Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘zinfandel’

Ett insiktsfullt inlägg.


 

Eh vadå sangiovese, neroamaro, primitivo, amarone, zinfandel, ripasso, syrah..? Det finns faktiskt FÖLK som köper vin efter etiketten.

Vin Ti amo

Vin köpt efter etiketten, ett keramikhjärta.


Det gjorde jag igår i alla fall.
Vinet är rött, italienskt, heter Ti amo och kostar 99 kronor. Vi drack det till köckling och potatisgratäng. Hur gott som helst!

Vad går DU efter när DU köper vin???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett epikuréiskt inlägg.


Vi har druckit vin.
I dagarna tre. Inte hällt i oss för att bli fulla utan njutit. Nåt ska man väl göra när ryggen bråkar? Jag menar, nåt trevligt och najs som kompensation.

Amarone dellaValpolicella 2009 Domini Veneti

I fredags drack vi helgens dyraste vin. Det blev en stor besvikelse, vinet Amarone della Valpolicella 2009 Domini Veneti. Nästan två hundra spänn för ett vin med intetsägande smak och kort eftersmak. Notera att detta är 2009, dock, och den årgången förs inte längre på Systemet. Däremot för man 2010:an och den kostar 192 kronor.

 

Toffelomdömet blir

rosa toffla minirosa toffla mini

 

Las Moras Organic Chardonnay Reserve 2013Igår käkade vi raclette. Till det måste man dricka vitt vin. Jag är inte så bra alls på vita viner simply because jag föredrar röda. Men för ett tag sen inhandlade jag två flaskor vitt med tanken att vi kanske äter räkor nån kväll. Till racletten öppnade vi en flaska Las Moras Reserva Chardonnay 2013, ett KRAV-vin på PET-flaska för simpla 73 kronor. Det var ett enkelt chardonnayvin som var mer än godkänt så länge det var riktigt kallt.

Toffelomdömet blir

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

Montico Zinfandel 2012Idag serverade köket grillad kyckling med grönsaker och potatis i ugn. Vi skulle ha gått ut och ätit, men att gå tillhör inte mina främsta talanger just nu. För att lyfta humöret och som lite extra piff på söndagsmiddagen öppnade jag en flaska Montico Zinfandel 2012. Zinfandeldruvan har jag gillat tidigare och när jag såg det här vinet i en annons blev jag nyfiken och inhandlade det för 79 kronor.  Och faktum är att det blev helgens bästa vin! Mycket kryddigt och smakrikt!

Toffelomdömet blir

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Helgens lilla vinprovning
gav alltså till resultat att dyrast vin inte alltid är bäst. Även två betydligt enklare viner smakade bättre.


Livet är kort. Vin är gott.

Read Full Post »

Ett inlägg om påfyllning.


Medan Fästmön jobbar
första dan med delvis ny roll på sitt jobb, passade jag på att göra några påfyllningar. Tvättmaskinen sköter sitt, bara sängen kvar att bädda och mamma att ringa. Njuter av tanken på det påfyllda. Skräms aningen av att jag sov så gott av en halv flaska vin igår. Det får inte bli nån vana. Men det är ju så gott… I kväll blir det högst en starköl till prästostbågarna!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Fortsätt att ha en go lördag där ute – med måtta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var fredag igår och slutet på min arbetsvecka. Skittrött. Fästmön skulle dessutom premiärplumsa på sjukgymnastiken. Ovanpå det såg jag Odjuret himself*, naturligtvis i sällskap av en yngre kvinna. USCH!

Så det blev ingen matlagning när vi kom hem. Jag hällde upp pistagenötter och så tog vi var sin öl innan vi promenerade bort till Maestro och åt en trerättersmiddag.

Anna på Maestro.


Anna var så söt
i fluffigt badhår (nä, Sjukstugan har inga hårtorkar). Och trött. Och huruvida detta plumsande gör nån nytta återstår att se. Två gånger i veckan ska det ske – de veckor Anna inte har barnen. För är det barnveckor går det omöjligt att hinna med.

Vi åt vitlöksbröd med en San Miguel till förrätt. Oliver och aioli till. Till huvudrätt valde Anna fläskfilé med potatisgratäng, tror jag, medan jag bad kocken trolla fram nåt med kyckling och råstekt potatis. Det blev två rejäla kycklingfiléer med rosépepparsås, tror jag. Fast på bilden ser det mer ut som grönpeppar i såsen…

Kyckling i pepparsås.


Som vanligt
var allt mycket gott även om vi båda tyckte att våra respektive såser – Anna fick kantarellsås till sitt kött – var väldigt salta. Till huvudrätten drack vi var sitt glas rött italienskt zinfandel. Måltiden avslutades med Crème caramel för Annas del och björnbärscheesecake för mig. Idag var cheesecaken betydligt mera nygjord än sist, men jag hade ändå problem att hacka mig igenom den. Lite svårt att äta den med enbart en sked – en dessertgaffel till hade gjort susen.

Maestro är en trevlig kvartersrestaurang i de bättre kvarteren i Gamlis. Igår kväll var en stor del av lokalen bokad för ett 50-årsfirande (inte mitt, dock!). Genom att samarbeta med den intillagande sushirestaurangen fick vi bord i det som en gång var en smörjhall på en bensinmack. Lokalerna är urmysiga, servicen på topp!

Mätta och belåtna och unnade promenerade vi sen hem i marskvällen. Måltidens betyg blir högt som alltid, men inte högst på grund av de salta såserna och jagandet av cheesecake runt hela bordet assietten.


*Odjuret himself = en person som har förstört det liv jag en gång hade

Read Full Post »

« Newer Posts