Ett väntande inlägg.
Det bästa i dagens direktreklam: en orange plupp.
Det sägs att den som väntar på nåt gott aldrig väntar för länge. En del vitsar till det och säger att man i såna lägen alltid väntar för länge. Själv är jag van vid att vänta. Tålmodigt ibland, rastlöst otåligt ibland. Idag är reglaget ställt på spänd förväntan.
Jag har nu skrivit det näst sista kapitlet i min första bok. Under morgondagen räknar jag med att få ihop ett avslutande kapitel. Boken är helt oredigerad, jag har inte ens gått igenom stav- och korrekturfel. Vissa stycken behöver kompletteras, andra kanske lyftas bort eller krympas. Men jag har gjort det förlaget önskade: jag har skrivit mer än de ursprungliga 30 sidorna och jag har planer på ytterligare två titlar i denna tänkta trilogi. Medan jag väntar på kontakt kan jag redigera.
Det snabba är inte alltid det bästa. Det handlar om kvalitet också. Därför den spända förväntan. Medan jag väntar vittjar jag då och då min postbox. Och flinar åt Com Hems reklam. Den enda braiga med den var den snigga orange skrapplupp som medföljde. Den sparar jag till skrapning av kommande Trissvinster.
Två paket är på väg till boxen också tack vare snälla människor. Det ena innehåller Officepaketet, den andra 90 par kontaktlinser.
Vidare har jag fått glädjande nyheter från släkten. Jag låter nedanstående bild illustrera detta. Sen får du tycka och tro det du vill, men homofoba kommentarer knipsar administrationsskorpionen bort.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 