit bajsattackerad av en man på cykel, i Bagarmossen har det kastats bajs bland annat på fönster och i brevlådor med mera. Och denna bajsfixering tycks smitta av sig ända ner till Småland (trodde de var så snåla där att de grinar när de skiter..? 😉 ) där en kvinna trakasserat en pizzeria genom hon upprepade gånger har ringt och beställt pizza – med avföring.
Vi går väl alla igenom kiss- och bajsfaser i livet, men vanligen när vi är barn. Och visst händer det att jag, trots att jag är vuxen, kan skratta både en och två gånger åt en viss typ av skitsnack (framför allt sånt som sprids om mig själv på nätet). Men dessa bajsincidenter och dito attacker ovan är ju bara vidriga! UFF! Jag tänkte nästan lägga ut en svart bak här till dem som attackerar andra människor med skit, tills jag insåg hur det skulle tolkas. I stället rekommenderar jag de fixerade att läsa Pernilla Stalfelts Bajsboken. Den botar kiss- och bajshumor efter ett tag.
Vill du läsa om de olika bajsincidenterna hittar du länkarna i Metroartikeln och inte här! Men ett äckligt och samtidigt läsvärt inlägg om att det finns en törst efter nåt som inte är perfekt och snyggt kan du läsa här!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Film, Personligt, Vänner, tagged aftonvandring, avhandling, betala på plats, deckare, deckarhörna, DVD, fontän, grupp, guidad tur, hall, hälsning, hundring, juli, juni, karaktär, Kommunalrådet, komplett, kontant, lördag, litteratur, maj, Maria Lang, mordvandringar i Nora, moster, nästan lika bra, Nora torg, nyproducerad, Ove Hoffner, Pontus Wikner, samling, september, Skoga, spela upp, systerson, temavandring, torsdag, ungdomsböcker, vandra on 09 juni 2015|
2 Comments »
Ett mordiskt inlägg.
Sommarens tider för mordvandringar i Nora.
Den som känner mig känner också till min kärlek för Maria Langs författarskap. Hennes deckare, inklusive två av fyra ungdomsböcker (två fattas för att samlingen ska bli komplett, irriterande nog. Och tyvärr har jag inte heller hennes avhandling om Pontus Wikner), inryms i min nya deckarhörna inredd i min hall. Självklart har jag de nyproducerade filmerna på DVD också och jag har i alla fall sett de två äldre filmerna som gjorts. Men jag har aldrig besökt Skoga, jag menar Nora och därmed har jag heller aldrig deltagit i nån mordvandring där. Tyvärr, för detta är nånting jag innerligt skulle vilja göra.
Mordvandringarna är guidadade turer där Ove Hoffner, systerson till Maria Lang, berättar om sin moster samt spelar upp en del av hennes karaktärer i böckerna. I år startade vandringarna redan i maj och nu i juni kan man delta på torsdagar klockan 18.30 och lördagar klockan 11.30. Under juli månad är det mordvandringar alla dar i veckan utom söndagar. Faktum är att du kan mordvandra ända in i september månad, men då mot slutet är det bara lördagar som gäller. Det kostar bara en hundring att mordvandra (betalas kontant på plats före vandringen) och man samlas vid fontänen på Nora torg. Det finns även temavandringar i trakten för grupper och aftonvandringar… Visst låter det väl härligt?! Det tycker jag, i alla fall!
Förra året gick Kommunalrådet en mordvandring. Med sig hem till mig hade hon en Maria Lang-bok med en hälsning från Ove Hoffner. Det var nästan lika bra som att ha vandrat själv!
En hälsning till mig från Ove Hoffner, Maria Langs systerson!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, HBTQ, Personligt, tagged administrativ, anstränga mig, april, Aprilskämtet, öknamn, öppna köksfönster, barn, besvärlig, bete sig si och så, blå himmel, blunda, Courier, damm, deckare, detektiv, en kasse mat, engelska, född, författare, försöka minnas, formgivning, foto, framsida, gamling, gå ut, glasbord, hårigt, hem, hjälte, hjältinna, hustak, i vanliga fall, inomhus, jobba, jobbmöte, juni, juniförmiddag, Kate Martinelli, klippa gräs, kul grepp, kvasisäker, kvällssol, Laurie R. King, lesbisk småbarnsförälder, manus, Mary Russell, mörka moln, mest kul, mobiltelefoni, moln, molnfri, oputsade fönster, outgiven bok, polis, prata, regel, regelbrott, regler, regn, repor, roa mig, Sherlock Holmes, sista, skolavslutning, skrivmaskinsstil, smeknamn, Smuts, sol, solbrillor, stark, stort och lite svårt, straff, Sverige, tårta, The Art of Detection, tonåring, typsnitt, uggla, upphittat, utflykt, vaktis, vardagsrum, väder, Willys, yngsta bonussonen on 09 juni 2015|
Ett inlägg om väder och utevistelser, straff och i vanliga fall.
Man kan nästan tro att det är april – såsom vädret beter sig. Som född i april blir jag då och då benämnd Aprilskämtet. Detta öknamn/smeknamn kan vi nu nästan sätta på juni månad i Sverige också. Fast… jag gillar det. Jag gillar att en dag kan bete sig både si och så. Den kan börja med regn och sluta i starkaste kvällssol, så där obevekligt så att mitt glasbord i vardagsrummet ser hårigt ut av allt damm. (Glasbord är snyggt. Det tyckte jag när jag köpte bordeN – ja, jag har två – för typ 13 år sen och det tycker jag fortfarande. Men ur dammsynpunkt och repsynpunkt är de besvärliga.) Eller tvärtom. Igår började dan i alla fall så här:
Igår morse hängde molnen mörka över hustaken i New Village och det regnade.
På kvällen sen blev himlen alldeles blå och molnfri och solen tittade fram. Allt damm, allt smuts på fönstren (mina fönster på framsidan ser helt oputsade ut) blev synligt och jag fick mig nästan att sätta på mig solbrillor. Inomhus. I morse tog jag den här bilden:
Igår kväll – och i morse, när jag tog den här bilden – var himlen alldeles blå och inte ett moln fanns att se.
Igår höll jag mig inte till mina regler. Jorå, jag skötte det administrativa, men jag gick inte ut. Hela dan var jag hemma och satt här ugglade och roade mig med att läsa en deckare på engelska. (Om inte Fästmön hade ringt hade jag inte pratat med nån människa heller på hela dan.) Den är riktigt bra, även om jag känner mig skeptisk till författarens sätt att knyta ihop sin hjältinna (lesbisk småbarnsförälder och polis) med en av hjältarna (Sherlock Holmes) i sin andra serie böcker. Just nu sitter hjältinnan och läser ett upphittat manus som kan vara en outgiven bok om den gamle detektiven… Ett kul grepp vad gäller formgivningen på boken jag läser är att detta manus lyfts fram genom att det är tryckt i gamla hederliga typsnittet courier. Eller ”skrivmaskinsstil”, för dig som var med ”då”…
Det upphittade manuset lyfts fram i boken via typsnittet courier.
”Straffet” för gårdagens regelbrott blir att gå ut TVÅ gånger idag. De flesta skulle inte se det som nåt straff och inte heller jag själv – i vanliga fall. Men det har inte varit
i vanliga fall
på ett bra tag nu. Det innebär att varje utflykt från hemmet, som egentligen är kvasisäkert, blir nåt… stort och lite svårt. Ändå är det jag ska göra varken stort eller svårt utan mest kul. Mitt på dan idag ska jag hasa över och handla en kasse mat på Tokerian. I eftermiddag ska jag plocka upp Anna efter att hon har varit på ett jobbmöte. Därefter åker vi ut till Himlen och klockan 18 är det skolavslutning för yngsta bonussonen. Det innebär tårta efteråt. Nästan som april i juni igen, alltså (både Anna och jag är Aprilskämt, så det kan bli tårta två gånger då…). Förra året kunde jag inte vara med på nån skolavslutning för att jag jobbade. Nu misstänker jag starkt att detta blir den sista skolavslutningen jag är med på. Barn blir större och det är inte alltid tonåringar vill ha en massa gamlingar omkring sig. Och vem vet om jag finns kvar här i juni nästa år. Eller ens i april. Det kan ingen veta.
Jordgubbstårta – en tradition i familjen vid skolavslutningen.
Men just nu, i den här stunden, är det en solig juniförmiddag. Vaktis klipper gräset och jag har köksfönstren öppna. Himlen är blå. Om jag blundar och anstränger mig kan jag försöka minnas hur det var
i vanliga fall…
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 