Avrapporteringar och förkovran

Ett inlägg om en rätt fulltecknad dag – hittills.

Temperaturen börjar krypa neråt. Det är inte minusgrader än, men det står inte på förrän kvicksilvret inte orkar ta sig över nollan. Då är det skönt att ha vinterdäcken på bilen! I morse var det cirka fyra plusgrader och – ta i trä! – det regnade inte.

Min dag har varit fulltecknad! Morgonen inleddes med att jag betalade min p-bot. Därefter skjutsade jag Fästmön till en konferenslokal utanför stan. Passerade min före detta arbetsplats och kom på mig med att inte se mig om. Jag jobbar på det där att var sak har sin tid… En aning ironiskt när jag ett par timmar senare slängde iväg en formell ansökan på en tjänst vid sagda arbetsplats, en tjänst jag redan i slutet på förra terminen anmälde intresse för. Eftersom ingen har hört av sig efter semestrarna trodde jag att det inte skulle bli nån tjänst. Uppenbarligen fel tänkt av mig! Och frågan är hur intressant jag är när man inte berättade för mig att tjänsten nu är utlyst… Funderar på att slå en signal och påminna om att jag finns… Har ringt och påmint om att jag finns samt berättat att jag skickat in en ansökan. Blev trevligt mottagen!

Hur som helst hittade jag ytterligare två intressanta jobb. Det ena har jag haft en liten mejlväxling med rekryteraren om. Jag fick veta att det var en junior tjänst – men det hade man inte skrivit i annonsen. (Tänkte inte på det, eller vad?)

Strunt samma!

svarade jag.

Jag är intresserad av att jobba på ert företag i alla fall! En gång i tiden var jag kund hos er, för resten. Och jobbar Si och Så kvar?

Det gäller att nätverka! Jag kan ibland vara rentav usel på det, men understundom förvånar jag till och med mig själv. Har väl lärt mig att kontakter är det som räknas – i rekryteringssammanhang…

Efter jobbsökeriet, som tog ett par sköna timmar, ringde jag Uppdragsgivaren P-O och avrapporterade gårdagens övning. Förklarade att jag var intresserad, att det låter spännande och som en utmaning samtidigt som jag hade en del funderingar. Vi får se var det landar. Jag har inte sovit så mycket i natt utan tänkt.

Under lunchtid har jag deltagit i ett webinar om sociala medier. Det var en representant från Fastighetsbyrån som berättade om deras sociala intranät. Mycket intressant och matnyttigt! Det gäller att förkovra sig – även om man inte jobbar. I det här fallet är det en webinarserie som jag har deltagit i sen hösten 2011. Jag klickade därför i att jag

tillhör inventarierna

på frågan vilken gång i ordningen jag deltog…

Webinar vid en knackig och hackig dator.

Idag skulle jag också avrapportera till mamma, men hon svarar inte och gissningsvis är hon ute på ärenden. Funderar på att ta en promenad till soprummet. Det står ett par fulla stinky bags i hallen. Nån promenad är väl inte att tänka på idag heller, för ger jag mig ut kan jag ge mig 17 på att mamma ringer. Klockan 16 måste jag ge mig iväg för att hämta hem Anna från konferensen. Vi ska åka och kika på skoinlägg. Jag har lånat ut mina gamla till Anna att ha på jobbet, men behöver dem själv. Så här års växlar man ju skor då och då och inläggen efter avgjutningarna blir böjda varje gång de dras ur och trycks i skor.

När vi ändå är inne på krämpor kan jag rapportera att jag har känt en liten knöl där det inte ska finnas nån. Vidare har det dykt upp blod där det inte ska dyka upp nåt heller. Men just nu orkar jag knappt oroa mig för det, det är viktigare saker som nytt jobb som hägrar!

Hur mår du idag??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

Livet är kort.

Read Full Post »

Spontanveckan är här!

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en vecka utan inbokningar.

Äntligen är spontanveckan här! Det vill säga den vecka på semestern när jag inte har nånting alls inplanerat. Det enda jag gör, och det gör jag så gärna och frivilligt, är att skjutsa Fästmön till och från jobbet när hon är hos mig i New Village. That’s it!

Det fanns en grej inskriven i kalender den här veckan, men det var nåt jag hade glömt att stryka: köpa en ny mobil. Och sen måste jag fixa lite papper till a-kassan och förbereda mig inför besöket på Arbetsförnedringen nästa vecka. Jag har ännu inte fått mina intyg från arbetsgivaren, trots att jag pratade med dem före midsommar och de lovade att skicka dem i god tid. Då får jag lita på att de gör det – det är ju inte kris ännu!..

Papper, papper, papper…

Jag har varit inne i administrationssystemet på jobbet och kollat så att jag verkligen har semester. Blev så osäker, för M på jobbet skrev igår att

Vi ses nästa vecka

Ja, vi ses nästa vecka, men igår var ju nästa vecka den här veckan. När jag kollade stod det tydligt och klart att  jag har semester, hela veckan. Det blir en bra lön också, den här månaden. Ungefär det jag en gång hade, för fyra och ett halvt år sen, i månadslön…

En bloggbekanting (vi har aldrig träffats) ska befinna sig i närheten av Uppsala under torsdag-fredag. Det vore kul att ses, men jag vet inte om vi får till det. Det kanske är så många som vill träffa den bloggbekantingen. Jag och Anna hade ju också pratat om att åka uppåt och hälsa på Gunilla en helg i sommar, men den helg som hade passat bäst var den gångna och då var damen ute på vift. Samtidigt är det inte längre än att vi kan åka en helg framöver. Det vore inte fel att ha nånting att se fram emot…

I augusti ska jag träffa en Twitterbekanting också, i Stockholm! Vi har fått kontakt via Bengt Littorins (Havspappan) fina webinarserie och eftersom vi båda jobbar med kommunikation känns ett möte både roligt och angeläget. Snart står vi båda två dessutom till arbetsmarknadens förfogande. Kanske kan vi ta fram en gemensam strategi för hur vi ska tackla det… Och Havspappans webinarer tänker jag förstås fortsätta följa hemifrån! Då slipper jag ju sitta med hörlurar och sätta upp skyltar på dörren med texten

Jag är upptagen just nu, men återkom efter klockan 12.30.

Text, som ingen läser…

Slipper hörlurar hemma.

Annars ser jag verkligen inte fram emot dagar utan arbete. Om det inte dyker upp nåt snart kommer jag att gå under. Jag älskar att jobba, det är det som ger vardagen mening – förutom kärlek, förstås. Utan den hade jag inte suttit här idag.

Men nu har just min Spontanvecka inletts. Lite nytta ska jag göra, trots allt, denna första dag. Jag tänkte tvätta en maskin tjockis-svart. I övrigt ska jag läsa, har jag bestämt mig för. Tror knappt jag har suttit/legat ner längre än fem minuter och läst på hela semestern… Just nu läser jag Siri Hustvedts Sorgesång. Det är ingen enkel bok att läsa, för den handlar om en pappas bortgång. På onsdag är det sju år sen min egen pappa gick bort. Det känns i hjärtat. Saknaden har byggt ett bo där.

Livet är kort.

Read Full Post »