Äntligen är man uppkopplad på sin nya leksak. Har nyligen landat hos Fästmön och barnen i Förorten och den lilla leksakslådan, för det är så den ser ut, är nu uppställd och nystartad på köksbordet. Första blogginlägget är på gång.
Det lustiga var att det var en nybliven – kan man väl säga?- kompis till mig som installerade det mobila bredbandet och körde en liten demonstration för mig i affären i eftermiddags. Och vännen Jerry har funnits sen igår kväll i bakgrunden med smarta råd och glada tillrop. Det är en liten värld, den cyberska…
Eftermiddagen ägnade jag som sagt mestadels åt att installera lite prylar på den nya leksaken, till exempel uppgradera webbläsaren, Spotify med mera. Ett tag var jag faktiskt lite rädd att den inte skulle vilja starta, men det gjorde den…
Tofflans nya lilla leksakslåda. Till vänster den älskade senapsmuggen med Java.
Efter allt datoriserande i eftermiddags insåg jag att jag kanske behövde äta nåt också. Det blev en tur till Max i rondellen – och världens äckligaste kycklingburgare. UFF! Tur att kaffet var gratis… Jag messade förstås Kvast-Hilda om detta (allt gratis är ju gott!), men som den omvärldsspanare hon är kände hon förstås till det.
Nu sitter Anna och jag med varsin dator och grejsar lite med dem. Elias utbrast just att det där var den minsta dator han sett (min, alltså) och Frida blev sugen på att skaffa en. Jerry har meddelat via mejl att han är jättenyfikis på den lilla leksaken. Ja, jag kan bara säga att jag är helnöjd med den lilla leksakslådan och eftersom den funkar bra nu så kanske jag kan ta bort plastfilmen som sitter över skärmen…