Skördefest och lisor för själen

Ett inlägg i vilket Tofflan festar om bland grönsaker och blommor. Och blir glad för ett par böcker.

---

 

Ingen lust med vattengympa idag.

Ett av dagens uppdrag är avklarat. Det är jag nöjd med, men naturligtvis är jag inte färdig än. Allt ska göras. Domaren står och pekar finger, viftar med piskan i andra handen. Plötsligt har jag fått ont i två från varandra skilda leder. De har varit oonda ganska länge, men idag bestämde de sig för att pocka på min uppmärksamhet. Inget att göra nåt åt, bara att ogilla läget. Nån doktor går jag inte till. Däremot måste jag ringa endera dan, för magmedicinen är på väg att ta slut liksom eksemsalvan. Kan jag komma ihåg detta??? Nu har jag skrivit detta på alla möjliga kom-ihåg-lappar och även här, så det borde inte falla mellan några Toffelstolar.

Vattengympa hade jag inte heller nån större lust med idag, men jag tog en liten promenad ner till bryggan och kollade läget. Här är så fint när solen skiner och det är varmt och en kan bada, simma – helst utan publik, förstås. Så stor lust att visa upp sin blekfeta lekamen fylld av svullna venväggar har en ju inte… Den kröppa skulle nog till och med skrämma bort eventuella fiskar…

Onda leder, regn i luften och ingen vattengympa… Vad göra? Jag hade skördefest – med tillåtelse att partaja. Mitt uppdrag var att vattna diverse växtlighet som inte nåddes av regnet. Som tack fick jag skörda. Och det gjorde jag! Det blev några små, men otroligt söta och goda tomater samt två bamsingar till squash som fick följa med hem till New Village. Kanske nån i Himlen vill ha en squash också.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Min själ är inte i bästa skicket just nu. Det behöver jag egentligen inte påminna mig om, det vet jag. Men det jag behöver påminna mig om då och då är sånt jag kan göra för att lindra. En riktig lisa för själen är att titta på blommor – och såna fanns det gott om där jag var. Tack till Annas snälla mamma för att jag fick detta uppdrag och samtidigt kunde glömma det som gör ont en stund!

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen hem stannade jag vid ICA Heidan och köpte en portion varmrökt lax till 30 procents rabatt! Sen köpte jag nåt mer, men det har jag glömt vad det var. Nåja, nån sorts middag får jag nog ihop till kvällen, nåt lite mer normalt än vindruvor och ostar, som jag åt igår.

I postboxen låg en överraskning, delvis, i form av två spännande böcker som jag ska läsa och recensera här och var. Det var två riktiga kontraster när jag la dem bredvid varandra för att fota. Boken om den manliga professorn är blå, boken om flickan Alice är rosa… Tack till författaren Mohamed Omar samt till Vaktel förlag för böckerna! 

Professor Frans och den siste Sturen av Mohamed Omar samt en nyutgåva av Alice i Spegellandet av Lewis Carroll.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nu så. Såja. Så där ja

Ett på bättringsvägen-inlägg.

---

 

Sjuklingen Sicko vilar solig (?) på solkudden ovanpå sjuksängen (även benämnd gästsängen och Mammas säng.)

Nu är det fredag och jag börjar långsamt hitta tillbaka till de levandes värld. Men jag ska ärligt säga att jag var bra borta i ett par dar och jag är fortfarande inte frisk. Jag mår i alla fall bättre. Idag har jag varit uppe i över en timme och suttit vid datorn för att administrera. Det är segt. Jag är seg. Men det går. Allting går. Det finns inget som heter sjuk när du är arbetssökande, dessutom. Sen kan den som inte vet bättre få tro och föreställa sig annorlunda.

Det finns många som tycker olika saker om mig. En del säger faktiskt att jag är snäll och givmild. Det senare har jag nu bevisat genom att dela med mig av mitt virus till Fästmön. Det började med hosta och huvudvärk igår kväll och i morse gick det inte att komma iväg till jobbet. Så nu är vi två som stönar och hostar här hemma.

Torsdagstrollerimiddag. Men pfeferoni är inte att rekommendera för den som har en sårig strupe.

Jag är emellertid friskast och ska idag försöka hasa över till Tokerian. Det går nämligen mest åt filmjölk när man har det här viruset. Svalt slinker det ner genom hostrivna strupar. Vindruvor var ett fint och gott tips från vännen FEM. Men asken är slut för länge sen och igår var det ingen av oss som orkade handla. Igår kväll lyckades jag i alla fall trolla fram nån sorts middag bestående av olika saker från kylskåpet. Det är emellertid inte att rekommendera att äta pfeferoni när halsen är som ett sår.

Ett friskhetstecken för min del var att jag orkade läsa igår. Jag läste och recenserade Sally, jag läste ut Sonjas hemlighet och jag började läsa en bok som mycket passande heter Hat och är skriven av Inger Jalakas. Jag har läst alla Inger Jalakas böcker om den lesbiska polisen Margareta Nordin förut, men denna hade jag missat. Vilken tur att jag kunde fynda den för en Selma hos Röda Korset!

Slutligen kan jag glädja mig åt att mitt till DM-nämnden anmälda ärende om att Dagens Nyheter ringer mig trots NIX på min mobil är avgjort. Jag fick just nu beslutet. Så här står det bland annat:

[…] DM-nämnden finner att AB Dagens Nyheter brutit mot god sed vid direktmarknadsföring, eftersom man ringt en konsument vars nummer var infört i spärregistret NIX-Telefon, och inga undantag från förbudet att ringa var tillämpligt. DM-nämnden finner vidare att AB Dagens Nyheter även handlat i strid mot god sed vid direktmarknadsföring, genom att ha kontaktat anmälaren trots att konsumenten uttryckligen begärt att inte bli kontaktad igen. DM-nämnden finner vidare att AB Dagens Nyheter brutit mot god sed genom att inte inkomma med ett yttrande […]

I’ve got the power! Hoppas jag…

Tofflan vs. Telefonförsäljare 1 – 0, alltså. Och det återstår fler matcher att vinna…

 

Som sagt, ilskan är tillbaka och det är ett friskhetstecken. Dessutom, hellre ilska än tårar. Nu ska jag kolla om jag kan få i mig lite fil, ta en dusch och sen hasa över rondellen.

 

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tuff eftermiddag, goda ord och några operationer

Det blev en tuff eftermiddag. Jag bet ihop. Rejält. Och klarade mig helskinnad – tills jag kom hem och ringde Fästmön för att höra om morgondagen. Det är så mycket besvikelse och maktlöshet som finns inuti mig. Jag kan inte säga annat än förlåt.

Alla tårar föll trots att jag hade med mig goda ord som verkligen peppade mig från den kloka L. Om nu L är klok vad gäller mina kompetenser, men… Jag fick beröm som var som salva för allt som skaver inuti och även om jag inte har gjort nånting revolutionerande är jag faktiskt väldigt stolt över mitt Husbygge, webbplatsen jag byggde på i princip 16 dar. Jag gömmer därför L:s ord, även A:s omdöme som jag fick på köpet, långt där inne i det trasiga kommunikatörshjärtat. Det hjärta som brinner sååå för att göra nånting som betyder nåt för nån. Och jag har fått veta att det gör det. Varför är jag så trasig då?

Ett bra sätt att mota tårar för min del är att lösa sudoku. Skitsvåra ska de vara. Så det satte jag mig med en stund medan jag lät effekterna av emla verka. Sen opererade jag. VAD jag opererade bort på mig själv vet bara den stackars äcklade Anna som fått se en bild. Jag tänker inte lägga ut den här, bara meddela att jag är sju stycken fattigare.

Postop dukade jag fram gamla ostar och vindruvor från påsken samt kex och hällde upp ett glas hemgjort rött. Det blev ett glas till, kan jag meddela.

Du får se den här, betydligt trevligare bilden, än nån bild från kvällens operation.

Huvet sitter kvar, men jag har blött ganska mycket på vissa ställen. De två värsta fick plåster på sig eftersom det rann ganska friskt. Jag KBT:ade min blodskräck och svimmade INTE. Hail Tofflan!

Har du genomgått några operationer eller så i afton? Rita gärna och berätta. Eller skriv en rad i en kommentar.

Livet är kort. 

Read Full Post »

Strumpor, tröttigt, Hammar och bajsfontäner – allt i ett inlägg

Fästmön hade ju smugit ut till bussen igår morse, men hämta henne fick jag i alla fall! Vi stannade till på ICA Heidan på hemvägen för att inhandla druvor som vi skulle ha till middag. Jag vann 21 spänn på Lotto och blev så till mig att jag höll på att glömma mina solbrillor!.. Närå, jag blev mest irriterad på killen i kassan för han höll på med tusen saker samtidigt och jag fick säga att jag skulle förlänga mitt Lotto två gånger och dessutom be om vinstskvittot för det hade han kastat.

När vi kom hem blev Anna lite trött och tog en nap.

Anna tog en nap.

Under tiden försökte jag skratta tyst åt Berit Hård, men det gick inte. Tittade i stället på mina roliga strumpor. Då skrattade jag ännu mer.

Roliga strumpor.

Middagen lagade nästan sig själv. Vi skulle äta kex och ost och dricka Copertino till samt snaska druvor. Det var bara att lufta vinet och ostarna en stund, skölja druvorna, plocka i mer kex i burken och sen ställa fram. Vi åt framför filmen, för i köket är det väldigt omysigt nu när vi inte kan sitta i kökssoffan. Sen åt vi lite av mitt goda godis – jag hade ju köpt lite mer än Anna, så jag hade kvar. Anna tvingade i sig ett par bitar också, konstigt nog med tanke på att hon tycker att mitt godis är så äckligt…

Sov gjorde jag hela natten sen. Häenl höll sig ganska lugn under söndagen, men det berodde nog på att jag höll mig lugn rent generellt. Jag bara skruvade ner lite fästen och tog ner en enda gardinstång. Idag på förmiddagen är det tänkt att jag ska få lite kunskap om en viss trädgård vi har här på jobbet. Jag funderar på att strunta i det eftersom detta innebär att jag måste gå. Kryckan lämnade jag hemma, den tar jag bara i nödfall.

I morse noterade jag att Fredens Hus på Slottet inviger en ny utställning i kväll. Utställningen handlar om Folke Bernadotte. Fredens hus är ett riktigt fint museum som dessutom har gratis inträde! Detta hus tycker jag att du ska besöka om du är i Uppsala! Utställningen om Folke Bernadotte ska jag definitivt gå och titta på, dock inte i kväll eftersom jag näppeligen klarar att promenera uppför slottsbacken. Fredens Hus har en mängd intressanta utställningar, bland annat en om Dag Hammarskjöld. Lokalblaskan kanske ska skicka dit den som skrev nedanstående bildtext i dagens tidning. Visserligen är namnen Hammar och Hammarskjöld väldigt lika, men ändå… Den senare har ju varit död sen 1961…

Dag Hammarskjöld är i själva verkat mannen till höger i bild, KG Hammar till vänster. Skitdåligt, UNT!

För övrigt noterade jag i morgonens blad att man haft en bajsfontän i Helsingfors. Dessutom var den, enligt rubriksättaren, oönskad. Tacka f*n för det, vem vill ha en bajsfontän, liksom? Möjligen Bajsugglan, men jag tror att inte ens hon skulle vilja råka ut för detta…

Tänk, en bajsfontän som var oönskad! Men, när är en bajsfontän egentligen önskad..?

Har du orkat läsa så här långt önskar jag dig en skön måndag och en bra start på arbetsveckan. För mig väntar eventuellt en trädgårdstur, som sagt samt en intervju i eftermiddag. Jag ska få veta mer om ett förarlöst flygplan som spanar på saker och ting som växer…

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan’s cookalong no. 15: Kex med hårt K och tillbehör

Uppdaterat! Och för övrigt är rödvin bra mot…  viktökning!!!

När Fästmön jobbar ända till klockan 21 är det inte lätt att hitta på nåt lämpligt att äta. När Fästmön dessutom inte riktigt informerat om vissa kostvanors förändringar blir det svårt. Men Tofflan gör som hon nästan alltid gör:

Tar det säkra, asgoda och bajsluktande framför det nyttiga, hälsosamma och trista. 

Börja med att botanisera i vinskåpet. Välj ett rödvin som passar till kraftiga ostar. Det gör till exempel detta vin, Delicato, från 2003. Damma av flaskan och ställ den att lufta minst ett par timmar.

Delicato från 2003 är ett kaliforniskt rödvin som passar till kraftiga ostar.

Plocka därefter fram bajsostarna ur kylen. Ställ dem på en ostbricka, till exempel en i fuskmarmor, som denna. Låt dem stå i rumstemperatur och softa till sig lika länge som vinet luftar.

Bajsostar ska softa till sig i rumstemperatur ett par timmar före servering.

Skölj druvorna, låt dem rinna av och torka dem med en bit hushållspapper. Du kanske har nåt kvar med jultomtar på eller så? Lägg druvorna i en skitsnigg skål.

Röda druvor är finfint till ost och kex och vin – tvärt emot vad experterna säger. Saftiga päron går också bra.

Slutligen, fyll på kexburken, till exempel en gammal plåtburk för After Eight,  med salta kex, paprikakex, crackers och alla möjliga jävla kex som är goda. Det viktigaste är att du uttalar kex med hårt K och absolut inte KJEX!!! (Att säga KJEX är nämligen lika fult som turkost!)

Alla möjliga jävla kex.

Så. Duka. Sätt dig ner och vänta på att klockan ska bli kvart i nio så du kan åka och hämta din kära/e!

Nå, det här var väl ingen svår cookalong???

Read Full Post »

Magont ska botas med… kultur!

Gårdagens födelsedagsbarn hade önskat köpe-pizza till middag. Ingen av oss var sen att nappa på den idén! En del av gästerna blev ju kvar ganska länge och tanken på att först handla mat och sen tillaga den och hinna klart före Melodifestivalens deltävling 2 kändes stressande.

I lööööv pizza!

Resten av kvällen tillbringade sen Fästmön och jag i TV-sofforna. Elias pendlade mellan TV:n och datorn och Frida hade nog intressantare sällskap än mamma och Tofflan på rummet. Johan höll sig också på sitt rum, schlager är väl inte hans grej. Däremot tror jag böckerna han fick var OK, för han hade börjat läsa en av dem, såg jag. Linn är kattvakt i sin faders hus den här helgen, så henne har vi mest haft sms-kontakt med.

Efter Melodifestivalsdeltävlingen fastnade vi i Sherlock Holmes. Det var en modern version av Baskervilles Hund som visades. Till denna tog vi var sitt glas vin, Antè, samt lite kex, ost och druvor. Vinet hade Anna fått i julklapp av mig eller mamma. Hur som helst, gott var det och detta rödvin ska jag nog införskaffa till mitt vinskåp.

Gott, rött och italienskt.

Inte så konstigt men… jag fick ganska ont i magen i natt. Jag vet inte hur många gånger jag kastade mig ur sängen och in på toa. Hos Anna har jag tur, för toan ligger precis utanför sovrummet. Ja, jag ska inte gå in på några detaljer, men det blev några vändor… Märkligt, för på kvällen hade jag känt mera som om en förkylning var på gång igen. Det kliade i näsan, jag nös, var täppt och snorig om vart annat och så frös jag. Idag är dessa symtom borta. Magen är inte helt OK, men bättre. Den sa ifrån när jag telefonerade med mamma och jag blev tvungen att avsluta. Två gånger. Så måste man alltid göra med mamma. Det är som om att hon aldrig förstår att nån annan än hon kan vara sjuk. Bli lite akut sjuk, så att säga. Och idag var hon förkyld och alltså sjukast. Men till slut fick jag bli riktigt bestämd och jag hann precis.

Nog om krämpor nu! Jag tänker inte bota dem med nån diet utan med kultur! Fatou mejlade igår och nu har vi bestämt att gå och lyssna på ett föredrag i nästa vecka. Det är Annika Östberg som bland annat ska prata om sin bok, Ögonblick som förändrar livet. Är det nån människa som jag skulle vilja träffa just nu så är det Annika Östberg!!! Vilken tur att hon då kommer hit! Nu får jag ju inte träffa-träffa henne, men jag får lyssna på henne. Urhäftigt! Fatou jagar biljetter just nu, vi får hoppas att de inte redan är slut…

”Ögonblick som förändrar livet” är en mycket passande titel på Annika Östbergs bok!

Ännu mer kultur blir det i veckan! Kära Sysslingen har urpremiär på sin pjäs 4 dagar i april och jag hoppas, hoppas att Anna och jag kan komma iväg!

Nej, nu ska jag gå och kolla om det inte finns några kakor och bullar kvar. Bäst att ladda inför arbetsveckan och röjningen hemma jag ska göra i kväll. Stammarna ska nämligen spolas, så jag måste hem snart och flytta på mattor och grejor. Sen blir det en lång och härligt dusch med hårtvätt…

Read Full Post »

Jag vände blad igår…

Jag vände blad igår… Det blev ju april, Fästmöns och min födelsedagsmånad. (Förra året var jag med vid mammas flytt på min födelsedag. Vi glömde nästan bort den!) Och dags att vända blad i fotoalmanackan. Aprilbilden visar Fyrisfloden bort mot Upplandsmuseet samt uteserveringen Åkanten, Saluhallen och Walmstedtska gården till höger. Jag ger bilden stort utrymme här, för jag tycker att den är rätt häftig.

Utsikt från en av broarna över Fyrisån.

                                                                                                                                     Förkylningarna hänger sig kvar. Min hosta är ond och har satt sig fast i bröstet. Luftrören vill inte släppa från sig slem till förmån för luft. Jag är seg. Huvudet har värkt hela veckan, men jag vill inte ta tablett idag igen. Anna är och jobbar ett mastodontpass – från klockan 12 till klockan 21. I morgon är det samma arbetstider. Jag skjutsar och hämtar, det är vad jag kan hjälpa till med.

Handlade hem kex, ost, vindruvor och päron. Det blir vår sena middag tillsammans med ett glas vin i kväll. Nej, jag har absolut inte råd med detta. Månadens matpeng på ICA-kortet är snart slut och det är en månad tills nästa peng kommer. Till dess får jag leva på luft och kärlek. Hoppet har för länge sen lämnat mig.

För att känna mig lite nyttig har jag skurat badrummet och toa- och duschrummet. Jag är helt slut. Belöningen blir tidningsläsning, lite pusslande och en dusch. Sen ska jag ta tag i strykhögen.

Ja, som du ser är mitt liv lika spännande som vanligt.

Read Full Post »