Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stormarknad’

Ett inlägg om en bok.


 

Både FEM och jag har läst Allt jag önskar mig! Här kommer min recension:

 

Allt jag önskar migLite ovanligt, men… Vännen FEM och jag hade både köpt den lilla boken Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt. Då passade det ju verkligen bra att göra en bokrektangel av detta: det vill säga, båda läser boken, tycker till om den och skriver om den.

I stora drag handlar de drygt 190 sidorna i pocketutgåvan som jag läste om Jocelyne, snart 50. Hon har ett OK liv, även om det nog inte blev kanske som hon hade hoppats på. Gift med Jocelyn (lite förvirrande med namnen, där!), mor till två vuxna barn, bloggare och ägare till en sybehörsaffär i fransk småstad. Inte ett dugg modeskapare i Paris, men… Affären går sisådär i konkurrensen med stormarknaderna, hela fyra stycken, i den lilla staden befolkningsmässigt sett i storlek som Metropolen Byhålan. Och så en dag låter hon sig övertalas att spela på Lotto. Hon vinner storvinsten.

Jag tilltalas genast av den direkta tonen och de korta meningarna. En person i galleriet som jag fastnar för är dottern Nadine, hon som inte pratar så mycket utan gör filmer. Mellan mor och dotter finns ett speciellt band, en ordlös närhet, som jag inte riktigt ser mellan övriga familjemedlemmar. Bland övriga medverkande noterar jag en del likheter med vissa av byhåleborna i Metropolen. Det där småstadsaktiga, Jantemässiga att man inte ska tro att man är nånting, inte förhäva sig, inte ha några drömmar. Samtidigt finns en värme mellan tvillingsystrarna i skönhetssalongen och Jocelyne som man kanske inte skulle hitta mellan affärsidkare i en storstad.

Jocelynes syn på sig själv är jordnära, men också lite sorgsen – hon är rundlagd och ingen skönhet, även om hon låtsas vara det ibland när hon är ensam framför spegeln. Detta konstaterande gör att jag känner igen mig fullständigt, eftersom även jag är rundlagd och ingen skönhet. Och bloggen! Den som har så många läsare och som till och med gör att en och annan människa får ett nytt liv… Riktigt så välbesökt är dock inte min blogg och inte tror jag heller att jag har gett eller ger nån annan ett nytt liv, men… Jocelyne är är förvånad över antalet läsare, hon har inga svar på journalistens frågor först. När hon senare pratar om sociala medier och om att de kan göra människor mer isolerade än tvärtom inser såväl journalisten som läsaren att Jocelyne är väldigt klok. Hon säger sig inte vara emot framåtskridande  men…

[…] För någon månad sedan ville en ung tjej ta livet av sig och meddelade sina 237 vänner, men ingen svarade. Ursäkta? Ja, hon dog. Hon hängde sig. Ingen talade om för henne att det innebar tjugo minuter av fruktansvärda plågor. Att man alltid vill bli räddad, men att man bara får tystnad som svar på de kvävda ångestropen. […]

Det finns flera företeelser i Jocelynes liv  som jag känner igen i mitt eget liv. En förälders hastiga död, till exempel. Och sorgen man känner när man skulle ha kunnat ”betalat tillbaka” på olika sätt, men det är försent.

Boken går naturligtvis ut på att diskutera huruvida en storvinst är en välsignelse eller en förbannelse.  Vad den kommer fram till? Tja, det tycker jag att du ska läsa dig till. Det här är en alldeles utmärkt liten roman, en bok som får en att båda skratta till då och då och att gråta lite.

Toffelomdömet blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Så här tyckte FEM om boken!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om… nätshopping. 


Jag har börjat handla
allt fler prylar på nätet. Skälet till det är inte att jag inte har tid att gå i affärer – det skulle jag ha om sånt roade mig. Nej, det är främst två skäl:

  1. det är smidigt och ofta får jag min vara ända hem till postboxen
  2. det är oftast billigare än ute i handeln

Därmed inte sagt att jag inte älskar att till exempel tillbringa flera timmar i en vanlig bokhandel – för det gör jag verkligen! Men… böcker är dyra och de är definitivt dyrare i en bokhandel inne i stan eller i ett köpcentrum där bokhandlarna måste betala hyra. En internethandel kan ju liksom hålla till i nån förrådslokal var som helst, typ.

böcker

Sånt jag har handlat på nätet ganska länge.


Tidigare har jag främst köpt
böcker, filmer, musik och parfym på nätet. Ja, parfym som present eller julklapp. Shoppingsajterna blir allt bättre ur användarsynpunkt. Nackdelen dock med att handla från till exempel Bokus är att man blir nerlusad av reklam från dem. Så snart jag handlar där får jag minst ett reklammejl med erbjudanden varje dag. Det är för mycket! Jag slänger de flesta olästa och blir mest irriterad och förbannad. Samma sak är det med Discshop – man dränks i reklam. Och så surar jag ett tag. Tills jag är sugen på att köpa böcker och filmer igen. Då är det Bokus och Discshop som gäller! Skälen: såväl utbud som priser är bra.

Jag har också handlat från Let’s Deal. I och för sig en bra pryl, men själva köpet skapade stor irritation eftersom varan inte levererades när den skulle. Där har Let’s Deals kundtjänst ett och annat att lära… Och faktum är att jag inte har handlat nånting sen dess… Däremot fattade företaget som inte levererade prylen i tid galoppen och skickade mig lite plåster på såren samt en ursäkt.

Paket från Kvala

Ett kuvert med en förklaring, en ursäkt och en liten present från Kvala = bra kundvård.


Ett ställe på nätet
som jag enbart har bra saker att säga om är Apotea. Först och främst har de apoteksprylar som är svåra att få tag i ute i vanliga handeln, som de där tandtrådsborstarna jag använder. Men deras priser ligger dessutom alltid under – ibland bara lite, ibland ganska mycket – priserna i handeln. Och det är faktiskt avgörande för mig just nu med tanke på att jag inte har nån inkomst. Senast idag beställde jag tandborsthuvuden till ett pris jag näppeligen får på ICA eller nåt apotek i stan/på stormarknaden… När jag dessutom får mina varor levererade ända hem till postboxen och vanligen dan efter min beställning – utan nån fraktavgift!!! – kan jag ju inte vara annat än väldigt nöjd.

Jordan miracle starter

Tandtrådsborstar köpta från Apotea.


Hur gör du??? Handlar du prylar via nätet??? Och VAD handlar du i såna fall???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagen och mina planer för den.


Det blev inte alls nån het sommardag idag.
Jag vaknade till en blåsig och

mulnig

dag, som nån en gång sa när h*n blandade ihop orden

mulen och molnig.

Det blev ett ganska bra ord, tycker jag! För det är inte jättemolnigt, mest små lätta moln, och bara lite mulet. Definitivt inga mörka moln.

Molnig himmel

”Små, lätta moln…”


Så jag tänker nog städa idag.
Det blir en bra dag för det. Jag ska också ringa ett par samtal, men det blir mest fokus på städningen. Och kanske sätter jag snurr på en maskin tvätt. Det skulle behövas. Vi tvättade ett par gånger hos mamma, men jag hade med mig en påse smutstvätt hem i alla fall. Dessutom hade jag lämnat en del kvar här i tvättunnan.

Ytterligare en växt tycks ha gått hädan. Jag ska ge salvian, tror jag det var, en dag till, men den är nog död. Ampeln ser inte pigg ut, det blir väl till att köpa en ny. Kanske en fuchsia, rentav, mammas var ju så fin.

Basilika o död salvia

Basilikan frodas, men salvian är nog rätt död.


Blom-Anna i Belgien tyckte redan tidigt
att jag ska byta till större krukor för mina örter, annars får de inte plats att växa. Problemet är då bara att jag inte får plats att ha dem nånstans. Men med salvian ute ur leken blir det förstås lite bättre utrymme…

Röd paprika

En mogen paprika finns att plocka.


Paprikan är det mest gröna blad på just nu,
men en liten röd och mogen paprika finns att plocka till smörgåsen. Troligen får den sitta ett tag – jag köpte ju med mig saltgurkor från Metropolen Byhålan. Det verkar nämligen vara omöjligt att få tag i saltgurka här i stan – om man inte åker till värsta stormarknaden och handlar och DET orkar inte jag. Jag har semester.

Nån nytta ska jag väl göra idag i alla fall och inte bara sitta här och skriva. Det dåliga samvetet för att jag skriver ger sig tillkänna även när jag är ensam, visst. Det är som om jag måste ge mig själv uppgifter av nyttoslaget, annars har jag inget existensberättigande. Var i all sin dar har jag fått detta ifrån???

Pelargon

Pelargonen har massor av knoppar!


Första muggen kaffe
har just slunkit ner. Det är väl dags att ta fram trasor och skit snart och börja med våtutrymmena. Brukar vara lagom med en paus och frukost efter det. Då kan jag också ringa ett par samtal.

Ska förstås ringa Fästmön idag också. Där var det förkylt och hängigt igår, men vi telefonerade ändå i en och en halv timme. Det blir ju så när man inte har setts eller pratats vid på ett tag. Jag tänkte att hon skulle få vara förkyld ett par dagar och sen kanske hon orkar med både utställning och vuxenutflykt till helgen. Vi får se.

Dags att sätta fart, alltså, och försöka upparbeta nån sorts kraft och positivism över att vara här i Kalla Staden Utan Riktigt Vatten.


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu var det länge sen Christina fick en guidad tur i omvärlden. Häng med oss – om du vill! Annars struntar du i det.

  • Etiknämnd oetisk? Kanske det, kanske. Hur som helst pågår en förundersökning mot Centrala etikprövningsnämnden eftersom myndigheten är misstänkt för att ha förfalskat handlingarNämnden granskar bland annat misstänkt forskningsfusk. Om vi inte kan lita på etiknämnden, vem kan vi då lita på..?
  • Böckerna ingen vill lånaOavsett åsikter om Tintin på biblioteket eller inte, det finns faktiskt böcker som ingen vill låna! Konstnären Meriç Algün Ringborg samlade dem i en utställning, ”The Library of Unborrowed Books”. Den bestod av 600 böcker från Stockholms stadsbibliotek som ingen någonsin lånat.
  • Appguide. Aftonbladet har en appguide som jag ska kolla in lite mer. Bland annat finns en tio-bästa-lista på appar till iPhone 5 (appar som funkar även på tidigare modeller).
  • Över ett ton frukt och grönt slängs varje vecka i livsmedelsbutikerna. Jajamens… (Vem skrev pressmeddelandet om detta? Ehum, ehum…)
  • Klassiska Gulf kommer tillbaka! När jag var barn var jag otroligt åksjuk. Men jag tillbringade ändå en hel del tid i bilen med min pappa. Då och då var jag med när vi tankade – på en mack med en rund orangefin skylt som det stod Gulf på… I början av 1980-talet såldes Gulfmackarna. Nu gör de comeback – genom att ta över 100 Shellmackar. Barndom! Nostalgi…
  • Choklad som drog..? Jaa, det är bara att erkänna… Jag är nog chokladberoende. Att äta choklad kan ge samma känsla som att ta heroin, enligt en studie på råttor. När råttorna åt choklad ökade ett ämne i hjärnan. Ett ämne som är en naturlig opium-liknande substans och som påverkar hjärnan precis som en drog. Men det var inte allt som hände. Råttorna ville också äta mer choklad… Och så konstaterade forskarna att samma område i hjärnan som testades är aktivt som när överviktiga ser mat och när narkomaner ser läkemedel…
  • Stora skillnader i fiskdiskarna. Naturskyddsföreningen har undersökt vilka firrar som säljs i våra livsmedelsbutiker på Uppsalas stormarknader. Det Naturskyddsföreningen har granskat är utbudet av miljömärkt fisk (MSC och Krav) och förekomsten av fiskar från en bottennapplista (!) som  ål, jätteräkor liksom pangasius och lax odlade i Chile.  Bäst är Coop Xtra i Gränby, sämst är ICA (både Maxi och Kvantum…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Den gångna veckan har det varit livat, kan man säga. Livat i vidare bemärkelse. Hur som helst, Tofflan undrade vilket oljud du tycker är värst. Totalt svarade 30 personer. Inte oväntat är det grannar som man tycker har värst oljud för sig… Så här fördelade sig svaren:

40 procent (tolv personer) svarade: Ylande ungar. 

36,67 procent (elva personer) svarade: Grannar som borrar, spikar och knackar.

13,33 procent (fyra personer) svarade: Grillande grannar som fyllskrattar och skrålar.  

6,67 procent (två personer) svarade: Tofflans sms-signal.

3,33 procent (en person) svarade: Ylande körer som sjunger julsånger i värsta rusningen – mitt i Stormarknaden.  

Ingen svarade: Dammsugaren.

Stort TACK till dig som deltog! Jag hoppas du tar dig tid att kolla in den nya frågan här intill i högerspalten och klicka ett svar!

Read Full Post »

Om du visste hur less jag är på att höra orden i rubriken?!

Jag ORKAR inte!

Nej, men alla andra ska orka ÅT dig, eller? Det är dags att ta sig själv i kragen igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. OK, två nätter i rad när jag har somnat har jag blivit väckt av sms och nu överväger jag att slänga mobilen åt h-e och inte vara så himla tillgänglig för alla som behöver mig. Men det kan jag inte. Jag är bara trött och har ont och är grinig och fortfarande ledsen från igår. Men se stänga dörren för en eller två eller tre som messar just de ord jag tänker,

Jag ORKAR inte!..

det kan jag inte! Nu går jag här hemma i mina tomma, själlösa rum. En väntande. På vad? Bättre tider? Det är bara att inse att såna tider inte kommer om man inte själv gör nånting åt läget. Varför var jag så klok när jag var ung och inte idag, när jag är gammal? Varifrån fann jag min styrka och min kraft som räckte till såväl mig själv som andra? Kan jag hitta den igen?

Magen sa ifrån igår och det blev inget mer ätet efter lunchen klockan elva. Jag får liksom en låsning och hela jag är som en stormarknad med jätteplakatet

STÄNGT!

på. Ja alltså jag är stor och tjock som en stormarknad och har lika många ingångar som en, ungefär.

På tal om stormarknad ska jag dit idag på förmiddagen och storhandla, min favoritsysselsättning NOT! Det finns inte ett smack, nästan, i kylen. Och så har vi – eller i alla fall jag – bespetsat mig på kräftor i morgon kväll. Med Västerbottenpaj. Bara det att Fästmön pratade om att det ska vara crème fraiche i pajen* och vi skulle ha tagit med en stor sån burk från kylskåpet i Himlen. Nu låg inte burken i matkassen och jag går omkring här och kliar mig i håret, slår i gamla kokböcker och hittar inga svar. Anna jobbar och det kan ta evigheter tills hon får rast och kan kolla sms och svara på dem. Min storasyster är i Västerbottenshelvetet (!) på familjeangelägenhet, så jag kan inte störa henne heller med denna enkla fråga.


Minst en sån här blir det idag.

                                                                                                                                                              Förutom magen har jag fått ont i en lillfingerled. Ja, det är bara så himla dumt och litet och futtigt, men det gör ont som 17. Och jag försöker fundera vad jag har gjort, om jag har slagit i eller nåt. Äh, antagligen har jag legat och gnagt på leden på nätterna, när jag i ilska och frustration försökt somna om igen.

I kväll ska jag försöka laga till köckling**, som min storasyster brukar säga. Det låter så rejält, på nåt sätt att jag naturligtvis måste apa efter – som den lillasyster jag är. Alltså, för att klargöra ett och annat, jag har ingen biologisk storasyster, men jag har en bloggologisk. Och det är f*n så mycket bättre, för jag har valt hennI*** själv! Så det, så! Vare sig hon vill det eller inte.

Det var ingen bra dag igår. Det var det inte. Min utgångspunkt för den här dagen är därför att den torde bli bättre – logiskt sett. Jag har hela dan för mig själv, att reparera min ledsenhet på. Det enda är jag ska ut och armbågstacklas på Stormarknaden, men om jag åker skapligt tidigt behöver jag nog inte tacklas med så många. Nästa torsdag ska visst den allra senaste tillbyggnaden av Stormarknaden invigas. Herreminje, det blir 20 ny butiker, kaféer och annat!.. Jag kommer att gå vilse och jag lär nog fortsätta minska mina besök där. Tror att det finns smidigare affärer – med chilibågar – än både Stormarknaden och Tokerian.


Det är inte så bra ordning inne på Tokerian heller. Här ligger det påskfjädrar och tandpetare bland fruktdrycken, ett ganska typiskt exempel på oordningen inne i affären.

                                                                                                                                                      Tokerians sortiment har blivit så dåligt sen man bara fokuserar på mat, i princip. Förr var det lite kul att strosa runt där en stund och pilla på alla oumbärliga ting som man sen köpte för typ tio spänn. Nu går man mest och suckar där inne för att de små varuvagnarna står utomhus (långt bort åt tjottaheiti), grönsaks- och fruktvågarna har ett groteskt manfall (fungerar tre av åtta får man vara snabb som tusan att kasta sig fram med sina varor om man inte ska tvingas köa bland alla surkart som ska väga… surkart, nej äpplen och sånt) och den snabba självscanningskassan är verkligen inte snabb (inte nog med att man ska göra kassapersonalens jobb, det vill säga läsa in varupriserna, man får alltid stå och vänta på kassapersonal om man ska betala kontant eftersom kassan konstant är obemannad. Vad är det för dumheter?! Sen ska man dessutom kvicka sig ut genom den tillfälligt öppna lilla grinden, som vanligen är låst. Det är många gånger jag har fått den på mig och det gör ONT!)

Nej, tacka vet jag faktiskt lilla ICA Solen ute i förorten. Där är det ordning på saker och ting. Varorna är fräscha – utom en gång när jag råkade köpa mögligt naanbröd – men då fick jag byta det PLUS att jag fick ett presentkort! – personalen personlig utan att vara påträngande och så är det ju det att man numera kan ladda sitt busskort där också, inte bara handla mat, hyra film och hämta paket, alltså. Och detta i en ganska liten butik. Finge jag önska några ”förbättringar” skulle jag vilja att affären öppnar åtta i stället för nio på vardagar samt att man har öppet lite längre på helgerna samt att man skulle kunna lämna in sitt Lotto. Bara några önskemål och att önska kostar ingenting… Fast igår eftermiddag blev jag lite rädd när vi hasade omkring där inne, för nånting gav mig Onda Ögat…


Jag fick Onda Ögat på Solen…

                                                                                                                                                                Nu är det dags att samla ihop sig och försöka tvinga ner lite fil och müsli, en skvätt Pro Viva vinbär (den enda drickbara Pro Viva-smaken, tycker jag, dårå) samt en mugg java. Så att man… orkar

                                                                                                                                                                        * Nu har jag fått det hela utrett. Vi ska ha grädde i stället för crème fraiche. Ibland är det ju lite praktiskt med mobiler och sms… 😳
**köckling = kyckling
***hennI = är småländska och betyder henne. Min mormor sa till exempel ”kaffi”, ”henni” och sånt. Det låter fint! I Östergötland skulle man aldrig säga ”jag har valt hennI själv” utan det skulle sägas ”ja har valt na själv”. Du hör väl vilket som låter finast?..

Read Full Post »

Det var svårt att komma till ro igår kväll. Hade haft allt för mycket på gång under söndagen  för att kunna slappna av. Klockan var 4:19 när jag låg i sängen och lyssnade till regnet som smattrade på taket. Det fyllde mig med ro och jag kunde slutligen somna. För att bli väckt knappt fyra timmar senare av att nån kastade omkring boccia-klot, åtföljt av sedvanliga illvrål. Nej, man får inte klaga på vissa individer när man bor i flerfamiljshus, jag KONSTATERAR bara fakta.


Ibland blir jag lite trött.

                                                                                                                                                         Efter att jag hade blivit väckt låg jag och funderade på en parallell historia. Det slog mig att det kunde vara min, men det är den inte riktigt. Den handlar om en vän som jag idag inte längre har nån regelbunden kontakt med. Jag har ändrat lite så att det inte ska gå att identifiera henne.

När jag lärde känna henne hade hon brutit upp från en villatillvaro med man och barn. Bodde inneboende. Odlade ett intresse som delvis gav en inkomst, men var utbildad inom en teknisk bransch. Brist på jobb. Jobbade på en stormarknad. Vantrivdes. Men gjorde andra saker i livet som var värda mer än att stimulerande och välbetalt jobb. Efter ett antal flyttar hamnade hon åter i en villa. Med trädgård. Tills det körde ihop sig igen och hon träffade sin stora kärlek. En kärlek som dumpade henne på det grymmaste sätt. Hon började dricka, missköta sitt jobb, blev till slut av med det eftersom hon var så opålitlig. Hon bodde i en liten etta med kokvrå utanför stan.

Nånstans ryckte nån upp henne och hon beslutade sig för att pröva lyckan i Kungliga Hufvudstaden. Flyttade dit där den nya kärleken fanns. Lyckades få vikariat där hon äntligen fick användning för sin tekniska utbildning. Tills det tog stopp. Då var hon 50 år fyllda. Vart hon än vände sig i Stan var dörrarna stängda. Därför satte hon sig på skolbänken och utbildade sig till ett bristyrke med oregelbundna arbetstider och dåligt betalt. Hon fick jobb inom det nya. Det var för tufft. I storstaden är det helt enkelt för tufft att jobba inom vissa yrken. Många hot och våld och rån.

Beslutade sig för att flytta till Brukshålan där ena barnet med familj bodde. Fick jobb och fin lägenhet och en massa nya vänner. Ja, för hon är väldigt social som jag minns henne och har lätt att bli bekant med människor. Barnet med familj flyttade så småningom tillbaka till Uppsala. Men min gamla vän blev kvar i Brukshålan. Och så vitt jag kan förstå sitter hon där än, under sin korkek, och hon är såå lycklig…


”… och hon är såå lycklig…”

                                                                                                                                                             Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med den här berättelsen, mer än att jag vill ingjuta lite hopp i mig själv. Det finns de som har överlevt värre scenario än jag. De som lever och har arbete och en tillvaro de trivs med. Jag är lyckligt lottad för jag har en älskad i mitt liv och jag har en mamma som bryr sig och stöttar. Det är en bra grund. De osäkra korten är är jobb och bostad. Men jag tänker att, kunde min gamla vän fixa sitt liv så borde jag kunna. Jag är ju dessutom som måttlig med alkoholen, eftersom jag vill ha en klar hjärna.

Jag borde ringa henne. Ringa och kanske bli peppad av hennes röst, höra hur hon har det nu.

↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔↔

Idag är det två år sen jag började blogga. Två år har gått sen jag skrev här första gången. Åren går… Tack, Anna, för att du gav mig detta!

Read Full Post »