Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 2 juni, 2015

Ett inlägg om rusningstrafik.


 

Min ratt i närbild.

Jag rattade i rusningstrafik.

Den här dan började med sol så jag fortsatte att städa färdigt. Men jag börjar bli rätt less på att städa, faktiskt. Jag behöver göra nåt på riktigt och gärna nåt jag får lön för. Ett av de jobb jag sökte idag är ett jobb jag verkligen skulle vilja ha, ett jobb jag skulle kunna brinna för. Om jag fick chansen… Tills vidare städar jag, går med sopor och handlar varje tisdag på Tokerian. Idag kom jag inte hem med några nyttigheter, för de var för dyra. I stället blev det mjölk, ägg, bröd och en kycklingstekkorv. Delar av den senare åt jag i kväll till middag tillsammans med stekta ägg och uppstekta rester av gårdagens överblivna kokta potatis. Det var gott och jag blev mätt, men det var inte nyttigt.

Mellan morgon och kväll gav jag mig ut i rusningstrafiken. Jag hade några ärenden att uträtta för andras räkning och passade även på att skjutsa hem Fästmön från jobbet och besöka ett par loppisar. Idag jobbade Anna

bara

över i 38 minuter. Jag var glad att jag hade Häxan med mig i bilen så att jag kunde roa mig med läsning medan jag väntade.

Himlen tur och retur och sen vidare ut i ett av stans industriområden. I samma veva uppstod den stora

kortegekrocken.

Jisses, fyra bilar från hovet inklusive den indiske presidenten Pranab Mukherjee krockade vid Gnistarondellen, södra infarten till Uppsala. Enligt lokalblaskan skadades nio personer, men kronprinsessan, prins Daniel och presidenten syntes i vart fall senare och hade uppenbarligen klarat sig helskinnade. E4:an blev naturligtvis avstängd – mitt i rusningstrafiken, som sagt… Äh, de skulle ha slunkit in här vid mig och norra infarten så hade det gått bättre. Den södra är mycket krångligare.

Själv hamnade jag inte i nån krock utan på Återbruket där de formligen kastar böcker efter en! Alla böcker är fortfarande gratis och dessa två fick följa med mig hem:

De fyra yttersta tingen och Min kamp del 1

De fyra yttersta tingen och Min kamp del 1 på passagerarsätet.


Efter Återbruket korsade jag gamla E4:an 
för att besöka Erikshjälpen. Där är det nämligen bara öppet tisdagar, torsdagar och lördagar och jag ville kolla om de hade nån låg vit bokhylla hemma till mitt sovrum. Det hade de inte. Däremot såg jag en hög Billy rödbrun som jag med all säkerhet skulle få plats med i mitt hem. Den var i finare skick än de två jag köpte på Återbruket och Erikshjälpen skulle ha 100 kronor för den. Men… jag hade ingen bärhjälp idag och jag vågade inte köra olagligt en tredje gång, så hyllan fick stå kvar. Suck, för alltför få och för svaga armar samt liten bil… Jag tröstade mig med tre pocketböcker i stället, à 15 kronor. (Jag fick 200 kronor av mamma i namnsdagspresent förra veckan.)

Som om Drevet går Väninnan

Som om, Drevet går och Väninnan blev min tröst idag.


Nu ska jag vila en stund. 
Mina två liv fick runda av den här dan som känns som en enda stor rusningstrafik. Vägen bar i alla fall hem igen. Uppdraget utfördes och uppdragsgivaren är informerad.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om några höjdpunkter i sommar.


 

Jaha. Nu ska det liksom vara sommar och sol och… det är regnigt och jädrigt blåsigt. Men inte stör det mig, jag häckar gärna här hemma och läser eller tittar på intressanta, nya saker så väl som gamla bekantingar.

Almedalen har fallit

Alldeles nyutkommen på NoNa förlag.

En sprajtans ny bok och en för mig ny författare har kommit ut med en synnerligen aktuell bok om ett årligen återkommande evenemang: Almedalen. (Hört talas om det? Äh, jag bara skojar!) Jag hoppas på att få ett recensionsexemplar (författaren är INTE den författare jag nämnde i morgonens inlägg, Erik Lewin svarade inom fem minuter!) så att jag kan både läsa och förmedla mina tankar om denna spänningsroman vidare till dig som läser här! För håll med om att titeln lockar till läsning: Almedalen har fallit. Det handlar om terrorism, till och med Sveriges värsta säkerhetskris nånsin. Författaren, som har en tjugoårig bakgrund inom underrättelse- och säkerhetstjänsten, lär veta vad han skriver om, så att säga…

 

 

 

Morden i Midsomer Nelson och Barnaby

Nelson och Barnaby löser mordfall i Midsomer även i sommar, via SvT.

Gotland, där Almedalen är beläget, har ju en fiktiv motsvarighet i England – Midsomer. Och för oss som är helt sålda på brittiska polisserier på TV kan glädjande nog avslöjas att det blir fyra nya avsnitt av Morden i Midsomer. Serien startar tisdagen den 23 juni klockan 21 i SvT1, direkt efter falsksångsprogrammet som en del inte heller vill klara sig utan under sommaren. Personligen klarar jag mig finfint utan detta elände. Fler serienyheter på SvT hittar du här!

 

 

Windows 10 logga

Har Microsoft lyssnat på användarnas kritik?

Inget litterärt och inget på TV som lockar? Då kanske du är en av dem som ser fram emot att Windows 10 lanseras den 29 juli (i augusti i Sverige). Systemet ska släppas som en gratis uppdatering för användare som har operativsystemen Windows 7, 8 eller 8.1. Jag tillhör nog dem som gissar att systemet innehåller förändringar som beror på det stora missnöjet med 8:an bland användarna. För 10:an ska påminna mer om 7:an, sägs det. Bedöm själv här!

 

 

Pappas cigarrettask.

Det är numera tomt i pappas gamla cigarrettlåda.

Den som gillar att komma hemifrån en stund på sommaren kan glädjas åt att det är tio år sen rökstoppet infördes på våra krogar. Jag tycker att Jerry skriver väldigt bra om det och hoppas, liksom han gör, på ett utökat rökförbud. Bäst av allt vore ett totalförbud, anser jag. Det finns nämligen inget bra med att röka. Och det går att sluta. Min mamma klarade att sluta efter 50 år, jag själv efter nästan 30. Den 7 september i höst har jag varit rökfri i elva år. Nu vill jag ha applåder!

 

 

 

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett bytande inlägg.


 

Strålkastare

Vill du fortsätta vara upplyst? Skriv i en kommentar nedan att du vill ha det nya lösenordet om du inte redan har gjort det!

Nästa gång jag skriver under lösen är det lösenordsbyte, vilket jag aviserade för ett tag sen. Du som vill ha det nya lösenordet men har glömt att ange det kan göra det i en kommentar här nedan eller i det senaste lösenskyddade inlägget! Det nya lösenordet skickas som vanligt per e-post.

Jag ber om ursäkt för strulet, men som du vet finns det skäl!

 

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om svårigheten att svara.


 

vässa pennan

När jag skriver – med vässad penna eller slö eller via e-post – vill jag gärna ha ett svar.

Det händer att jag i min förtvivlan sliter mitt hår. En ständig orsak till detta hårslitande är uteblivna svar. Jag saknar allt från svar på direkta frågor via anmälningar till ansökningar. Varför är det så svårt att svara, Sverige???

Idag kommunicerar vi ofta via e-post, särskilt när det gäller ansökningar av olika slag. De flesta företag och organisationer har nån sorts autosvar man får tillbaka. OK, då vet jag i alla fall att min fråga/ansökan har kommit fram.

Men sen då? Jorå, självklart fattar jag – efter några veckor – att ett uteblivet svar på en jobbansökan är ett nej. Fast i mina ögon är det ett nej på ett dåligt och oförskämt sätt. I de flesta e-postprogram går det att klumpa ihop alla som sökt men inte ska bli anställda i en grupp dolda mottagare och skriva att

tyvärr, det blir ett nej den här gången.

Det krävs några copy and paste, ett par textrader och sen ett sänd-klick. Är det svårt och jobbigt på nåt vis, eller? Jag säger som qpaqex (som emellertid aldrig svarade på min kommentar…):

Arbetsgivare – svara på ansökningar det vinner ni på. […] Om ni vill att jag skall ha en bra bild av er som arbetsgivare även om ni inte anställde mig […]

Tyvärr breder det här oskicket ut sig. För ett tag sen mejlade jag en ansökan till en författare att recensera en ny bok jag var intresserad av. (Notera att jag skrev i imperfekt.) Inget svar. Dagarna gick. Till sist kontaktade jag författaren via denn*s blogg och undrade i en kommentar om det möjligen hade kommit nåt mejl. Efter nån dag fick jag svar – på bloggen.

Jodå, ditt mejl har kommit fram.

Sen vet jag inget mer, för nåt besked lämnades inte. Tror du att jag har nån lust kvar att recensera? Nej, det har jag inte. Det är oförskämt att inte svara! Det går att ställa in autosvar i e-postprogram även som privatperson – om man nu får så många ansökningar att recensera ens verk.

Tofflan i tidningen

Den här gratistidningen finns inte på riktigt.

I förra veckan kom inte den lokala gratistidningen till min postbox. OK, den är just gratis, men den är rätt bra och den är den enda papperstidning jag har tillgång till. Så jag gick ut på nätet och kollade upp var jag skulle anmäla utebliven tidning. Jag hittade en e-postadress, skrev några rader, namn och adress och mejlade. På nätet stod att alla mejl vidarebefordras till distributören, stans lokalblaska. Vad tror du hände? Nej, jag fick varken svar eller nån tidning. Dåligt, dåligt, dåligt! Snart är det torsdag igen. Då skuttar jag inte lika förväntansfull nerför trappan för att kolla om jag har fått nån tidning, kan jag meddela.

Kundtjänst och kundservice, vad är det i Sverige idag? Är det att strunta i att svara när presumtiva anställda, kunder med flera frågar efter nånting? Eller är det sättet som ett av vårt lands största företag som levererar telefoni med mera använder sitt Twitterkonto på: man tipsar om TV-program? (Vem kan inte leta själv i tablåerna, liksom..?)

Varför är det så svårt att svara, Sverige???

Hallå..? Hallå..? HALLÅ???

(Jag svarar på ALLA publicerade kommentarer på min blogg, i alla fall.)

 


Livet är kort.

Read Full Post »