Den allra varmaste dagen bestämde vi oss för att tuffa in till stan och gå på Hallwylska. Vi höll på att tuppa av i värmen redan på t-banan…
Juste våning på Hamngatan, typ 200 kvadrat och 40 rum…
På Hallwylska valde vi att gå på egen hand. Det var efter jag hade snäst av en snorkig vakt som sa till mig, med näsan i vädret:
Väskor hänger vi in där borta.
Varpå jag var tvungen att svara:
Jaså, det gör vi? Jaha.
Att gå på egen hand brukar var roligare ibland, men idag var det mest olidligt hett. Och eftersom vi gick utan guide fick vi inte se alla rum och alla samlingar. Men jag såg nåt lite spännande, i alla fall.
Två såna stolar som den tunna pilen pekar på har mamma!
Efter museibesöket var vi tämligen matta och gick upp mot stan för att leta efter nåt skuggigt ställe som serverade iskalla drycker. Men i affärerna fanns det AC på sina håll och det var inte helt fel att kolla på vinterkläder…
Skitsnygg, men tyvärr inget jag ville köpa idag…
Vi såg en del läckra pjuck också.
De färggranna regnbågskorna i mitten var lite roliga.
När vi äntligen hittade ett ställe att sitta ner blev vi lite trötta på en viss man och hans återkommande trudelutter…
Vår irritation gällde den helt vite mannen. Den andra mannen bara råkade stå där.
Anna kände till ett ställe där man kunde köpa kalla öl och jordnötter.
Barcelona visade sig vara ett INTE SÅ SERVICEINRIKTAT ställe…
Var sin öl och ett glas nötter. Men sen när jag skulle köpa ett glas nötter till var de plötsligt slut. Då blev jag lite kinkig.
Bara en uttjänt servett i nötglaset.
Men sen, ett MIRAKEL! En halvtimme senare fanns det nötter igen!
Det går åt mycket salt i värmen…
Salt svettas man ut och vätska måste fyllas på.
Anna gjorde sitt bästa för att inte drabbas av vätske- eller saltbrist.
Så småningom gick vi vidare till ett ställe som heter Pong. Lustigt namn, betyder ju stinka på engelska. I vart fall, vi skulle äta thai. Och det var gott!
Gott och starkt. Man svettades inte direkt mindre…
Drycken till maten var emellertid svensk.
Eriksberg, inte bara en kommundel i Uppsala, utan också ett ljust öl.
Desserten blev spännande. Den bestod av konserverad frukt. En av dem var en liten taggig sak med kärna inuti. Kanske en igelkottslychée?
Liten, taggig boll. Nån som vet vad frukten heter?
Vid bordet bredvid hade vi en rapp kommentator i en pratglad dam som underhöll inte bara sin bordskavaljer utan även oss med sin svada. Svadan blev emellertid för grym för damen själv så till slut stoppade hon bomull i sina öron. Jag misstänkte starkt att mannen hade stängt av båda sina hörapparater under hela måltiden.
Vi rullade hemåt genom Gamla stan. Här finns alltid så många intressanta ställen, prång, gränder och portar…
Undrar vem som bor här innanför???
Innan vi klev in på hotellet köpte jag dricka och Anna var sin glass och jordgubbar. Annars blev dagens inköp föga ovanliga för min del: böcker och tvålar.
Anna hittade båda böckerna på min lista på Alfa antikvariat. Mats Strandbergs bok kostade endast110 spänn, men Birgitta Stenbergs relativt nyutkomna bok kostade – tio spänn!..
Jag har haft så ont i benet i kväll att jag grinade förut. Tror nog jag måste söka hjälp. På måndag.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 