Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vuxenmobbning’

Ett försök till ett klokt inlägg.


 

självmordsupplysningenHäromdan hade jag kontakt med ytterligare en av mina kloka vänner. Ja, jag har många kloka vänner, vilket är märkligt eftersom jag själv är så oklok, eller hur? (självinsikt =^). Vi pratade problem av olika sort – allt från personliga tragedier, uthängningar på nätet (vuxenmobbning på sandlådenivå i de fall vi diskuterade) till rena katastrofer som krig och såna hemskheter. Jag fick varma ord med mig och jag fick kloka råd. Kanske för att jag för en gångs skull bad om hjälp och råd. (Att jag inte gillar oombedda råd har nog en och annan som läser här fått erfara…)

Ett annat ämne vi pratade om var självmord. Det är svårt att prata om och det gör ont. En del kan inte ens fråga hur nån annan mår, medan andra inte klarar av att lyssna på svaret. Ibland kan det därför vara lättare att prata med nån utomstående. Då finns volontärerna på Självmordsrådgivningen. Där kan man chatta med nån på vardagskvällar mellan klockan 19 och 22. Och behöver man stöd när chatten inte är öppen kan man kontakta Nationella Hjälplinjen, klockan 13 – 22, 020-22 00 60. Både du som har självmordstankar och du som är anhörig till nån som mår dåligt kan ringa. Självmordstankar är inte ovanligt att ha, men de är svåra att hantera. Man kan behöva få hjälp för egen del eller för att hjälpa nån annan.

Tjuvgods loggaIgår kväll satt Fästmön och jag och tittade på Veckans brott på SvT 1. I programmet fanns ett inslag om second handbutiken Tjuvgods. Det är ett ställe ungefär som Myrorna, men på Tjuvgods arbetar personer med kriminell bakgrund. Naturligtvis säljer de inte tjuvgods, utan varorna är skänkta från privatpersoner, precis som hos Myrorna. Här får människor inte bara en andra chans att arbeta – det kan bli tre, fyra eller fem chanser, enligt en person i inslaget. Men de får stöd att klara av att arbeta, de får ett socialt sammanhang, nåt vettigt att göra och arbetskamrater som bryr sig om ifall nån uteblir från jobbet ett par dar. Den här verksamheten räddar säkerligen många liv den också, precis som Självmordsupplysningen…

Logotyp BrottsofferjourenEtt liv som inte räddades var Johanna Gurgus. Det såg vi också igår på TV3 i serien Mordet. Johanna hade en dröm om att bli modell. Hon hann inte ens bli 18 år innan nån släckte hennes liv. Det var otroligt rörande att höra hennes berättelse och se hennes mammas tårar.

Vi måste bli räddare mot varandra. För livet är kort.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket det Tofflianska året 2014 hissas och dissas.


 

Det är årets allra första dag. Och torsdag! Då passar det bra med en hissande och dissande bloggårskrönika, tycker jag. Vi kör lite Hjärta (toppar) och Smärta (dalar) en per månad 2014. Det är faktiskt inte svårare än så här:

Januari

Hjärta
Invigningen av Märsta konsthall

Smärta
Postkodlotteriet


Februari

Hjärta
Boxholmsostar

Smärta
Vuxenmobbning


Mars

Hjärta
ICA Solen

Smärta
Ryggont


April

Hjärta
När livet vänder

Smärta
Sju skott klockan 4.16


Maj

Hjärta
Cabaret 

Smärta
Blommor i trappan

 

Biljetter till Cabaret

Biljetter till Cabaret, den finaste födelsedagspresenten!


Juni

Hjärta
Sista arbetsdagen

Smärta
A-kassans bemötande


Juli

Hjärta
Min modiga bonusdotter

Smärta
Människor som inte kan ta att man vänligt, men bestämt ber dem sluta orsaka problem


Augusti

Hjärta
Kommunalrådet, dockorna och systersonen

Smärta
Inställd intervju (för tredje gången)


September

Hjärta
Inga hål!

Smärta
Talmanstrams


Oktober

Hjärta
Kyrkogårdsvandring

Smärta
Webbtroll, folk som lyfter saker ur sitt sammanhang och gamla, skvallriga kärringar som inte har nåt liv utan är fixerade vid mig och mitt


November

Hjärta
Allt ljus på Uppsala

Smärta
Hånfullt twittrande och hätska blogginlägg


December

Hjärta
Boksläpp

Smärta
Hosta


Tja, det var mitt 2014. Hur var ditt? Vad var det bästa och vad var det sämsta??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Efter gårdagens mello-deltävling lugnade vi ner oss med det betydligt mindre glittriga och glamouriga Downton Abbey som följde direkt på i SvT 1. Det var seriestart på lördagskvällen och första delen av sju inleddes i princip med nyheten om Titanics undergång.


Det här gänget hittar man på Downton Abbey. Bilden är lånad från SvT:s hemsida.

                                                                                                                                                      Titanics undergång påverkade massor av människor världen över. I det här fallet påverkar det familjen på godset Downton så tillvida att de två manliga arvingarna omkommer. Lord Grantham har bara döttrar och kvinnor kan ju inte ärva en titel… Inte på den tiden, i alla fall (1912). Samtidigt haltar lordens nya betjänt in – och man kan väl säga att om det funnits i Diskrimineringsombudsman för personer med funktionshinder i närheten hade denne/a fått jobba hårt! Vuxenmobbning på tarvligt låg nivå (snarskank och sånt).

Den här serien började riktigt bra! Inte är det precis nån actionhistoria utan ett lite sömnigt, brittiskt drama om intriger och kärlek och pengar i överklassen. Och bland tjänstefolket.

Första avsnittet får högt betyg!

Read Full Post »

Att ge bort böcker som man själv vill ha – och sen låna dem så snart mottagaren har läst dem – det kan snudd på vara fräckt. Det var vad jag gjorde med Elisabet Höglunds bok ”En kvinna med det håret kan väl aldrig tas på allvar”. Och som jag njöt! Det är en fröjd att få läsa en bok som är skriven av nån som faktiskt kan… just skriva.


En mycket välskriven bok.

                                                                                                                                                   Elisabet Höglund skildrar sitt liv i boken – från barndomen till nuet. Det blir såväl privata glimtar som glimtar från ett händelserikt yrkesliv med många spännande uppdrag, såväl i Sverige som utomlands.

Men det som går igenom hela boken är mobbningen. Den Elisabet Höglund utsätts för som barn av skolkamrater, men också av sin egen mamma, tycker jag. Och så den som kanske är värst av allt: vuxenmobbningen. För det har visat sig, inte bara för Elisabet Höglund, att om man är kvinna och dessutom duktig på sitt jobb – då ska man hålla sig på mattan. Annars får man utstå en massa skit från avundsjuka kollegor.Och så blir man tagen i öronen av cheferna, en del så inkompetenta att man undrar om de fick sina jobb i julklapp, eller nåt…

Jag trodde att boken främst skulle behandla uppbrottet från TV4:s program Förkväll. Den behandlar också detta skeende – men främst i slutet. Även om jag kan förstå den smärta (ja, jag kan faktiskt det!) Elisabet Höglund känner kring den händelsen, tycker jag att boken totalt sett andas styrka, kraft och mod. Den är definitivt inte skriven av nån kuvad kvinna – tack och lov! För övrigt är Elisabet Höglunds egna funderingar kring VARFÖR hon blev uppmanad att ta time out troligen högst överensstämmande med sanningen: programmet hade låga tittarsiffror och nånting skandalöst behövde göras för att lyfta det. (Själv har jag endast sett korta delar av programmet, men det lilla jag har sett intresserade mig inte det minsta. Krystad TV-underhållning, skulle jag klassificera det under.)

Skulle jag ha några invändningar mot boken är det att det är lite för många korrekturfel, framför allt mot slutet av boken och att dess titel är lite för lång – men det är bara för att det blir många tecken att hamra ner på tangentbordet när man refererar till boken så ofta… (Titeln, som är ett citat, är för övrigt helt rätt!)

Det kan inte bli annat än högst betyg för årets sist lästa bok!

                                                                                                                                             Uppdaterat: Jag har just fått veta av Elisabet Höglund själv att första upplagan snart är slut hos bokhandlarna, men att förlaget, trots efterfrågan, inte planerar nytryck. Skitdåligt, tycker jag, om förlaget inte tänker om!

Read Full Post »