Dags igen för skolavslutning, den andra i lågstadiet för Elias del (sexårs räknas inte). Vid dåligt väder inomhus, utan plats för föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, Tofflor och andra bihang; vid uppehållsväder utomhus. Och utomhus blev det.
Massor av folk, man hörde inte ett smack för ingen tycktes ha soundcheckat, småungar sprang omkring och skrek och skrattade. När regnet kom såg man inget heller för alla paraplyer…
Jorå, det kom blött från ovan halvvägs in i avslutningen.
Tur att jag stod bredvid Fästmön. Hon var vacker att se på – som alltid.
Anna, lika vacker som alltid.
Det var ingen idé att försöka fota Elias utomhus. Det hade blivit en prick. Gjorde ett par försök inne i klassrummet och detta blev det mest lyckade.
Nysnaggad och klädd i turkost! Men han var fin, blonda pojkar är fina i turkost.
Jag fick ta en bättre bild när vi kom hem och Elias hade satt sig vid sin älskade dator för att skriva lite i Word. (Jag blev mycket nyfiken!)
Allvaret hos pojken är nog mest tårtsug!
Efteråt klämde alla in sig i Clark Kent* utom somliga som skulle ENVISAS med att marschera – ”jag har gjort lumpen” – i regnet. Målet var Himlen där Anna hade gjort en traditionsenlig jordgubbstårta. Mycket gott!
Jordgubbar och grädde toppade tårtan.
*Clark Kent = min lille bilman
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 