Hetta och svetta(s)

Det var lite skönt senare igår kväll att sitta på ballen* och svalka av sig. När solen har sjunkit bakom husen är där riktigt behagligt! Det blev hyfsat tidig sänggång, jag var trött efter bilkörningen i värmen. Ringde Fästmön och pratade en liten stund innan jag somnade, men hon var också trött och varm så jag vet inte om det blev så mycket vettigt sagt.

Det var ett himla festande i närområdet, men genom att ha min bästa kompis just nu på högsta varv** kunde jag stänga ute såväl musik som höga röster! Fast jag fick ju sova med stängd sovrumsdörr eftersom mamma är här, så jag kunde inte dra så stor nytta av den öppna balkongdörren. Men det var i alla fall svalt i vardagsrummet i morse, alltid något!

Min bästa kompis just nu! OBS! Det är inte insekter i taket utan stjärnor som lyser i mörkret.

                                                                                                                                                     Vaknade ganska tidigt i morse och var ett tag tveksam till om jag skulle ut på promenad, men jag blaskade av mig och stack iväg. Hittade en annan bra radiokanal att marschera till, Bandit rock. Mycket rockballader.

Nog för att jag har litet huvud, men jag har inte gigantiska lår…

                                                                                                                                                         Tyvärr fanns här inget svalkande vatten i närheten, bara asfalt… Lite trist kändes det allt. 😦

Bara asfalt här…

                                                                                                                                                       Jag passerade ett ställe som jag har blivit så sugen på att kika närmare på. Men det kan jag ju förstås inte… Det är en stor tomt, med en totalt igenvuxen trädgård och ett halvrisigt staket. Jag har sett att där står ett boningshus i vitt och ett mindre hus i falurött, men annars ser man inte mycket genom allt ris… Spännande!

Ingången till Den Hemliga Trädgården.

                                                                                                                                                          På hemvägen slog plötsligt en härlig sommardoft emot mig! Min förvåning var stor när jag upptäckte att det var några smultron nere på marken som doftade så underbart – och ända upp till min näsa!

Blev ju tvungen att böja mig ner och sniffa och fota!

                                                                                                                                                        Dagens planer är att ta en tur till Stormarknaden, där jag VET att det är svalt. Jag ska också inhandla en flaska vitt till räkorna vi ska äta i afton.

Fick just sms från Anna som är på väg till stan med Elias. Jisses vilken mardröm att sitta på en Uppsalabuss i denna hetta…

                                                                                                                                                        *ballen = balkongen
**min bästa kompis just nu = takfläkten i sovrummet

Read Full Post »

Kanske aldrig mer

Nu har jag läst i princip min första krigsbok. Nej min andra! (Den första var Väinö Linnas klassiker Okänd soldat – på rekommendation av min pappa.) Kanske aldrig mer är skriven av amerikanen med det lustiga namnet, Leon Uris, själv marinkårist. Ovanligt bra var boken, trots att den handlar om krig och trots sin ålder – den kom ut 1953.

En bok om krig och tuffa marinkårister.

                                                                                                                                                          Detta är Leon Uris debutroman och den är delvis självbiografisk. Boken handlar om ett gäng amerikanska pojkar som blir skolade till marinkårister. De kastas från festande och brudar rakt in i kriget i Stilla havet under andra världskriget.

Kvinnosynen har tack och lov ändrats en del sen boken skrevs, men skildringen av den starka och fina kamratandan känns trovärdig. Trots att männen kommer från olika förhållanden och bakgrunder svetsas de samman till ett gäng duktiga soldater.

OK, krigsböcker är inte riktigt min grej, men tre tofflor av fem får boken och jag kan tänka mig att läsa fler böcker av författaren!

Read Full Post »