Talangfulla

Ett inlägg om dolda talanger.

---

 

Här har Tofflan varit framme och eldat bröd helt klart.

De flesta människor har nån talang som inte är känd för så många – eller ens någon annan. Personligen vet jag inte om jag direkt har nån talang värd att skryta med – förutom den att jag kan gala som en tupp. Och så den att jag är väldigt bra på att sätta eld på rostbröd. Jag gal inte särskilt ofta, men rostar bröd så det slår ut lågor och osar bränt gör jag minst en gång i veckan, på helgen. Brödkontot är hårt belastat, kan jag avslöja.

 

Tandkräm på tischan. Med all säkerhet Annas verk.

Min Fästmö har en betydligt roligare talang. Som jag har avslöjat här på bloggen ett antal gånger är Anna fruktansvärt rolig. Hon kan få mig att skratta när tillvaron är som riktigt bränt rostat bröd, typ. Den talangen går ut på att få mig att gapflabba när jag borstar tänderna – helst med resultatet att jag får tandkräm över hela fronten. Hon säger de mest skrattframkallande saker när jag står där med min Braun Oral B vibrerande inne i käften. Jag kvävs nästan av tandborsten. Hon gör miner så att jag inte bara dreglar över skjortbröstet, jag kissar nästan på mig också. Och då ska du veta att jag kissar väldigt sällan efter en operation jag gjorde för ett tag sen…

Om jag finge önska skulle alla ha en sån talangfull särbo som jag. För det är så härligt förlösande att avsluta dan med ett riktigt flatskratt… Man blir också väldigt uppspelt att det kan vara svårt att komma till ro. Fast vad gör det när jag har fyra (4) härliga sovmorgnar framför mig? Who cares, liksom..? Nä, här flamsar vi på!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vad gör man inte för att få upp värmen..?

Ett inlägg om den svåra sjukdomen Förkylning och hur en sjukling försöker bli varm.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:

Undertråden är Djävulens påfund!

Men eftersom jag är Sjuk idag och ett av symtomen är att jag fryser, bestämde jag mig för en upphettande närkamp med sagda tråd. Det vill säga, jag skulle ge mig på att laga mitt överkast, som var trasigt på två ställen, samt favoritjeansen – med hjälp av symaskinen.

När jag använder min symaskin vet jag att jag blir varm. Jag blir varm för att jag blir så arg och frustrerad.

Särskilt varm blev jag nu emellertid inte idag, men som vanligt ilsk. Och jag tror inte att min gamla syfröken Greta-Lischa Schtener skulle godkänna en sån här lagning! Kolla vecket liksom… Överkastet var nämligen ursprungligen två enkelsängsöverkast. Dessa syddes samman av en betydligt mer sykunnig hand än min på bronsåldern. Med åren har tidens tand gnagt på sömmen så att den hade spruckit. Fast nu är den lagad och sydd. Knöligt sydd. Det blev ett skitfult veck. Men det skiter jag i, för vem f*n ska upp i min säng och närskåda mitt överkast?

När jag ändå var igång passade jag på att laga en kant nedtill också. Där hade tidens tand inte bara gnagt utan tuggat ett rejält hål. Tyget är alldeles mört där, söm (<= = östgötska för ordet som) en säger i Östergyllen. Det blev inte heller så särskilt snyggt, men det blev helt. Och rakt.

Och eftersom symaskinen nu var framsläpad – det i sig höll på att ta livet av mig, själva släpandet, alltså – passade jag på att laga favoritjeansen. Snitsade till det hela genom att göra ett eget, intressant (!) mönster när jag sydde. Nåja, ingen ska glo mig nära i skrevet när jeansen är på, har jag tänkt. (Oh my God! Jag HÖR faktiskt Greta-Lischa vända sig i sin grav…)

Efter allt jobb och slit kan jag inte påstå att jag blev särskilt mycket varmare. Däremot argare och mer frustrerad, förstås. Jag känner mig helt slut i rutan. Blotta tanken på att försöka hasa över till Tokerian för att inhandla nån form av ätbar materia som fixar till sig själv till middag känns övermäktig. Får nog vila en stund. En lååång stund. På kökssoffan. Och begrunda det svinn som man ju faktiskt får räkna med när man syr medelst maskin. Skit samma, nu har jag ett helt överkast och hela favoritjeans! Who cares, liksom?!

Konstaterande: Fyra yrken jag aldrig skulle kunna tänka mig att bli:

1. Gynekolog
2. Barnmorska
3. Tandläkare
4. Syfröken

Livet är kort.

Read Full Post »

Majblommor och lite musikaliska funderingar

Ett inlägg i vilket Tofflan visar sina egna majblommor och har en del musikaliska funderingar. Eller snarare undrar över pratsamma gäster.

Igår kväll blev det verkligen skitväder! Det stormade och regnet smattrade mot rutorna. Vi satt inomhus och hade det gott, mätta av Fästmöns Chicken Tikka Masala med naan.

I morse sov vi ända till klockan var nästan tio. Av nån anledning sover vi alltid längre hos Anna. Hon har kanske inte riktigt så många grannar som renoverar eller vars barn får utbrott. Eller också har hon det, men huset är bättre isolerat.

Jag tog en skön dusch, medan Anna fixade frukost. Utomhus var det strålande sol och varmt. På Twitter läste vi om alla som var ute och skenade på ett eller annat sätt, så vi masade oss också ut. Fast endast för att gå. Jag tror inte min onda häl pallar nåt springeling.

Ajfånens kamera åkte fram, men ärligt talat har jag delvis tappat lusten att fota. Jag tycker att bilderna bara blir dåliga och tunga. Men några majblommor fångade jag i alla fall, med ett ganska lyckat resultat. Jag twittrade för övrigt stolt att jag inte hade sprungit en centimeter den gångna veckan. Ärligt talat tycker jag folk är jobbiga och skrytsamma som måste berätta hur långt de springer. Berätta i sociala medier, alltså. Who cares, liksom?

Äntligen fick jag fota blåsippor ute i backarna!

Blåsipporna stod i flera klungor ute i backarna och äntligen fick jag fota både dem och vitsippor.

Vitsipporna har fått strålkastaren på sig.

Vi promenerade bort till Ekeby, men eftersom stället nu är uthyrt kommer man inte fram till varken vattnet eller bron. Vi tittade lite på avstånd. Totalt var vi ute i en timme, men vi satte oss ner en stund på en bänk och bara njöt av vårsolen.

Min egen personliga majblomma njöt i vårsolen. Eller somnade hon?

Det var verkligen varmt i solen och så här efteråt känner i alla fall jag att det hettar i ansiktet. Men när vi var ute blåste det fortfarande ganska mycket, så jag kände inte riktigt hettan då.

Det blåste på Anna.

På hemvägen noterade jag att det måtte ha varit livat i holken igår. Den hade nämligen trillat ner och låg på marken.

”Tjo va de va livat i holken i lördags…”

Hemma i Himlen satt alla barnena vid sina datorer, men Johan reste sig faktiskt och gick ut för att ta en promenad. Anna och jag åkte till ICA Solen och provianterade innan jag for hem till New Village. Anna uttryckte sitt stora missnöje med min packning av hennes varor. Kassörskan flinade och såg ut som om hon tyckte synd om mig.

Fullastad med kassar och väskor flåsade jag uppför min trappa. Plockade med mig ”Lucilles” lokalblaska på vägen. När jag hade packat upp mina varor och ställt dem där de hör hemma gick jag över för att mata husdjuren. De var hungriga. Jag undrar om ”Lucille” hann mata dem innan avfärden…

Storebror hade det kämpigt, så jag gjorde en omstart och en ordentlig virusgenomsökning. Det tog baske mig en timme! Under tiden hann jag ringa mamma och äta min middag – grillad kyckling med potatissallad och räksallad. Ett glas rött tog jag till maten, det andra sippar jag på just nu. Läste tidningen till middagen, men tidningen tog bara fem minuter att bläddra igenom. Nej, jag är verkligen nöjd med att inte längre lägga nästan 3 000 spänn om året på nånting så här tunt!..

I kväll väntar det tredje programmet Inför Eurovision Song Contest 2013. Martin Rolinski är gäst och jag undrar om han kan hålla låda som de två föregående gästerna Rickard Engfors och Shirley Clamp… Det har jag svårt att tro…

Livet är kort.

Read Full Post »

På spaning i den tid som är nu…

Det var ett tag sen jag klottrade ner några rader om sånt som händer runt omkring. Jag har nog varit lite för busy, men jag är fortfarande ett nyhetsfreak som kollar nätet 16 timmar om dygnet. Ungefär…

Här är några saker jag har snappat upp på min senaste omvärldsspaning i media:

• Ett gäng rumänska män har gripits i Spanien för att de har hållit kvinnor som sexslavar. Och inte bara det… Puckona har bland annat streckkodsmärkt kvinnorna, som värsta varor… Fy te rackarns vilken människosyn! Hoppas männen får ett långt och kännbart straff!
• Försvarsmakten ska lägga sina anställdas svaga sidor för allmänt beskådande på nätet. I alla fall ska alla försvarsanställda, cirka 30 000,  få söka om sina jobb i år. Det innebär att de måste lägga in uppgifter om sig själva i en internetdatabas. Tidigare har man använt ett slutet system, men nu vill man ha ett öppet eftersom många anställda inte kommer åt det slutna systemet. Men hallå! Är det här sant, eller??? Det verkar ju inte klokt!
• Venus 2.0. Den italienska konstnären Anna Utopia Giordano har photoshoppat en massa klassiska konstverk av Venus – till dagens kroppsideal. Det innebär generellt sett mindre magar och smalare lår, men större tuttar.
• Inga utländska stjärnor till Allsång på Skansen. Nej, tyvärr. Måns Z får inte gehör från Sveriges Trista Television för sina tankar om att försöka få hit internationella artister. Fortfarande ett skäl för min del att inte glo på skiten!
• Hitlerschampo orsakar ramaskri. Och tacka f*n för det! Hur tänkte de som gjorde reklamfilmen för ett turkiskt herrschampo när man använde en gestikulerande AH??? Det var det dummaste jag har läst på länge… Hitlerschampo… Nej, reklammakarna tänkte uppenbarligen inte alls.
• Försökte knarka hos polisen. En Byhålebo i 20-årsåldern sitter anhållen. Igår försökte han knarka i sin cell. Nog för att man inte är smart när man knarkar överhuvudtaget, men att göra det hos polisen är rätt… dumt…
• Britt Ekland skriver om. Stackars Britt Ekland! Eller? Hon skrev en monologpjäs om sitt  kärleksliv för några år sen, en pjäs hon finansierade själv. Fast det lockade inte så mycket publik 2008 så nu gör hon ett nytt försök, 69 år gammal. De förra recensionerna löd

självironisk och uppriktig

men också

självcentrerad och pinsam

Ja, ja… Jag undrar bara stilla om nån är intresserad av hennes kärleksliv. Who cares, liksom..?

Read Full Post »