Sista april – förmiddag

Ett inlägg i vilket Tofflan beskriver morgonen och förmiddagens händelser.

Vaknade vid halv nio-tiden och trodde att klockan bara var halv sju. Äntligen kunde jag ta lite sovmorgon! Kollade ajfånen det första jag gjorde för att se om jag har fått mejl ifrån chefen. Det är nämligen idag jag måste varslas om min tidsbegränsade anställning inte förlängs. Annars förlängs den med en månad, alltså juni ut. Varje gång det svoschar till i mobilen hoppar jag högt. Men nej, inget mejl än. Sen kan jag tycka att en chef borde lämna ett sånt här besked muntligt och inte via e-post. Men vi är alla olika och just den här chefen föredrar ibland att mejla sina anställda, ibland arrangera stormöten. Det senare är väl inte jag ”värd”, dock.

Fästmön tipsade mig om en bra app som jag laddade ner i morse. Kalendern i ajfånen visar ju inte veckonummer, men det gör den här appen. Så jag laddade ner den, la den ovanpå kalendern och HEPP! så har de tu bildat en mapp! Jag döpte om mappen och nu ser jag veckonumret tydligt på den. Suveränt! Ändå vill jag ju inte göra den här afjånen alltför personlig nu när jag snart ska lämna den ifrån mig. Lite dumt att kalendern inte visar veckonummer dock. Eftersom kalendern är synkad med mina jobbdatorer kan jag inte ladda ner en annan kalender via Appstore. Eller kan, kan jag ju, men det blir för krångligt att ha två och bara en som synkar med datorerna.

Veckoappen när man öppnar den. Annars syns bara veckonumret på dess mapp och det räcker för mig! 

Frukosten tillreddes sedan i hemmet under sedvanligt gnabb mellan Offret och Martyren, våra alter egon. Om nån hörde oss skulle den tro att vi antingen är riktigt osams eller riktigt elaka. Men alla som känner oss vet ju att Anna minsann är den snälla och jag den elaka, så det stämmer inte riktigt heller. Nej, det kallas ironi och vi odlar den till toppnivåer – och skrattar så vi nästan kissar på oss! Den som är mest ironiskt vinner förstås.

Ett hett ämne i morse råkade bli mina ägg. Eller rättare sagt ORDNINGEN på mina ägg i min äggburk. Ja, jag har en äggburk. Det är en Tupperwarelåda som jag har lagt äggkartong i för femton ägg. Därför är det viktigt när man fyller på lådan och kanske har tre ägg kvar att dessa ägg står ytterst i lådan och vänd åt det hållet även i kylen. Men nu hade ju Offret varit och handlat ägg igår och gjort om i ordningen så att den inte riktigt stämde med Martyrens ordning. Om detta orerade vi en lång stund och till slut fattade även Martyren (trots att hon är så blåst) att det – som vanligt! – var dags att böja sig eftersom Alla Andra (= Offret) alltid har rätt och Alla Övriga (= Martyren, i det här fallet) har fel. Det är nog lika bra att Martyren går och lägger sig igen, typ. (Ja, tack!)

De färskaste äggen ska ligga längst bak i lådan. Lådan ska sen ställas med de färskaste äggen längst in i kylen. Notera för övrigt på bilden de tre vinflaskorna. Vi tycker om att öppna vinflaskor, men dricker nästan aldrig ur dem.  1 = Chianti, 2 = hemgjort rödvin och 3 = Musella.

Men varför håller Anna på med ägg? Joråsaaatte… det ska bli till en god gubbröra som ställs fram på dagens sillbord. För sill och potatis med en liten klar till ska vi minsann äta nån gång idag, troligen i eftermiddag. Offret måste ju ut och trampa lite först. Det är väl ett sätt att slippa vara 24 timmar om dygnet med Martyren, misstänker jag.

Själv ska jag masa mig in i badrummet, jag ska ta några skärmdumpar och skriva ett inlägg om april månads konstiga bloggstatistik samt ringa min hulda moder. Men det senare gör jag först lite senare eftersom mamman ifråga föredrar att sova på förmiddagen. Ner på stan åker vi INTE idag. Absolut inte.

Vad händer hos dig idag då???

Livet är kort.

Read Full Post »

Eländen och annat surt

Idag vaknade jag till en riktig Eländes eländig dag, kändes det som. Först sumpar jag en sovmorgon när jag äntligen kan ta en. För hur roligt är det att vakna halv sju en dag när man är ledig? Inte roligt alls.

Naturligtvis låg jag och ältade en massa saker i sängen, vilket säkerligen gjorde så att jag kände Eländet ännu påtagligare. Det var allt ifrån jobbsituationen till de 14 okorkade vinflaskorna från igår. Sen bestämde jag mig för att kliva upp. Nu funderar jag på om jag ska ta en tur till Stormarknaden oduschad eller nyduschad för att kolla om möjligen Coop har korkapparater. Varken själva Gränby centrum i sig eller Coop är några av mina favoritställen. En gång i tiden var emellertid Coop = Gränby centrum. Då var det en bra affär där man kunde handla allt från spik och möbler via mat till skor och kläder. Och cyklar. Nu har man gjort om affären till nån sorts finare delikatessplace. Eller i alla fall har man försökt. Nä, det var bättre förr! Coop, alltså.

Både Coop och Tofflan var bättre förr. Men den senare var lika sur då som hon är nu.

Nä, jag orkade inte ligga kvar och älta och ingen av mina Wordfeud- och Ordjaktenmotståndare var vakna, så jag klev upp. Fixade kaffe, slog på datorn och tog in tidningen. Kollade mejlen först och dagens idiotmejl hade följande lydelse:

Do you need an urgent loan? Behöver du ett brådskande lån?

Men alltså, varför är folk så intresserade av min ekonomi? Och varför är nån så dum att den tror att jag skulle svara på ett mejl som bara innehöll ovanstående två meningar?

I lokalblaskan var det ännu fler eländen att läsa om – vilken TUR att min prenumeration snart går ut och att jag verkligen har bestämt mig för att inte förlänga den efter typ 30 års abonnerande… Jag kastade en blick på tidningen och rubrikerna gjorde mig ännu mer eländig. De handlade om

• näthat
• influensan pressar vården
• besparingar i vården
• allt fler arbetslösa
• olyckor på isen anmäls inte

Inte konstigt att man känner sig eländigare än eländigas… Jag började faktiskt bläddra i tidningen, men sen hamnade jag framför datorn, av nån anledning. Och här händer inte mycket heller. Mer än att jag fryser om fötterna. Och att besöksstatistiken för bloggen har sjunkit. Kanske har en och annan läst Nicolas Jacque­mots rekommendationer att man slutar snoka så mycket i sociala medier och i stället går vidare med sitt eget liv. Å andra sidan, så trist för den som tjänar pengar per besökare… För det handlar ju alltid om att vara närig, eller? (Nu är jag ironisk.)

Äsch, nu har klockan blivit nio och om jag ska slippa slåss om parkeringsplatser med alla storhandlare och alla systembolagsshoppare bör jag nog sätta fart. NU!

PS Sa jag att det snöar också och är minusgrader?

PS 2 Kaffet var gott, i alla fall…

Livet är kort.

Read Full Post »