Festivalkval med Jesus eller Familjen..?

Ett festligt inlägg.

---

 

Ärligt talat skämtar jag lite när jag skriver ”kval” i rubriken. För mig är det nämligen inget som helst val-kval mellan Livets ords Europakonferens och Stockholm Pride, två festivaler som pågår den här veckan. Livets ords festival hette tidigare Jesusfestival. Det låter lite roligare och poppigare än Europakonferens, men inte för nåt smör i Småland skulle jag gå dit. För mig är Livets ord nämligen fortfarande en sekt. Sen får andra, som kanske till exempel Kristdemokraternas partiledare, ha andra åsikter. Ebba Busch Thor har ju gått hela grundskolan hos Livets ord, så jag gissar att hon tycker annorlunda än jag.

Nä, när Tofflan väljer festival blir det den med Familjen, det vill säga Pride. Idag öppnar Pride House i Kulturhuset i Stockholm. Konst, musik, debatt, film, samtal, teater, workshoppar och lycka utlovas liksom både nya, okända namn och gamla elefanter. Här kan du kolla hela programmet för Pride House!

Själv införskaffade jag för en gångs skull Pridebiljett i vintras (det vill säga Fästmön fixade biljetter!) till samma pris som ett dagpass på antingen torsdag, fredag eller lördag kostar nu. Men av olika skäl som jag inte tänker redovisa här blir det inget besök för min del förrän tidigast på lördag när jag hoppas kunna delta i paraden. För paraden har jag bara missat två gånger – 2006, när min pappa just hade gått bort och 2010, när jag hade en tromboflebit i mitt vänsterben (jag var åskådare det året). Som förra året startar paraden tyvärr vid Mariatorget, där vem som helst kan få panikångest i människomassorna. Färdvägen går sen via Söder och Gamla stan in till City och vidare till Östermalm där målet är Pride Park på Östermalms IP.

Även om inte jag kan delta så mycket i årets Pride är det självklart den festival jag väljer. (Därmed inte sagt att jag har valt bort Jesus i mitt liv – that’s for me to know and for you to find out!) Invigningstalar gör hiphopartisten Timbuktu av nån anledning. Inte för att jag har nåt emot honom, men jag kan tänka mig flera andra artister med större Prideanknytning.

Jag hoppas att du som ska vara med på hela eller större delar av Stockholm Pride 2015 får kanonfina dagar!

Happy Pride!

 

PS Den som är hemma i kväll och har tillgång till TV har möjlighet att se SvT2:s regnbågstema. I kväll visas den isländska dokumentären A boy like her klockan 20 – 21. Filmen handlar om Hrafnhildur som efter 25 år berättade för sin familj och sina vänner att hon inte var en man utan en kvinna.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikvariat blir Omnikvariat i Uppsala

Ett inlägg om ett spännande ställe.

---

 

Igår läste jag en intressant artikel, signerad Anna Ehn, i lokalblaskan, om förvandlingen av ett bokantikvariat. Här i Uppsala finns det några stycken antikvariat för böcker. Många är riktigt bra, andra är… lite sämre. En del har rentav varit så röriga att endast ägarna har hittat i dem. Då får jag som kund bara lust att vända i dörren. Jag gillar nämligen struktur och ordning – det är då jag gör det där fyndet eller oplanerat inköpet, boken som inte står på min lista.

Jag har inte själv nån vidare ordning bland mina böcker, men de är ju å andra sidan inte till salu.

På Dragarbrunnsgatan i centrala stan finns flera antikvariat. Det som nu håller på att omvandlas till ett Omnikvariat hette tidigare Antikvariat Claes Olofsson. För tillfället finns där mest böcker, förstås, och en liten kafédel. Dessa ska emellertid snart kompletteras med en scen och ett galleri. Bakom Omnikvariatet står den ekonomiska föreningen Omnikultur. Ann Bredenfeldt i föreningen säger i UNT-artikeln bland annat:

[…] Det här ska vara en mötesplats. Ett rum med ett lugnare tempo, där man kan varva ner från vardagsstressen, ta en kaffe, läsa en bok […]

En annan person i föreningen, Ulf Stålhandske, utlovar

[…] många olika typer av kulturyttringar i samma lokal. Och det ska kännas enkelt och opretentiöst att komma in, vara låga trösklar och högt i tak […]

Omnikvariatet är förstås redan öppet, men har än så länge alltså enbart litteratur och kaffe att erbjuda. Premiärdagen för scen och galleri är den 21 februari, enligt UNT-artikeln. I artikeln avslöjas att det framöver planeras dockteater, soaré med teaterelever från Sigtuna folkhögskola, konst, kurser, foto, film, workshoppar med mera.

Min spontana reaktion är att det känns spännande och lite nytt och att jag vill ta mig dit så snart jag kan – om än bara för att glo på böcker…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Småkyligt, så där…

Nej, nu tar jag i! Eller nej, drar ifrån. Det var 13 minusgrader när jag åkte hemifrån. Jag vet inte om kylan gör så att det blir bilköer, men det tog en timma att ta sig till jobbet idag. Rätt surt när det brukar ta 20 minuter – en halvtimma. Jag kan ju inte ens kolla jobbmejl i bilen via min iPhone, för jag tycker att man ska låta mobilen vara när man kör bil, även när man sitter i bilköer.

Vintern är inte min årstid.

Det är väldigt halt ute på vägarna, framför allt vid trafikljusen där folk startar och stannar. Men det är också ganska halt på gångbanorna, för det ligger förrädisk is under snön som har kommit. Inte finns det mycket jag gillar med vintern och jag klagar hur mycket jag vill – det ska andra skita i. Samtidigt gillar jag läget och rustar mig på bästa sätt med bra skor och varm jacka, bra vinterdäck på bilen samt extra handskar och lill-skotte i bilen ifall att. Det extra paret handskar ska förresten Johan få låna, för han har inga. Och man kan faktiskt inte vistas utomhus utan att ha nåt på händerna när det är 13 grader kallt.

Vad kan jag mer göra än att gå och köra försiktigt? Äh, det går inte att göra nånting åt vintern. Jag tyckte i alla fall igår när jag körde hem att folk har blivit bättre ”sen sist” på att hålla avstånd och det är bra. Härom eftermiddagen, när jag körde hem, såg jag lite längre fram på stora vägen här utanför, efter att jag hade svängt av mot Dofternas Bro, att det blinkade blått. Tydligen hade det varit en seriekrock, typiskt sånt som händer när bilister kör för nära.

Lite småkyligt idag… Mitt kontorsfönster när jag anlände i morse.

Igår kväll såg jag ett intressant jobb som jag funderar på att söka. Det var en visstidsanställning på 18 månader i Stockholm, men det känns som nånting intressant. Jag tror jag söker tjänsten i helgen. Min helg i övrigt blir nog lugn. Jag behöver ta det lugnt efter min första, hela arbetsvecka på en månad. Det har gått lättare än jag trodde, tack och lov och det är riktigt roligt att vara tillbaka på jobbet. Att känna sig behövd och välkommen spelar stor roll också. Det blir kanske lite tvätt, strykning och möjligen en tur med dammvippan. Och så tänkte jag skjutsa Fästmön hem från jobbet – den här kylan är inte att leka med och hon jobbar 7 – 16 både lördag och söndag. Förhoppningsvis ordnar De Utsvultnas Skara middag till sin hårt arbetande mamma när hon kommer hem. Det vore rätt uppskattat, det vet jag.

I eftermiddag blir det ingen workshop om Vetande i Wikipedia för min del. Jag skulle mest för att lyssna och för att kunna återrapportera till institutionens forskare eftersom det ju är dessa som i såna fall ska vara Wikiredaktörer. Som tur är filmas det hela och läggs ut på webben. Dessutom blir det fler workshoppar.

Vad gäller rodnaden och svullnaden vid operationsärret – tack till alla (=Anna och Gunilla) som har frågat hur det är! –  är det lite bättre idag, men jag ska till min husläkarmottagning i eftermiddag. Igår kväll, när jag upptäckte det, kände jag bara att jag verkligen inte hade lust att åka till nåt sjukhus igen. Nu ska jag vara frisk, ju!

Och du… Du behöver inte vara orolig. Det här inlägget har jag skrivit på min förmiddagsrast.

Livet är kort.

Read Full Post »

Kossor, Lisbeth och lite om Wikipedia

Tro nu inte att jag tycker illa om kossor. Kossor är bra djur för de ser till att jag får mjölk i magen. Jag älskar mjölk. Röd mjölk, förstås. Nån annan mjölk finns ju inte. Möjligen i nödfall grön. Kossor är emellertid inte så smarta alla gånger. Eller, som C förklarade för mig när vi var ute på försöksanläggningen en gång, kossor är vanedjur. Så snart de vänjer sig vid nånting brukar de klara av det. Kanske inte klättra upp i en lyktstolpe, dock…

Detta klarar nog inte en kossa.

Dagen går trögt framåt. Jag är inte riktigt ko-van med jobbet än. M sa nyss att jag kan jobba kortare dar om jag vill och sen jobba igen vid senare tillfällen. Det kanske jag gör. Nån gång.

Det känns som om jag är mer behövd på en institution än en annan. Jag har börjat rådda i ett projekt som jag trodde löpte på trots min sjukfrånvaro. Men icke! Bland annat på grund av att externa producenten har mejlat till Fel Person. Och Fel Person har inte reagerat. Inte rätt heller, för den delen, men ändå… För övrigt har Somliga plockat bort alla nyheter från en institutions startsida. Det var nog inte helt genomtänkt, för även om det var nyheter från november förra året var det i alla fall inte tomt. Ser inte klokt ut nu… Och förslaget till ny startsida ligger fortfarande på koll hos prefekten. Där det har legat sen i juli. Nej, det går inte undan här, alla gånger, det kan man inte påstå att det gör.

På förmiddagen tog jag ett samtal med Lisbeth. Vi ska ses nästa vecka och lunchbubbla. Men vi sågs faktiskt idag ändå eftersom hon och hennes lunchdejt var på samma ställe som jag. Jag åte kyckling tikka masala med ris. Dels kunde jag konstatera snabbt att Fästmöns dito rätt är tusen gånger godare, dels att portionen jag fick som såg så liten ut räckte och blev över. Jaa, jag erkänner: jag orkade inte äta upp. Jag lämnade, jag kastade mat.

Hann med att slå en kort signal till en vän på lunchen. Ibland anar och känner jag på mig saker och då måste jag bara fråga hur det är. Genast. Annars är det inte mycket bevänt med min människokännedom. Fy te rackarns vilka nitar jag har gått på de senaste åren…

Just nu sitter jag och sippar cappuccino vid datorn. Fikarast. Bara det att vi inte har nåt fikarum på en av institutionerna jag jobbar vid. Därför blir det bloggfika dessa dar i stället. För det mesta. Inte jämt. Ibland blir det arbetsfika.

På fredag eftermiddag ska jag delta i en workshop med titeln Vetande i Wikipedia. Jag använder Wikipedia rätt ofta, särskilt här på bloggen. Jag gillar när jag kan länka till en sida som inte är alltigenom kommersiell. Men frågan är om sidan är korrekt. Och huvudfrågan på fredagens workshop är hur vi ska få uppgifterna, själva vetandet, på Wikipedia att bli så korrekta som möjligt. På ett universitet som vårt känner vi nämligen ett visst ansvar…

Men DU då… Brukar DU söka information på Wikipedia och hur använder du den??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Helt fantastiskt – sol!

En helt fantastisk dag att vakna till – den är ju solig! I natt sov jag med öppet vädringsfönster. Det var mycket svalt i sovrummet – och mycket skönt. Även om regn är trist gör det luften så hg och klar och ren, känns det som. Och sen frodas växtligheten… Gräsmattorna i min bostadsrättsförening står plötsligt knähöga med gräs och de är fulla av utblommade maskrosor. Mindre snyggt och jag undrar var Klippmästaren håller hus. Det här hände liksom inte bara över natten…

Var är klippmästaren som ska klippa bort gräset och såna här?

Själv ska jag till en annan klippmästare efter jobbet idag – till M som alltid gör under med mitt hår, trots att det är som det är. Jag har börjat tappa hår enormt sen jag slutade med meducinen och jag misstänker att det är ett symtom på bristen/bristerna jag lider av. Men som sagt, det ska ju kollas upp nästa vecka.

Idag ska jag fokusera på att förfärdiga den lilla manualen på för närvarande åtta sidor inför workshopen nästa vecka. Jag ska kolla upp hur många som ska delta och trycka ut lämpligt antal exemplar. Lokalen tar 14 personer, men så många hoppas jag inte att det blir – jag klarar inte att hjälpa alla på egen hand. Visserligen har jag bjudit in institutionens webbansvarig, men h*n har inte svarat om h*n kommer eller ej. Eftersom jag fortfarande inte har fått några datum för en större workshop av webbansvarig gissar jag att det inte blir nånting av. Jag har nu frågat tre gånger och får inga datum nån gång trots att jag vid två tillfällen har stått på webbansvarigs kontor och frågat. Det har uppstått en propp, kan man säga, och nu försöker jag gå runt den och ”beta av” ett gäng forskare ändå. Hoppas att det funkar!..

Arbetsveckan avslutas i morgon med två intervjuer på eftermiddagen. Fästmön och jag tänker oss sedan att åka en tur till Slottet efter jobbet och se till det inför herrskapets hemkomst på söndag. På lördag har jag föreslagit Anna en stadstur eftersom hon slutar redan klockan 14. Det är inget särskilt jag behöver handla – mer än CCS fotcreme som Apoteket Hjärtat i Tokerian inte för. Och kanske behöver Anna handla nåt till måndag nästa vecka när det är skolavslutning för Elias, den andra för hans del. I höst börjar han tredje klass och i sommar fyller han tio. Tänk, snart har jag känt Elias i fem år…

Read Full Post »

Workshop på jobbet och workshop hemma

Ojeoj! Jag inser att det nog inte kan bli en eller ett par stora workshops för nya institutionen före sommaren. Skälet är att jag inte klarar av att ha handpåläggning på 22 personer ensam eftersom webbansvarig inte har några luckor i sin kalender. Så när en av sektionscheferna ringde idag bestämde vi att jag ska ha en körning med dem nästa vecka. Eftermiddagen ägnade jag därför åt att försöka göra en manual för arbetet som ska genomföras. Utkastet är klart och jag fortsätter på torsdag. För i morgon är jag ju ledig eftersom det är

RÖD DAG!

När jag äntligen kom hem från jobbet efter att ha suttit i kilometerlånga bilköer bytte jag så att säga en workshop mot en annan – städning av hem. Det är varmt här inne och jag har vädringsfönstren och balledörren* öppna. Jag har svagt ljudet från studentfester – för det var naturligtvis studenttjolahopp idag som orsakade alla köer.

Jag har skurat i badrummet och i duschrummet/toan. Satt i en ny toaspolmojäng och plockat fram en ny, väldoftande tvål. En sån som jag får av mamma då och då, till jul, bland annat. Tvålar är bara jättebra presenter, tycker jag! Både användbara och väldoftande!

Soap made in England – and given to me by Mum.

Medan jag gick med dammvippan kollade jag en uteplats i huset mitt emot där en ganska nyinflyttad familj har byggt nytt staket runt omkring. Fästmön kommenterade i förra veckan att det är lite snett och vint och nog ser jag det. Men jag ser också hur härligt det ser ut att ha en uteplats med en hammock… Naturligtvis skulle jag inte vilja ha det HÄR, för då skulle man ju ännu mindre kunna undvika humorbefriade, kedjerökare/-grillare och gaphalsar. Fast en liten stuga, ett litet torp… Var som helst, i skogen eller som koloni… Äsch, sluta dröm nu! De relativt nyinflyttade verkar trevliga, en ung barnfamilj av icke-svensk härkomst – och alla hälsar, till och med morfar/farfar! Tänk om svenskar kunde lära sig ett och annat hyfs…

Det ser ut som om det blir oväder snart. Himlen är svart och det känns kvavt. Kanske är det åska på gång…

Anna och jag ska telefonera senare angående morgondagen, för då kanske det blir en utflykt till Slottet om vädret tillåter. Om inte annat måste vi dit och kolla så att allt är OK.

När jag är klar med städningen – jag sparar dammsugningen till i morgon – blir det middag bestående av två kycklingklubbor och potatissallad. Tror bestämt det kan bli ett halvt glas rött till också. Klockan 21 ska jag se det allra sista avsnittet av Desperate Housewives, en TV-serie som jag har följt ända sen början. DET blir tomt…

Men jag går väl här ett varv till, med min dammvippa, och rensar ut ett och annat gammalt jag hittar i mitt hem. Som detta…

Lika gammalt som jag? Lika rynkigt, i alla fall…

*balledörren = balkongdörren

Read Full Post »

Kriser kan ge kreativitet

I Dagens Nyheter hittar jag idag en intressant artikel där man hävdar att kriser kan mana fram kreativitet. Det är Marianne Goldman som arrangerar skrivarkurser för kvinnor som fått bröstcancer.

Marianne Goldman är inte bara workshopledare i kreativt tänkande, hon är dramatiker och diplomerad psykosyntesterapeut. Inte för att jag vet vad det senare är för nån sorts terapi, men jag tror absolut på att kriser inte bara kan locka fram kreativitet, utan också vara en del av den läkande processen. Det är till exempel så jag har använt – och använder! – den här bloggen!

En kris kan helt klart ge kreativitet, det är jag den första att skriva under på!

                                                                                                                                                            De senaste två åren har Marianne Goldman lett workshoppar för en brötcancerförening i Stockholm där färdigbehandlade deltagare skriver om det de varit med om. För under tiden man behandlar cancern fokuseras allt på kroppen och själen hinner man inte riktigt med alla gånger.

Marianne Goldmans skrivövningar pågår i två dar. Det finns en viss struktur och skrivövningarna är tidsbegränsade. Men det är genom dessa skrivövningar som deltagarna får hjälp att uttrycka det de har varit med om. Förhoppningen är att deltagarna ska hitta nya insikter och göra nya upptäckter inom sig själva.

Den som vill läsa om min vän Rippes resa genom cancervården kan läsa här, här, här och här.

Read Full Post »