Ett lite frustrerat inlägg.
Regnbågstid idag…
Jag säger det med en gång: det har inte varit nån bra dag idag. Det började redan i morse när jag kom till jobbet och lay out-programmet inte ville göra som jag ville att det skulle göra. Eftersom jag inte har gedigna erfarenheter av programmet kunde jag inte luta mig tillbaka och testa olika saker – då finns ju en viss risk att ”allt” blir fel eller att det blir ett svårare fel. Stackars kollegan blev terroriserad av mig och jag känner att jag är på gränsen till att överutnyttja. Det blir nog inte bara en öl jag får bjuda på när vi ska AW:a framöver utan ett par, tre…
Mitt viktiga möte idag var klockan 11. Jag tyckte inte att jag gjorde så bra ifrån mig och det var helt klart en miss att jag inte hade fått information i förhand eller vid presentationen om befattningar, utan enbart namn och telefonnummer. Då är det svårt att veta vilken nivå en ska lägga sig på, vilket språk en ska använda, så att säga.
En ska inte röra om i grytan bara för rörandets skull.
Jag hann trycka i mig en macka vid datorn på jobbet innan det var dags för nästa möte. Där gavs information om en kommande omorganisation som kan innebära förändringar så tillvida att de som är kvar flyttas och kanske får andra arbetsuppgifter medan några måste sluta eller inte får förlängda förordnanden eller tjänsteavtal. Organisationer ska inte vara statiska, tycker jag. Det ska röras om i grytan då och då. Men det ska inte röras om bara för rörandets skull. Det skapar oro bland de anställda och mycket tid och energi går åt till att bearbeta detta – även om många rycker på axlarna och säger sig vara luttrade snarare än oroade.
Vidare försöker jag hantera ett motstånd jag har fått. Jag försöker hitta olika sätt att närma mig pudelns kärna, men jag lyckas baske mig inte! Så kanske är det lika bra att jag konstaterar att det bara är så här det är. Ja just det, konstaterar. Inte ser det som ett misslyckande.
Men det måste ju vara nåt bra med den här dan också? Regnbågstid betyder ju både regn och solsken och solsken var det sannerligen mitt på dan när jag var ute på vift. Det var ett underbart väder och förhoppningsvis kunde många vara ute och få ljus och luft.
I kväll jobbade jag över en stund, knappt en halvtimme, eftersom jag ju måste jobba in den tid jag är borta på vissa möten och sånt. Men det gick inget vidare, motivationen var låg. Jag packade ihop och åkte hem i mörkret. Det blev ett samtal med Fästmön först, sen macka och därefter besvarade jag ett mejl – jag skrev mycket svamligt och ostrukturerat, tycker jag själv. Jag hann precis skicka iväg det så ringde mamma.
På solskenssidan av regnbågsdagen kan också nämnas att bord nu är bokat till lördag på favoritrestaurangen här i stan för att fira sjuårig förlovningsdag. Och att det är Modus i kväll. Och… att några goa vänner har haft mig i tankarna. Tack till er!!!
Tack till er som har haft mig i tankarna idag!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 