Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vinylskivor’

Ett nostalgiskt (nåja…) inlägg.


 

Under vinjetten Härligt hemma hittade jag på Aftonbladets webbplats elva inredningsdetaljer som bara var med på 1980-talet. Maj gadd vilka prylar och färger, framför allt! Nog kände jag igen en hel del…

  1. Pastellfärgerna. Jepp, jag hade pastellfärgat i mitt vardagsrum, med blekskärt/rosa (ja, det är sant!). Och så hade jag pastellfärgade teknikprylar såsom telefoner, klockradio och hårtork. Idag är det endast den sistnämnda som lever!
  2. OKEJ-postern. Nja, såna var jag för gammal och seriös för.
  3. Furuinfernot. Nepp – inte då men nu! Jag älskar nämligen furu och har furu i köket, i vissa golv och i ett par skåp sen början av 2000-talet.
  4. Geometriska figurer. Nää, såna var jag allergisk emot redan då.
  5. Bandaren. Nån sån hade jag faktiskt inte.
  6. Skivspelaren. Självklart! Den är av märket Luxor och den har jag kvar, numera ihopkopplad med en modernare anläggning. Fungerar hur bra som helst att spela vinylskivor på.
  7. Porslinspierroten. Uuu ja! Jag började samla på dessa dockor när jag bodde i England. En fyra stycken har jag nog kvar i min ägo. Nånstans. I skrivande stund har jag endast visuell kontakt med en av dem.
  8. Neon. Ja det fanns i mitt hem, men ganska sparsamt. Möjligen på nåt klädesplagg.
  9. Spegelvägg. Icke!
  10. Pelarbord. Nej.
  11. Hamburgertelefonen. Nej. Men jag hade en rosa och en blå – pastellfärger, förstås!

Och nu när jag har bekänt mina 80-talsinredningslaster vill jag förstås veta hur du hade det hemma hos dig! Skriv gärna en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår kväll satt vi ute tills klockan var nästan 22. Tror bestämt att jag fick några myggbett, årets första! Hoppade in för att se en rysare på TV – och äta godis, förstås. Det var ju lördag. Vid halvtolvtiden var det två trötta kickor som stapplade i säng. Jag somnade som en sten och vaknade och var uppe bara en gång i natt. Sen sov jag tills klockan var mer än halv elva… Detta borde antecknas eftersom det sannerligen hör till ovanligheterna. Jag är lik min pappa som brukade vakna tidigt. Mamma gillar att sova och henne går det inte att ringa till före klockan tolv om man inte har kommit överens om annat. Annars blir hon arg.

Läste i lokalblaskan idag om damen i Alunda som sålde ut sin mans samling av böcker och vinyl igår. Vi kanske skulle ha åkt dit och fyndat böcker i stället – 30 spänn för allt man kunde bära… Vinyl är inte så intressant för mig. Jag har visserligen ganska många och jag har en skivspelare, men jag tycker att skivorna i sig är så opraktiska.

Fast jag är nöjd med det jag handlade igår. Det blev de två översta i den här högen, min att-läsa-hög:

Igår köpte jag Helgonet  på jakt, det vill säga Leslie Charteris sista Helgonet-bok, och Barbara Voors för 40 kronor. De två understa har jag nätshoppat till rabatterade priser.


För övrigt har jag en att-läsa-hög till.
Det är böcker jag har lånat av Fästmön och det är inte fy skam det heller. Man behöver inte äga alla böcker!

Att-läsa-hög bestående av böcker jag har lånat av Anna.


Det har regnat i natt
och jag tror bestämt att det trillar lite regn just nu också. Men det känns inte. Det är fortfarande väldigt kvavt och det skulle behövas en rejäl åskskur.

På agendan idag står att besöka en fotoutställning, men först ska jag ringa ett par samtal – om en närboende vänligen vill sluta borra!!! – och så ska vi väl försöka fräscha till oss lite. Behöver handla lite bröd och sånt idag, men i kväll ska vi nog glo på ett par inspelningar på DVD:n som vi ligger efter med. Serier, serier, serier… Del två av Häxans tid går vid 22-tiden i kväll, så innan dess måste vi hinna se första delen.

Read Full Post »

Kassettbanden är på väg tillbaka. Det rapporterar USA Today och hänvisar till en undersökning. Enligt undersökningen ökade försäljningen i USA från 15 000 till 20 000 band.

För ungefär tio år sen jobbade jag med en tidning för synskadade och i början läste jag in den – på kassett – i en studio. Men så kom ny teknik och tog över. Synskadade som ville läsa slapp släpa hem kartonger med kassetter för en bok och fick i stället små digitala Daisy-skivor. Snacka om revolution…

Men nu tycks alltså kassettena vara på frammarsch igen. Skälet sägs vara att indieband använder kassetter. Kassetterna är både billigare och enklare att spela in på än vinylskivor.

Själv var jag en sån där som gjorde blandband på kassett med mina favoritlåtar på och gav bort. Antagligen till folk som jag tyckte hade taskig musiksmak och som jag ville hjälpa på traven.


Min samling kassetter innehåller nog flera blandband.

                                                                                                                                                                 Jag har faktiskt en hel del kassetter kvar i min ägo, men jag lyssnar aldrig på dem. En dag för ungefär en månad sen anföll de mig. Kanske kände sig svikna… Har du kassetter kvar och lyssnar du i såna fall på dem ibland???

Read Full Post »

Ett möte på stan vid det här skandalomsusade huset.


En intressant fasad.

                                                                                                                                                             Mötte Jerry, Frida och Elias i entrén. Vi tog en tur upp i huset och kikade på utsikten. Magnifik Uppsalasilhuett.


Slottet uppe till vänster, Domkyrkan uppe till höger. Och mellan dem torget där min frissa har salong!

                                                                                                                                                         Vi gick över Vaksala torg där det var lördagsloppis. Fast bara några få själar, denna rätt blåsiga lördag. Dagens primära objekt var vinylskivor respektive skivspelare. Jag hade en idé om VAR – och det visade sig lyckosamt!


Massor av vinylskivor och en och annan grammofon också.

                                                                                                                                                        Frida hittade en packe LP-skivor som hon inhandlade för sparade månadspengar. Jag såg en Rolling Stones-LP…


Nostalgi…

                                                                                                                                                        Vände på skivan och vad skådade mitt norra öga?! Kolla etiketten!


Inköpt i Metropolen Byhålan!

                                                                                                                                                         Men nån vinylskiva blev det inte för mig, däremot en lillbrorskål till den stora fina Orrefors Coronaskålen jag fick efter morfar!


Lillebror till höger inköptes för 80 pix.

                                                                                                                                                        Sen tyckte pappa att det skulle handlas jeans till Frida. Suckande och stönande traskade klanen upp till Forumgallerian och några affärer, men ingen lycka. Jo, jag blev rätt lycklig när jag såg den här t-shirten:


Facebook – vad är det för bok???

                                                                                                                                                                Vi mellanlandade på McDonalds i stället och då blev i vart fall Elias jätteglad!


Elias njuter av lördagslunchen.

                                                                                                                                                            Frida var lite sammanbiten och koncentrerad på byxinköp, men pappa strålade ihop med sin son.


Ja de är rätt lika, grabbarna O! 😀

                                                                                                                                                          Färden gick sen mot New Yorker i S:t Pergallerian och efter ytterligare provning inköptes ett par svarta jeans med nitbälte till Frida. Min mamma ringde – som vanligt när det var minst passande – och mobilen och blåtanden hängde sig. Det blev en hastig sorti från klanen och en omstart av de tekniska prylarna, bara för att konstatera att mamma har blivit sjukare än jag igen. Som vanligt. Men enligt källor på nätet inköptes det en skivspelare…

PS Tack, Flurry, för McJerryn! 😉

Read Full Post »

Å vad jag är lyckligt lottad! Jag har haft en jättemysig kväll med Elias och Frida, jag fick ett fint och nytaget foto på grabben och jag det låg ett bokpaket i postboxen idag igen. Jag blir alldeles rörd av att alla är så snälla och goa – jag undrar om jag förtjänar detta… TUSEN TACK snälla S!

Elias, Frida och jag skjutsade ut föräldrarna på trist möte. Jag och Fästmön fick var sitt  fint och nytaget foto på Elias av pappa Jerry, skolkorten hade redan kommit. Sen åkte vi till Tokerian och hade en liten glassfest. Till och med jag kunde njuta av en glass utan att må illa (fast nu åker glassen lite hiss i magen….) Hemma hos mig kikade Frida en del på mina böcker och vinylskivor, medan Elias var mest intresserad av mina spel. Vi spelade Kinaschack, Othello och ett bokstavsspel från stenåldern* som heter Relax. Elias lärde sig snabbt och det var riktigt roligt att spela. Vi avslutade sen med lite Simpsons på TV innan vi åkte och hämtade ”päronen” från mötet.


”F was here!” F = Fantomen? Fritz? Farmor? Feministiskt initiativ?  I vart fall blev min att-göra-lista roligare!

                                                                                                                                                             Jag blev så förvånad när vi kom in i porten hemma, för jag såg att min postbox var knökfull. Där fanns ett par tidskrifter och en räkning och en grannfamiljs post, men det roliga var ett vitt paket med mitt favoritinnehåll – böcker!!! Tack snälla, snälla S som var avsändare! Jag blev så glad för Maria Küchens Gamarna och Christina Larssons Slaskjobbet! Inte några böcker som finns på min inköpslista, men som verkar vara jättespännande! Maria Küchen har jag läst nånting av tidigare, dock inte denna bok.

 +  
= ett bokpaket från snälla S!!! TUSEN TACK!

                                                                                                                                                       Jag tycker också att det är både spännande och  roligt när ANDRA väljer böcker åt mig! Det är ett sätt att hitta nya författare som man kanske inte skulle ha tänkt på tidigare.

Slutomdöme: en toppenkväll med två mysiga kids, ett fint foto och ett bokpaket! TACK till alla inblandade, min själ och mitt hjärta är varma!

*stenåldern = min barndom

Read Full Post »

Alldeles nyss nämnde jag musikern Ted Gärdestad i ett inlägg om en bok vars titel ursprungligen är en titel på en Ted-låt. Och precis nyss läste jag i lokalblaskan att Teds bror Kenneth kommer till Lötenkyrkan i morgon kväll för att prata om sin bror och om den sjukdom Ted plågades av: schizofreni.

När Ted fick sin diagnos vet jag inte. Men som Kenneth berättar var schizofreni en sån skamlig sjukdom att den inte nämndes av varken läkarna, i familjen eller av Ted. Ted förnekade att han hade schizofreni. Och det är den här skammen som Kenneth menar är livsfarlig. Skammen att ha en psykiatrisk sjukdom. Kan man få bort skammen kanske många sjuka kan få hjälp i tid och lära sig att leva med sin sjukdom  – även om den är psykiatrisk. Det är därför Kenneth är ute och pratar om sin bror och schizofrenin. Ted kan nämligen inte själv prata, för han tog livet av sig midsommardagen 1997.

När jag var i tonåren lyssnade jag en hel del på Ted Gärdestad. Jag har ett par av hans skivor, till och med i vinyl. För mig var Ted den evige tonårigen. En ung man med djupa funderingar, men också en sprallig och fräknig rödtott. Men lycklig var han inte. En sökare genom hela livet, snarare.

Ted var alltså sjuk. Han hörde röster från onda makter, ibland också musik som hindrade honom från att komponera. Prestationsångesten blev till scenskräck. Ted blev otroligt rädd för att röra vid föremål som andra hade rört.

I morgon kväll i Lötenkyrkan kan du lyssna på Teds bror Kenneth när han pratar om sin bror, schizofrenin och den livsfarliga skammen. Ted Gärdestad blev bara 41 år. Hur blir man av med den livsfarliga skammen kring psykiatriska sjukdomar???

Ted Gärdestad föddes 1956 – samma år som tennisstjärnan Björn Borg. Och Ted och Björn spelade faktiskt tennis. Men musiken tog över och redan 1971 fick Ted ett skivkontrakt hos Stikkan Andersson. Året därpå debuterade han med skivan Undringar. Sen följer en tid med melodifestivaler, teater, giftermål och barn. På 1980-talet blir han medlem i Bhagwan-rörelsen i USA. När Olof Palme mördas går det rykten om att Ted är mördaren. I slutet av 1980-talet får han en psykos och blir arresterad. Under 1990-talet gör Ted comeback och han gifter sig igen. Men kring mitten av 1990-talet går det utför. Han krockar med sin bil och får svåra skallskador. År 1996 gör Ted sin sista spelning och året därpå tar han livet av sig. Ted Gärdestad blev bara 41 år.

Read Full Post »