Attraktiva arbetsgivare – och andra…

Ett inlägg om arbetsgivare.

---

 

Bus eller godis? Attraktiv arbetsgivare eller… annan?

Det finns trender som visar att det kanske vänder nu. Att det kanske går från arbetsgivarnas marknad till arbetstagarnas. Jag vet inte. Det beror väl på vilket yrkesområde man talar om. Antalet arbetslösa journalister och kommunikatörer är ju till exempel högre än motsvarande lediga tjänster.

Men ändå. Enligt vissa bemannings-företag, framför allt, börjar arbets-tagarna ta över rollen som kravställare från arbetsgivarna. Det vore onekligen en intressant vändning. Och det kan ju faktiskt ligga nånting i det! Bemanningsföretagen känns betydligt mera på och uppdaterade än vad Arbetsförmedlingen gör… Arbetsförmedlingen förmedlar heller inga jobb, men det gör bemanningsföretagen. Vad Arbetsförmedlingen egentligen gör är höljt i dunkel, förutom att vara kontrollmyndighet åt a-kassorna. Fast frågan är om nån nånsin kontrollerar aktivitetsrapporterna. Det är nästan så jag får lust att göra nåt bus för att testa! Men det vågar jag inte. Arbetsförmedlingen och a-kassan är inga man busar med, då får man säkert nåt straff som ett tvångsmöte med 150 personer eller avdrag för deltidsarbete. Bus kan mycket väl vara ett deltidsarbete, i alla fall kring Halloween (”bus eller godis”, du vet… Det kan ju ge pekuniära inkomster i stället för godis.)

Arbetsgivarna då. Hur är de? Jag skulle kunna göra en lång lista på arbetsgivare som inte ens verkar utföra basala saker i samband med rekryteringar.

Men jag nöjer mig med att göra en lista på vad arbetsgivare kan bli bättre på i stället, så känner sig ingen uthängd:

• Ta bort krångliga ansökningsformulär på webben! Det tar för mycket tid och energi att sitta och fylla i uppgifter som man redan har i sitt CV och/eller sin ansökan/sitt personliga brev.
• Svara gärna via e-post att en ansökan har kommit fram. Vanliga arbetsgivare kan använda autosvar. Arbetsgivare som vill ligga i framkant kan skriva ett lite mer personligt svar (grundat på ett standardsvar).
• Håll de sökande uppdaterade under rekryteringsprocessen! Mejla och tala om varför besked dröjer, om processen drar ut på tiden.
• Lämna aldrig ett nej till en sökande en fredag. Det kan göra lika ont som att få ett cancerbesked inför helgen.
• Ge sökande återkoppling på ansökan. Om du lämnar ett nej, tala om varför. Det ger arbetssökande möjligheter att uppdatera sina kompetenser genom utbildning, till exempel.
• Om du lovar att höra av dig en viss dag och ett visst klockslag – gör det. Även vi arbetslösa har också liv som vi försöker leva, med familjer och olika åtaganden. Och den som redan har ett jobb men söker nytt kanske har svårt att ta telefonsamtal vid andra tider än avtalade.

Några enkla tips och råd till arbetsgivare, helt gratis från mig. Och kanske har nedanstående arbetsgivare redan kommit på själva hur de kan bli bättre. De har nämligen blivit utsedda till de mest attraktiva arbetsgivarna inom sitt område, enligt Karriärbarometern 2014, av Unionen (förra årets placering inom parentes):

Ekonomi:

1. Google (1)
2. IKEA (2)
3. H&M (3)
4. Spotify (4)
5. Nike (5)
6. Ica (7)
7. SEB (11)
8. McKinsey & Company (6)
9. Handelsbanken (9)
10. Volvo Group (12)

Teknik:

1. Google (1)
2. ÅF (2)
3. Sweco (3)
4. IKEA (4)
5. Volvo Group (6)
6. ABB (5)
7. Skanska (15)
8. Volvo Car (12)
9. Spotify (7)
10. SP (32)

IT:

1. Google (1)
2. Spotify (2)
3. Microsoft (3)
4. Apple (4)
5. IKEA (5)
6. Dice (6)
7. Ericsson (9)
8. Volvo Group (12)
9. H&M (7)
10. Saab (20)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Utsatthet

Ett inlägg om att utsätta sig för läskiga saker.

Uppdaterat inlägg: Thank God, jag får sällskap på mässan! Men jag ska fortfarande klara bussresan in…

_________________________________________________

Idag ska jag göra nånting som jag tycker är riktigt hemskt. Men det är genom att tänja sina gränser och utmana sina förmågor som man tar sig fram här i livet. Om inte annat så stärker det ens självkänsla – om och när man klarar av saker och ting.

Först ska jag ta bussen in till stan. Ensam. Bara det i sig är hemskt fruktansvärt. Det är extra hemskt fruktansvärt just nu eftersom jag inte är den glada prick och stålskodda toffla jag under andra omständigheter är. Jag får därför resonera allvarligt med mig själv och pedagogiskt säga att

Nej, det är inte troligt att jag avlider under bussfärden.

Och…

Ja, det kan vara så att nån kommer och sätter sig bredvid mig. Jag smittas antagligen inte av nån dödlig sjukdom för det.

(Jag överdriver lite för att det ska bli tydligt och för att du ska förstå ett uns av hur det känns.)

Önskar att det vore bussen till Skagen i stället…

Mitt mål idag är att gå till en rekryteringsmässa som Arbetsförmedlingen arrangerar. Jag har varit på liknande mässor tidigare – och de är bara hemska. Men då hölls mässorna på en stor idrottsanläggning här i Uppsala, idag är det i Arbetsförmedlingens ganska nya lokaler. Kanske blir det bättre. Men mina minnesbilder av den senaste rekryteringsmässan var…

• busslaster med ungdomar skeppas dit
• jag är inte yngst (litotes…), men jag har inget sällskap
• ungdomarna är inte blyga
• jag skäms över att vara där
• ungdomarna når fram till rekryterarnas bord
• jag tycker att det är oartigt att trängas

Och så vidare, och så vidare…

Man kan undra varför jag åker dit, egentligen. Ja dels är det, som sagt,

1. för att utmana mig själv och utsätta mig själv för sånt som jag tycker är jobbigt.
2. Dels är det förstås för att jag nånstans hoppas på att nån arbetsgivare ska vara intresserad av mina kompetenser
3. Bara lite grann är det för att jag ska kunna skriva detta i nästa aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen…

Känslan av utsatthet ligger hos mig själv. Jag tycker, i ärlighetens namn, att det är förnedrande att delta i sånt här. Mina kompetenser borde vara eftertraktade och efterfrågade ändå. Jag älskar ju att jobba, jag älskar dessutom att jobba hårt. Och inte behöver jag ha så hög lön heller, bara så jag går runt och får lite över. (Allt över a-kassans 9 900 kronor är som miljoner i mina ögon…)

Utsatt!

Mässan är i eftermiddag, mellan klockan 12 och 17. Jag tänkte inte hänga på låset, utan gå dit nånstans mitt i. Det hålls också seminarier där, men inte nåt som intresserar mig eller tangerar mitt yrkesområde.

Jag har nu därför förmiddagen på mig att stressa upp mig leta nya jobb att söka. Igår hittade jag en riktigt intressant tjänst, som jag sökte. Tjänsten har kopplingar till mitt förra arbete, kan man säga. Ett viktigt och engagerande uppdrag i denna tidsbegränsade anställning (ja, tyvärr tidsbegränsad, men ändå intressant nog att söka).

I övrigt är dagen grå och ser kylig ut. Jag måste fundera ut vilken jacka och tröja jag ska ha, för att gå till en rekryteringsmässa iförd en jacka med trasig dragkedja känns inte OK. Dunjacka är för tidigt att använda och det är dessutom fem plusgrader just nu. Jag har en tunn höstjacka som är OK, men jag måste leta fram en snygg tröja att ha över min kortärmade piké. Jag har massor av snygga kortärmade pikétröjor – men inte lika många snygga, varma och långärmade tröjor…

Denna, kanske? Äh, den är inte ens min. Jag såg den på en loppis en gång.

Nattsömnen har varit god och näringsrik. Jag skrattade mig till sömns åt prällen Geraldine i Ett herrans liv igår kväll. Hon hade en älskare på besök… Kan meddela att man mår betydligt bättre av att somna till en rolig fiktiv präst än mord och elände i nåt gammalt CSI-avsnitt!..

I morse bäddade jag medan kaffet perkolerade och så har jag beställt varor från Apotea samt lämnat ett mycket positivt omdöme om sagda näthandel! Man kan till och med hämta ut på sina recept här, med e-legitimation, och få personlig rådgivning av den uppringande farmacevten! Tips till dig som inte kan eller vill eller har svårt för att ta dig till ett apotek!

Vad ska DU utsätta DIG för idag då? Skriv gärna några rader och berätta! Jag är, som bekant, nyfiken!

Och… ja just det! Antalet besök på den här bloggen har nyligen passerat 800 000. Det tackar jag för! Varje besök är en pinne (och vad det betyder håller jag för mig själv).

Livet är kort.

Read Full Post »

”…dela glädje och sorg…”

Ett glatt inlägg – for a change.

Nä, det är inte många som orkar/kan/vill/har tid att läsa mina svarta inlägg. Åtta stycken, hittills, har pallat att dela det rätt sorgliga jag skrev i morse. Men det blir väl så när man uppfattas som rolighetsminister – och inte är det. Nej, för jag är faktiskt propagandaminster, så det så!

Propagandaminister Tofflan propagerar för mera Peter i livet..?

Men även en propagandaminister kan skriva glada inlägg. Och sen i morse har det hänt grejor som har gjort att humör har vänt lite.

Under natten har pengarna från reparationsfonden trillat in! Hela 2 750:36 pix sitter nu på mitt konto. En del av det går till räkningar (så slipper jag utnyttja krediter), resten ska jag leva på månaden ut. Jag är så glad och tacksam!!!

Vännen FEM är en gammal evigt ung god vän! Hon förgyllde min förmiddag med trevliga rapporter om ett par personer som en gång i tiden, på den yngre stenåldern, ingick i vårt kompisgäng. Vettiga personer! (Det finns o-vettiga också, men dem ignorerar vi.) Det är alltid roligt att få positiva nyheter – för det vill jag klassa dem som!

Sen kom det ett mejl… Efter en stunds mejlväxling blev det bestämt att jag ska på en intervju i morgon. Det är en tjänst som är mycket spännande! Dessutom är den inte en ren kommunikatörstjänst, även om såna arbetsuppgifter ingår. Det gör den bara ännu mer spännande, för jag ser detta som en möjlighet till utveckling inom yrkesområdet. Dessutom handlar den om nånting jag har brunnit och brinner för – i min roll som kommunikatör. Nuff said! Men det går bra att hålla tummarna i morgon förmiddag, tack!.. För den som vill att det ska gå bra, alltså. Den som däremot vill att det ska gå dåligt kan sticka nålar i en docka eller bränna naglar och hårtussar från mig.

Nyduschad och insmord med bodybutter av nån okänd nötsort sitter jag förundrad vid datorn. Väntar på bankens telefonsamtal. Det regnar lätt utanför. Inuti mig skiner solen just nu.

Vad har du för väder inombords???

Livet är kort.

Read Full Post »