Vi HADE varit snälla!

Ett inlägg om julafton.

Tänk, både mamma och jag hade varit snälla! Det hamnade så småningom ett gäng klappar under vår gran.

Det kom klappar under granen.

En dag som denna var faktiskt till och med Petra Mede snäll. Inte för att vi glodde överdrivet mycket på varken henne eller TV, men hon var ju julvärd på SvT. Och gjorde det ganska bra.

Petra Mede var årets julvärd.

Kalle och hans polare tittade vi förstås på, även om jag skenade lite mellan fåtöljen och köket. För vi ville ju inte äta alltför sent, det fanns ju så mycket gott som vi var sugna att sätta tänderna i.

Långben körde husvagn i år igen.

Jag ska inte lägga ut en massa matbilder, för det var och en gillar på julbordet är ju individuellt. Det bästa på vårt julbord enligt mig var idag mammas inlagda sill, mammas kycklingköttbullar, min laxröra och Boxholms gräddost. Julmumman la sig som en mjukt täcke runt den feta maten och fyra snapsar tog jag.

Vi hjälptes åt på så vis att jag gjorde det mesta av tillagningen, inplockningen och utplockningen, medan mamma fixade disken. Jag avskyr verkligen att diska, så jag var tacksam.

Julklappsutdelning blev det runt 20-tiden. Jag fick en fin hög.

Min julklappshög.

Mamma hade bara önskat sig några småsaker, så jag hade fått tänka till lite. Det resulterade i bland annat en pälskrage, som mamma blev väldigt förtjust i och ett överfallslarm. Vi testade larmet några gånger och det kändes rätt skönt att få låta lite högt och illa här också, if you know what I mean…

Mamma öppnar nåt obegripligt, ser det ut som.

Vad var det i mina paket då? Ja det mest ovanliga och finaste var nog keramikplattan från Annas snälla mamma och L. Anna fick en liknande, så de bildar ett snyggt par för framtiden.

Keramikplattan kan man ha som grytunderlägg.

Jag gillar saker som är snygga och ovanliga, men också användbara. Det var verkligen denna turkiska platta från Fettah. 😳

Plattan är från Fettah.

Vidare fick jag en helt fantastisk fin hög med böcker av mamma, Anna och vännen FEM. Ibland är det bara så kul att få öppna nya böcker, inte begagnade. Nya böcker har liksom en speciell doft…

Härliga julklappsböcker!

Jag fick också massor av choklad och en jättebra mobilladdare till bilen, nåt som en bilpendlare som jag verkligen har nytta av! Mamma gav dessutom en slant och den ska bli en del av en ny dator, har jag tänkt.

Peng, mobilladdare och massor av choklad.

Det blev faktiskt ännu mer choklad än två askar belgiska sjöfrukter… Jag fick vit choklad, Merci och Noblesse också. Mamma hade dessutom inhandlat två paket doftljus, äpple och mango.

Värmeljus och ännu mer choklad. Tänk så söt jag ska bli! Nåja… vissa saker hjälper inte ens choklad emot.

Nu är timmen sen och jag har fått prata en liten stund med min älskling via mobilen. FEM och jag har haft en sms-konversation under kvällen. Det har jag haft med alla ”barnen” också och det känns gott när jag inte kunde delta in person.

Dags att sova en stund. I morgon blir det julmat igen, men tack och lov inga fler klappar. Om det kunde sluta regna ska vi ta en liten promenad. Sen blir det TV på kvällen i form av tecknad film, antikt och spänning.

Jag hoppas att du har haft en bra julafton med sällskap, god mat och en eller annan klapp!

Livet är kort.

Read Full Post »

Kollat och kommenterat den 17 oktober 2013

Ett inlägg om världen utanför.

Jag noterar ständigt att det finns en värld utanför mitt arbetsrumsfönster. Idag är det en regnig värld – i alla fall där jag sitter och ser ut. Men det händer andra saker än att det bara regnar. Här är en del av det jag har kollat in och som jag dessutom kommenterar (wow! eller hur?!).

 

Farlig?!

Unga är rädda för telefonen. Ja, det är inte själva manicken i sig som de unga räds. Man ser dem ju ständigt och jämt gå med mobiler i näven och gamnacke över den. Nej, det handlar om det som en telefon ursprungligen användes till – att ringa med – som upplevs… olustigt. Det visar i alla fall resultaten av en brittisk enkät bland 2 500 kontorsanställda i åldrarna 18 till 24 år. Hela 94 procent av dessa föredrar att kommunicera via mejl i stället för att ringa! Och… eh… ja… ibland är det skönt att mejla eller messa, det håller jag med om. Jag är ingen telefonmänniska heller. Men öga mot öga är allra bäst, om än inte alltid möjligt, när det gäller kommunikation.

Hängd man hängs igen. Men fy så jag studsade när jag läste den rubriken! Enligt Dagens Nyheter handlar det om bödlar i Iran som misslyckades med att hänga en man för narkotikasmuggling. Mannen överlevde, helt enkelt, trots att han dödförklarades efter tolv minuter. Men under natten upptäcktes imma på plasten runt mannens ”lik” i bårhuset. Nu vårdas mannen på sjukhus, men så snart han har återhämtat sig ska han avrättas. FY F*N, säger jag bara, så jäkla grymt och vidrigt!!!

 

Kanelbulle till mobilen?

Doftande mobiler. Nu har jag läst nåt som jag knappt tror att det är sant! Men, troligen är det det. Ett japanskt företag är först med att lansera väldoft för mobiltelefoner. Det är helt enkelt en liten glob som man sätter på sin mobil. Globen utsöndrar väldofter i form av lavendel, majssoppa (?!), kanelbulle (underbart!), jordgubbar, curry (?!),  yakiniku (japansk maträtt), för att nämna några av doftpatronerna som kan användas. Man kan tidsinställa dofterna så att de sprejas ut och man kan också göra en inställning så att väldoft sprids varje gång man får en like på Fejan… Maj gadd, is this for real??? I såna fall vill jag ha kanelbulle!

Forskare testar wi-fi under vatten. Dags för nästa sci-fiupplevelse. Den här gången är det amerikanska forskare som försöker utveckla trådlös kommunikation, wi-fi, under vatten. Ett djuphavsinternet, alltså. Frågan är bara varför. Jo, ett skäl är att ljudvågor är bättre under ytan än radiovågor, som vanligt wi-fi använder. Och undervattens-wi-fi kan vara användbart vid till exempel katastrofer som tsunami och för att övervaka fiskar och djur under vattnet. Nu har jag lärt mig nåt nytt!

 

Vegetariskt à la Tofflan. Kan du se vad det ska föreställa?

Vegetarianer lever längre. Jepp! Vilken otur för somliga, för jag är ju nästan vegetarian. Och även såna som jag, som äter mycket lite kött, lever längre än folk som äter kött regelbundet. Det visar en amerikansk studie på 100 000 medlemmar av Sjundedagsadventiserna. För den som äter mycket lite kött minskar risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Om man dessutom inte röker och är fysiskt aktiv är det bara plus. Ja se röker gör jag inte längre, det är tio år nästa år, som jag slutade med den olaten. Fysiskt aktiv försöker jag att bli. Fast jag har slarvat med mina promenader nu i två dar, det har jag… 😳 By the way, kanelbullar är vegetariska, va? Och vit choklad och ostbågar, eller hur?

 

En kommunslogan nånstans. Var det härifrån Reinfeldt fick idén?

Reinfeldt är inte det enda djuret. Inte enligt Patrik Lundberg på Aftonbladet, i alla fall. Reinfeldt utnämnde sig själv ju till stridshingst häromdan. Nu har Patrik Lundberg utnämnt The Others. Och Pravda betyder ju Sanningen, eller hur?

”Det kom som en tanke på posten…” Prins Carl Philips ord om det där förb. eldskyddet. Men… heter det inte ”det kom som ETT BREV på posten”..? /Vän av Ordning. Hur som helst, Prinsens revansch för Eldskyddsaffären blir… en kollektion sportjackor.

Böter för sms bakom ratten. Från och med den 1 december införs en ny regel. Notera regel, inte lag. Enligt… regeln får man inte använda telefon i bilen på ett trafikfarligt sätt. Om man ändå inte kan hålla fingrarna i styr och det leder till en trafikolycka kan man få böta. Ifall man överlever, vill säga.

Livet är kort.

Read Full Post »

Illa, jag mår illa…

Ett inlägg om en svår fixering vid ätbart.

Alltså faktum är att jag mår illa. Väldigt illa. Och jag har bara mig själv att skylla! Så tro inte att jag har suttit uppe tidigt i morse och sökt jobb eller gjort nåt annat vettigt. Nej, jag har sovit. Jag sov ända till klockan nio!

Först var jag så duktig igår och åt min matlåda vid middagstid på kvällen. Men sen ballade det ur. Totalt. Och nej. Jag drack mig inte redlös eller nåt sånt dumt – jag nyttjar inte alkohol på det sättet. Men jag åt. Åt åt åt kopiösa mängder skräp. Först tryckte jag i mig en hel sån här vit choklad…

En hel sån här åkte in i kakhålet, ner i magen.

Sen trodde jag att jag skulle vara nöjd. Icke! Vid 22.30-tiden åkte prästostbågarna fram. Och en hel påse såna slank ner fint tillsammans med en (1) starköl.

En hel påse prästostbågar sköljdes ner med en öl.

Det var knappt att jag klarade av att gå och lägga mig sen. Magen var stinn och den var inte glad, kan jag meddela… Idag mår jag fruktansvärt illa. Så en sak är säker: i kväll blir det inget lördagsgodis för min del – jag har ätit sånt för en hel vecka allaredan!

Nåt jobbsökeri blir det inte heller – jag tillåter mig att vila från det på lördagar och söndagar. Däremot brukar jag spara jobbannonser jag hittar på nätet för veckan som kommer. Hittills har jag hittat ett jobb som är intressant att söka. Jag försökte logga in på internet-kassan hos min a-kassa för att fylla i mitt a-kassekort, men den webbplatsen ligger nere under helgen.

Nä, idag har jag verkligen inte gjort nåt vettigt alls. Bara tagit en rejäl sovmorgon. Det var länge sen jag sov till nio, måste ha blivit bakis på allt skräp jag stoppade i mig… Det enda vettiga jag har gjort idag är att dela min medicin för veckan, medicin för magstackaren och mitt blod.

Jag har delat medicin, bland annat för min stackars mage.

Nu på förmiddagen måste jag in i duschen. Jag vet hur såsig jag är, men… I eftermiddag bär det av till Himlen för helgsamvaro med Fästmön och ”barnen”. Tror bestämt att det kommer en kaffegäst i eftermiddag, som enligt välunderrättade källor skulle medföra kaffebröd. Då får jag träna på att säga nej tack!.. (Känner jag mig själv tackar jag och tar emot och goffar…) JA, JAG ÄR EN DÅLIG MÄNNISKA!!!

Tänkte slänga med mina storstövlar i bilen ifall vi tar en tur till skogs i morgon. Med matsäck, förstås, det är ju det bästa med skogsturer. Eller ja… just det… inte tänka på ätbart hela tiden, var det ju… Men svamp är väl inte så farligt? Om vi nu hittar nån… Vi har ett och annat ställe, Anna och Prinskorven och jag…

Vad ska DU göra i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta, även om jag inte läser på en gång!

Livet är kort.

Read Full Post »

Softat med ord

Nej, det är inte mycket kraft kvar i Tofflan just nu. Så hela eftermiddagen och kvällen har det varit lugna puckar. Mest ansträngande har varit två partier Wordfeud – jag förlorade både till BB och till Hortellskan. Ett tredje parti är igång sen igår med Inna. Ord har flugit omkring och jag har softat med dem. Det är allt jag orkar. (Jag orkar nästan inte bli upprörd över märkliga, men tillåtna böjningsformer… När jag kom på att det var OK använde jag min förvärvade kunskap i stället!)

Ordkamp.

Jag kan inte säga att jag är totalt fast i Wordfeud-träsket, för det är jag inte. En stor del av tiden idag har jag ägnat åt att läsa Helene Turstens senaste Irene Huss-deckare. Lite besviken är jag, det känns mest som om Helene Tursten har skrivit en film… Men jag har softat med boken och kommit mer än halvvägs.

Pratade med mamma tidigare på dagen och gav henne mitt nya mobilnummer. Gamla mobilen får ta lite ledigt ett tag, det funkar inte att ha två när man inte har nån handväska. SKÄMTAR!!!

Kanske skulle vifta med mitt spö och trolla fram en handväska till mig själv? HARDLY!!!

I kväll har jag telefonerat med Fästmön. Vet inte vem av oss som är skröpligast just nu, Anna har en förskräcklig hosta.

Bara skit är det på TV i afton. Det är inget som jag tycker är bra på TV i kväll. Jag sitter och slöglor på ett avsnitt av Lynley från 2007. Igår gick ett program om Birgitta Stenberg, men det spelade jag in för mig och Anna att titta på senare.

Hittade en matlåda i frysen bestående av några kalkonfilébitar och några potatisklyftor. I kylen fanns det hot béarnaisesås, så det blev min middag. Eftersom det är lördag har jag också en skål chilibågar och en starköl. Som reserv, en Vit choklad. Nej, det går ingen nöd på mig. Jag softar efter bästa förmåga. Skulle bara önska mig lite, lite mera kraft och ork. Om jag finge önska nåt.

Livet är kort.

Read Full Post »

Höstpromenad med Ajfån

En härlig höstdag och jag gjorde som jag hade tänkt: tog en omväg till Tokerian och testade kameran i Ajfånen.

Det var många vackra färger som mötte mig redan vid garagen.

Höstfärger vid garaget.

Sen behövde jag bara ta några steg till så hittade jag fler färger.

Kolla löven mot den blåa himlen…

Flyttade kameran lite för att fota ur en annan vinkel – och råkade få med en mopedist i bildens nederkant. Lät denn* vara kvar bara för att det såg kul ut.

Höstträd med förbipasserande mopedist.

Och så en klassiker…

Fotografens skugga.

Höjde blicken för att fånga trädets krona från insidan, underifrån.

Under trädet.

Därpå stegade haltade jag över gatan och in mot skogspartiet. Kollade läget vid näckrosdammen. Där fanns några änder, men fy te rackarns, dammen ser ut som en dypöl! Och folk verkar inte ta reda på saker och ting efter sig ute i naturen…

Kvarglömd läsk.

Inne på skogsstigen var ljuset ganska dåligt. Men bilden på barrträdet ur grodperspektiv blev ganska läcker ändå. Jag kände mig rätt liten…

Grodperspektiv…

Och så var jag ju tvungen att testa motljusfoto! Den här bilden blev rätt OK.

Härlig höstsol…

Inne på Tokerian hände inget särskilt konstigt. Men jag var nöjd över att ha pallat att gå en promenad utan att vilja amputera hälen, så jag belönade mig en Vit choklad och en vit gladiolus!

Vit gladiolus, en favorit bland blommorna! Och äntligen en hyfsad närbild!

Och snart har jag spelat klart mitt allra första parti Wordfeud med BB! Strax blir det läsning i bäste fåtöljen!

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens Storhandlingswow!

Efter utfört hemarbete skulle vi så storhandla. Storhandling är aldrig roligt, men måste utföras ibland. Särskilt när vi är många som ska äta och bo tillsammans.

Storhandling på Tokerian kan innebära skrattkramper, men också irritationsmoment. Det är som att vissa människor bara måste gå där Fästmön och jag ska gå. Gå, för resten… Jag haltade… Hälen började göra ont igen efter dagens möbelflytt och plastning. Var in på apoteket och beklagade mig över inflammationen i bindväven. Stödstrumpor ska jag ha, sa Nål-Janne, men fy så fula de var! KNÄSTRUMPOR, dessutom! USCH! Det är lika fult på vuxna kvinnor som pippilotter! Men några strumpor blev inte köpta, för jag måste mäta omkrets på smalben och vad och då får benet inte vara svullet. Det blir svullet efter en halvtimma i vaket tillstånd, så… Jag kom bara ut med medicinen mot bråcket på matstrupen.

Men som sagt, på Tokerian får man se och höra både tokigt och slugt. Största irritationsmomentet idag var en kvinna klädd som en tonåring fast hon var äldre än jag som sprang omkring och skrek med rökbasröst i sin mobil. Varför… VARFÖR kan folk inte prata diskret i sina mobiler??? Jag vill inte höra allt de säger.

Jag haltade in bland riset och gömde mig och där kände jag mig hemma av två skäl: 1. Jag är risig 2. Norska namnet på snabbris.

Mitt ris! 

Men dagens storhandlingswow blev ändå denna GAVEL med… Vit choklad! Jag skulle ha kunnat omfamna den!!!

WOW!

Anna köpte hela Tokerian och halva ICA Solen, för där fick vi stanna för att det skulle köpas skithuspapper nån vara som det var bra pris på och lite annat.

Eftermiddagskaffe med syltkakor intogs i Annas nästan normala kök (lånekylen är gör inte underverk med inredningen, precis…). Jag åt för många syltkakor eftersom jag tog de kakor som var avsedda för två av den yngre generationen egentligen. Ja, jag är glupsk!

Nu ska jag gå och lufta vinet, medan Anna fixar potatisgratängen och sallad. Lördagskänslan börjar lägga sig över Himlen. Och det i sig är Dagens Wow!..

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 38: Vit choklad och Mörk choklad

Torsdag och dags för veckans höjdpunkter (Vit choklad) respektive dalar (Mörk choklad). Det är inte svårare än så här:

Vit choklad

• Spännande bok från Norstedts! (Å, vad jag ser fram emot att recensera den!)
• Godis är gott och Karamellkungen behöver lite hjälp på traven
• Sovmorgon (när man behöver det och man har den bästa Fästmön som ser till att man får det!)
• Jag är inte längre missnöjd på jobbet (HA!)
• Goda kakor en vanlig torsdagskväll (Hos Anna, förstås!

 

Mörk choklad

• Klåda i näsa och ögon (nej, inte fler krämpor nu, tack!)
• Arbetsförmedlingen (som inte kan rekrytera själva)
• Pocketklubben (som uppenbarligen fortsätter med sina suspekta metoder att ragga medlemmar och kunder)
• Lokalblaskan som inte kan skilja på KG Hammar och Dag Hammarskjöld (hur står det till med allmänbildningen..?)
• Häleländet (ond, jobbig, dum!)

Livet är kort.

Read Full Post »

Mögelvatten, bröd, äckliga saker och en tappad skruv

Alltså, jag skulle ju städa i kväll. Och det gjorde jag. Lite grann. Jag städade badrummet och rensade röret till handfatet (äckligt!) och jag städade duschrummet och toan. Sen tog jag en paus och ringde mamma. Efter det… glömde jag bort att jag hade resten av lägenheten att städa också.

Det stör mig att jag är glömsk, men jag vet att det är en del av de brister jag har i min kropp. Eller i mitt blod, främst. Därför måste jag alltid skriva ner viktiga saker, annars glömmer jag bort dem. Det är inte ointresse när jag glömmer, det är glömska av fysiska skäl.

Jag kom i alla fall ihåg att göra några av mina häl-övningar i kväll, men jag glömde ta kvittot från sjukgymnastiken, så nu får jag inte ut ersättning via jobbet. Irriterande, men jag kan betala den där hundringen, det har jag råd med när jag jobbar.

Middag orkade jag inte laga i kväll, så det fick bli vatten – mögelvatten, enligt Fästmön – och bröd. Som dessert lite Vit choklad.

Vatten och bröd blev min middag i kväll. 

Du kanske tycker att detta inte var mycket till middag, men jag ska erkänna att jag knappt fick ner det. Jag gjorde nämligen misstaget att inta det framför TV:n. Och nej. Jag tittade inte på Bonde söker fru utan Våra pinsamma kroppar.

I kväll fick jag lära mig att det inte är bra att peta öronen för att få bort vax, men att peta näsan är bra, för då får man bort bakterier. Vidare handlade det om en man med analklåda och hur han fick hjälp att slippa plågan samt en tjej med booby size 75K (gigantiska tuttar till en liten kropp). När ett inslag om mens visade tre tjejers uppsamling av mensblod samt förevisande av detsamma blev det för mycket…

Så skulle jag titta på ett mer fridsamt program, Dallas, klockan 21. Det är ju ett program där folk aldrig petar sig i varken näsa eller röv, men beter sig som riktiga arslen ibland. Då hördes ett

plonk!

och ur min fåtölj trillade en deceimterlång skruv. Denna jävla skruvhelvete skruv har jag nu försökt skruva i under en halvtimmas tid. Jag har ont i fingrarna, i magmusklerna och i benen. Fåtöljen är liksom inte nån lättvältbar historia. Alla skruvar sitter långt in och alldeles för trångt för mina feta prinskorvsfingrar.

JAG ÄR HELT SLUT!!! God natt!

Men du… Har du inte kommit på vad det är i lådan än??? Dåligt! 😆

Livet är kort.

Read Full Post »

Totally knacked…

En hel dag med intryck på jobbet. Men inte vilka intryck som helst, inga direkt lättsmälta. Så väldigt intressant att lyssna på forskare som pratar om att kommunicera osäkerhet… Jag antecknade febrilt…

Mina oläsliga anteckningar…

För mig som kommunikatör är det så självklart att det vi kommunicerar är sanningen. Men hur kommunicerar man om sanningen är osäker?  Grupparbetena mot slutet av dagen gav vissa idéer och tankar.

Communication from different perspectives… Ja, hela dan var på engelska.

Jag fann mig för övrigt bli gruppledare för grupp två. Och när det skulle redovisas var alla utom två försvunna. Känns det igen? Språket för dagen var dessutom engelska. Jag har bott i England och talade en gång helt flytande – vardagsengelska med sydlig accent. Idag gällde det att helst inte låta svengelsk utan antingen RP English eller amerikansk. Dessutom forskarlingua…

Nej, det var inte lätt för mig! Det var så svårt att jag först efter över fyra timmar började fnissa och tycka att stolarna liknade foppatofflor…

Stolarna såg ut som foppatofflor! 

Efteråt gick jag upp och kollade lite mejl innan jag stack hem. Och tryckte i mig en kaka från institutionsinformationen som jag inte kunde delta i idag, tyvärr.

Under morgondagen ska jag samla intrycken från den här dagen och presentera tillsammans med bilder och filer på vårt intranät. Hoppas jag slipper börja dagen med att kräkas (verbalt) som jag gjorde idag. Men jag tar inte längre nån skit. Inte från nån.

Stannade till vid Tokerian på vägen hem för att handla lite förnödenheter. Sen studsade jag (nåja…) in i duschen. Jag har ätit en synnerligen smaskig lunch, en buffé av vilken jag åt rökt lax, västerbottenpaj, grönsaker och gott bröd. Men jag kunde inte gå förbi en hel gavel på Tokerian med Vit choklad från Marabou utan att köpa åtminstone en! Det blir till senare, först ska jag äta rester från igår kväll. För hur det än är, så är jag faktiskt lite hungrig. Och totally and utterly knacked. So knacked I don’t have the strength to say

knackered…

Klockan 16 i morgon ska jag infinna mig hos Sjukgymnast-Janne som antagligen leker voodoo-docka med min häl. I övrigt mår jag sisådär, jag är mest trött idag. Har bara nästan svimmat en gång och det är lite.

Tankar till två vänner som jag haft kort sms-kontakt med och som har det tufft just nu!Ni vet själva vilka ni är!

Livet är kort.

Read Full Post »

Det här med mat…

Det här med mat… Alltså, det är inte min grej! Jo, så tillvida att jag gärna äter god mat. Men jag är inte bra på att laga till god mat. Fästmön säger att jag visst kan laga mat, men det handlar kanske om intresse. Eller brist på intresse… Då och då gör jag ju cookalonger här på bloggen. Ett exempel på en ganska typisk sådan är nummer 15… Ibland försöker jag skärpa till mig och då kan det bli lite mer seriöst. Tja, allt som allt har jag gjort 16 cookalonger här på bloggen. Vill du läsa fler kan du alltid skriva in ordet cookalong i sökfältet i högerspalten så kommer de upp.

Tomatsoppa klarar jag av att laga liksom kokta ägg.

Det blir lite problem i köket, emellertid, för jag inser ju att man ska hjälpas åt. Och jag gillar varken att laga mat eller diska. Diska är värre än att laga mat! Usch! Man blir blöt om händerna först, sen blir man torr och fnasig. Jag får gärna lite eksem om jag handdiskar i diskhon alltför ofta. Hos Anna finns det diskmaskin och det är ju rätt så praktiskt när vi ibland är sex personer som hela tiden smutsar ner disk. Men då tillkommer dilemmat vem som plockar i och ur. Och allt kan ju inte diskas i maskinen…

Hemma hos mig är vi oftast en eller två. Jag brukar för det mesta fixa maten – och då blir det inte alltid hemlagat. Det kan bli pizza och korvkiosken och grillad kyckling och kallskuret och kycklingspett från Thaistället också. Anna är en snäll fästmö och klagar aldrig. Inte på min matlagning, i alla fall. Hon diskar oftast hos mig. Själv är hon superduktig, men har förstås inte alltid tid och ork att laga till det smarriga. Rätt vad det är slår hon till och gör nån kaka eller paj som jag aldrig skulle få för mig att göra. Det skulle nämligen ta en hel dag för mig att hitta ett recept som jag klarar av. Sen skulle det ta minst en halv dag att införskaffa alla ingredienser. Bara det…

Ett bevis på min bristande förmåga när det gäller mat var väl igår när jag trodde att jag hade köpt hem Kungsörnens raggmunk. När jag skulle plocka fram fyra stycken och micra – ja, micra klarar jag för det mesta av! – och ställa fram mammakusinen B:s lingonsylt – upptäckte jag att jag hade kommit hem med pannkakor i stället. Lingonsylt var sisådär till pannkakor, men jag hade som tur var morellsylt kvar – signerad samma mammakusin! (Som du märker är jag lyckligt lottad och omgiven av matlagningskunniga kvinnor!)

Anna applåderade nästan inne på ICA Solen när hon noterade att inte bara Vit choklad hamnade i varukorgen – är ICA Solen verkligen den enda affär som saluför denna ljuvliga choklad by Marabou??? – utan också matvaror. Och även om jag inte kom hem med raggmunk kan jag meddela att pannkakor var bra mycket mumsigare än den lilla bit gröna (!) kycklingkorv jag hittade i kylskåpet – min egen lilla penicillinodling…

Livet är kort.

Read Full Post »