En mulnig dag

Ett inlägg om dagen och mina planer för den.

Det blev inte alls nån het sommardag idag. Jag vaknade till en blåsig och

mulnig

dag, som nån en gång sa när h*n blandade ihop orden

mulen och molnig.

Det blev ett ganska bra ord, tycker jag! För det är inte jättemolnigt, mest små lätta moln, och bara lite mulet. Definitivt inga mörka moln.

”Små, lätta moln…”

Så jag tänker nog städa idag. Det blir en bra dag för det. Jag ska också ringa ett par samtal, men det blir mest fokus på städningen. Och kanske sätter jag snurr på en maskin tvätt. Det skulle behövas. Vi tvättade ett par gånger hos mamma, men jag hade med mig en påse smutstvätt hem i alla fall. Dessutom hade jag lämnat en del kvar här i tvättunnan.

Ytterligare en växt tycks ha gått hädan. Jag ska ge salvian, tror jag det var, en dag till, men den är nog död. Ampeln ser inte pigg ut, det blir väl till att köpa en ny. Kanske en fuchsia, rentav, mammas var ju så fin.

Basilikan frodas, men salvian är nog rätt död.

Blom-Anna i Belgien tyckte redan tidigt att jag ska byta till större krukor för mina örter, annars får de inte plats att växa. Problemet är då bara att jag inte får plats att ha dem nånstans. Men med salvian ute ur leken blir det förstås lite bättre utrymme…

En mogen paprika finns att plocka.

Paprikan är det mest gröna blad på just nu, men en liten röd och mogen paprika finns att plocka till smörgåsen. Troligen får den sitta ett tag – jag köpte ju med mig saltgurkor från Metropolen Byhålan. Det verkar nämligen vara omöjligt att få tag i saltgurka här i stan – om man inte åker till värsta stormarknaden och handlar och DET orkar inte jag. Jag har semester.

Nån nytta ska jag väl göra idag i alla fall och inte bara sitta här och skriva. Det dåliga samvetet för att jag skriver ger sig tillkänna även när jag är ensam, visst. Det är som om jag måste ge mig själv uppgifter av nyttoslaget, annars har jag inget existensberättigande. Var i all sin dar har jag fått detta ifrån???

Pelargonen har massor av knoppar!

Första muggen kaffe har just slunkit ner. Det är väl dags att ta fram trasor och skit snart och börja med våtutrymmena. Brukar vara lagom med en paus och frukost efter det. Då kan jag också ringa ett par samtal.

Ska förstås ringa Fästmön idag också. Där var det förkylt och hängigt igår, men vi telefonerade ändå i en och en halv timme. Det blir ju så när man inte har setts eller pratats vid på ett tag. Jag tänkte att hon skulle få vara förkyld ett par dagar och sen kanske hon orkar med både utställning och vuxenutflykt till helgen. Vi får se.

Dags att sätta fart, alltså, och försöka upparbeta nån sorts kraft och positivism över att vara här i Kalla Staden Utan Riktigt Vatten.

Livet är kort.

Read Full Post »