Ett livligt inlägg.
Än finns det liv!
Å, vilken ledsen dag det var igår! Människor kan verkligen konsten att få mig att gråta ögonen ur mig. Det sitter fortfarande en stor klump i magen idag, men jag är ju van att vara slagpåse och kan konsten att resa på mig. Det som är nedslående är de ständiga besvikelserna över att människor tycks ha det som sport att slå på en som redan ligger.
Så det var tur att jag var ensam och kunde gråta hela dan och hela kvällen. Gråt har en renande effekt på mig, men jag blir ännu fulare än vanligt (röda ögon och strimmigt ansikte). När jag har gråtit färdigt blir jag arg i stället. Medan gråt visserligen renar men också gör mig svag, är ilska nånting som ger mig kraft och styrka. Och gång på gång på gång bankas det in i mitt huvud att den enda jag kan lita på är mig själv. För det är den enda person jag med säkerhet ska leva med resten av livet.
På dagarna kan jag sitta på ballen* och njuta av tystnaden, men kvällarna har tagits över av nån annan. Jag går in och stänger min dörr. Sätter på TV:n för att stänga ute ljuden. Det är så här det får bli. Snart är det ju kyligt igen och slut på balkonglivet. Jag får vara tacksam för de dagar jag trots allt ändå har fått!
I skrivande stund är det dock väldigt jobbigt, för jag har ingen fredad zon – med vaktmästaren, med hörselkåpor på, som klipper gräs på framsidan och barn som leker med leksaksgräsklippare (?) på baksidan. De måste få finnas och leva, det är mig det är fel på, det är jag som inte orkar med den kraschade tystnaden.
Bra flow under fingrarna idag.
I morse vaknade jag 6.30. Jag hade ett bra flow och sökte fyra jobb samt registrerade min intresseanmälan att jobba hos en myndighet i Stockholm. Som synes klappar jag mig själv på axeln nu (jag skiter ju i min omgivning, har jag fått höra fler gånger under ett dygn än under resten av min livstid, tror jag), för klappar mig är det ingen som gör. Ingen, som inte har varit i min sits, förstår vilken tid och energi det tar att leta intressanta jobbannonser och skriva ansökningar som förhoppningsvis gör att jag blir vald.
Nu börjar semestrarna ta slut och rekryteringsprocesserna sätter igång på allvar. Jag har fått ett par nej på sökta tjänster. Det har varit personlig återkoppling via mejl och det uppskattas enormt! Dessutom kan jag acceptera att jag inte får ett jobb för att jag helt enkelt inte kan flytande norska… Det enda företag som konsekvent vägrar att ge återkoppling är Hammer & Hanborg. Det gör ju inte precis underverk med deras rykte, som jag har hört är lite… solkigt. Men det är ett rykte och någras personliga åsikter och inte fakta!
Idag händer just inget mer spännande än det som redan har hänt. Jag ska traska över till Tokerian och köpa nåt att äta till helgen. Väderappen säger att helgen ska bli varm, så jag får väl köpa sallad eller nåt lättlagat som jag kan äta inomhus utan att smälla av i hettan.
Och nu vill jag förstås veta vad DU ska ha för dig i helgen! Har du orkat läsa ända hit, kanske du också orkar skriva några rader och berätta i en kommentar. Jag behöver få input från Det Verkliga Livet!
*ballen = balkongen
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 