Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘paraplyer’

Dags igen för skolavslutning, den andra i lågstadiet för Elias del (sexårs räknas inte). Vid dåligt väder inomhus, utan plats för föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, Tofflor och andra bihang; vid uppehållsväder utomhus. Och utomhus blev det.

Massor av folk, man hörde inte ett smack för ingen tycktes ha soundcheckat, småungar sprang omkring och skrek och skrattade. När regnet kom såg man inget heller för alla paraplyer…

Jorå, det kom blött från ovan halvvägs in i avslutningen.


Tur att jag stod bredvid Fästmön.
Hon var vacker att se på – som alltid.

Anna, lika vacker som alltid. 


Det var ingen idé att försöka fota Elias utomhus.
Det hade blivit en prick. Gjorde ett par försök inne i klassrummet och detta blev det mest lyckade.

Nysnaggad och klädd i turkost! Men han var fin, blonda pojkar är fina i turkost.


Jag fick ta en bättre bild
när vi kom hem och Elias hade satt sig vid sin älskade dator för att skriva lite i Word. (Jag blev mycket nyfiken!)

Allvaret hos pojken är nog mest tårtsug! 


Efteråt klämde alla in sig i Clark Kent*
utom somliga som skulle ENVISAS med att marschera – ”jag har gjort lumpen” – i regnet. Målet var Himlen där Anna hade gjort en traditionsenlig jordgubbstårta. Mycket gott!

Jordgubbar och grädde toppade tårtan.


*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Lediga tillsammans hela dan. Vädret inbjöd till en promenad och vi gick ut för att kolla hur långt hösten hade kommit.


Rönnen bar röda och granna bär.

                                                                                                                                                           Kröp man riktigt nära såg rönnbären nästan ut som kaffebönor.


Rönnbären såg nästan ut som kaffebönor.

                                                                                                                                                          Detta var min allra första långpromenad sen jag blev sjuk. Eller rättare sagt sen jag kom ut från sjukhuset. Det tog på krafterna och magen protesterade hela vägen, men jag njöt i fulla drag – av den friska luften, av färgerna och av att få vara tillsammans med Anna.

Jag hade nästan glömt hur vacker naturen är. Titta bara på de här svamparna. De ser ut som en klunga hattar som står och pratar. Eller paraplyer. Säkert inte ätliga, men vackra att se på!


En klunga hattar. Eller paraplyer..?

                                                                                                                                                           Löven har redan börjat skifta färger. Mest gick tonerna än så länge i gult.


Lite gult bland de fallna löven.

                                                                                                                                                              Jag såg ett ställe där nån hade velat göra tillvaron lite färggladare. Kanske är det konstnären själv som tittar fram till vänster bakom husknuten???


Lite tillförd färgglädje. Är det konstnären själv vi anar bakom vänstra knuten?

                                                                                                                                                          På apoteket hade de naturligtvis inte hemma det vi skulle ha, så vi hoppade in på ICA Heidan och tröstade oss med nåt gott. Och så vände vi hemåt igen.

I skogen fanns det många lustiga träd. Jag hittade ett med vriden stam.


Stammen var vriden, men tyvärr syns det inte riktigt bra på bilden.

                                                                                                                                                        Såg en riktigt häftig amerikanare som jag skulle kunna tänka mig att äga som sommarbil. OBS! Det är den beiga bilen jag menar!..


En beige bil, fast ändå inte.

                                                                                                                                                            Tyvärr var det lerigt här och var. Jag föreslog gyttjebrottning, men det ville inte Anna. Höll på att trampa i nåt annat, mindre trevligt…


Bajs! Nån som glömt svarta påsen hemma???

                                                                                                                                                       Hemma igen upptäckte Anna att hon glömt överföringskabeln till kameran, så vi stärkte oss med lite kaffe och konferensfika först innan vi ger oss ut igen till ett nytt apotek och till Himlen i Förorten för kabelhämtning.


Anna bjöd på riktigt konferensfika!

Read Full Post »