Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vig’

Ett fyndigt inlägg.


 

Smala Anna provar nygamla jeans

Smala Anna provar nygamla jeans. Visst sitter de snyggt? Min rumpa blir det ingen bild på, jag är nämligen inte hur vig som helst med kameran…

Ibland är det bra att gå ner i vikt. Det känns lite som att en får en ny garderob igen. Fästmön grävde till exempel fram ett par ursnygga jeans i morse ur sin låda här hos mig. De satt så bra som en smäck ska sitta över rumpan. Inte en smäck en har på huvet. Jag blev lite inspirerad och provade fem par jeans i kväll. Jeans, som har flyttats från

Aktuell garderob

till

Garderob för kläder som jag kan tänkas växa i igen.

Jag kom i fyra par, ganska lätt, dessutom. Nu återstår två par samt ett par svarta skinnbrallor. Det får bli mina mål, men det är många storlekar till dess…

Ett mål för dagen var emellertid inte jeansprovning utan en snabb loppisrunda. Vi började vid Hjalmar Brantingsgatan 4A, nära Vaksala torg, där Ilona och Lotta har sin antik- och vintagebutik. Butiken har fått en ny granne, en affär som säljer barnkläder, och jag studsade lite när jag såg dess namn – Ester och Harry hette nämligen min morfars svägerska och bror, min mammas faster och farbror! I vintagebutiken träffade vi på trevliga Lotta, som gillar att möblera om där. Förnyelse är alltid kul, men där är fortfarande väldigt trångt för en Michelingumma som jag… Och jag såg en tant som nästan sopade ner två kaffekoppar med sin bakdel. Jag saknade leksaksbensinpumpen (den såldes i höstas), men noterade att ”min” syltburk, med ett litet nagg, var kvar liksom den underbara drinkvagnen. Vidare beundrade jag klungan med Hummelfigurer och det läckra barskåpet – tjusigt utanpå och med perstorpsskiva inuti…

Några bilder att njuta av…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Kupan, Röda korset
var det proppat med folk. Somliga gick och babblade svinhögt i en mobiltelefon, andra gick omkring och stank askkopp. Själv hade jag både tvättat armhålorna och borstat tänderna, men har skitigt hår. Jag gjorde dagens första fynd här. Och tro det eller ej, men det var inte nån Maria Lang-deckare från bokbordet (min samling är ju komplett) utan en riktigt fin kinesisk träask för endast 30 kronor.

Ett par bilder…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Väldigt nära Kupan ligger Erikshjälpen
Där var det ännu mer folk och svårt att få parkering – allra helst sen en person rattandes en bil med firmamärket Vattenfall helt idiotiskt ställde sig hindrande i vägen för dem som ville både ut och in. Men vi kom in och äntligen fick jag med mig en bok hem! Jag hittade Uppsalaförfattaren Ulla Bolinders andra deckare Gärningsman i inbundet, hyfsat bra skick med skyddsomslag för 25 kronor. Vidare såg jag kakburkar kända från min köksbänk. Priset för dem var endast 150 kronor styck. Jag har sett högre pris för liknande storlekar och var frestad att slå till. Men en burk räcker och den står ju redan här hemma.

Ett par bilder…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Efter rolig shopping kommer mindre rolig. 
Vi for till Tokerian för att köpa mat. Hur tråkigt som helst, men nödvändigt. Vi belönade oss med kanelbullar som vi tog med ut till Himlen dit äldsta bonusdottern anlänt sent igår kväll och äldste bonussonen fanns sen tidigare. Det blev en liten pratstund och en något större del kattjakt. Kattungarna är lika busiga som vanligt. Dagens mest intressanta för dem var förstås våra bullar. Men se dessa fick de inget av – bara bullpappret…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och nu är det dags för mig att laga mat. 
Grillpannan ska få prova på kalkonfilé. Till det serverar köket jumbo-frites samt hot béarnaisesås och vitlökssmör samt ett fylligt rödvin.

Ha en fin lördagskväll!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett olycksaligt inlägg.


 

Arsle på Wordfeud

Jag är ett riktigt prakt-/klantarsle.

Egentligen började dagens förtretligheter vid dammsugningen. Det kunde ha blivit en riktig katastrof som kunde ha omfattat orden

fraktur och lårbenshals

Nu blev det mera

praktarsle alt. klantarsle

utan att gå in på närmare detaljer. Men det ligger onekligen en stor mängd sanning i att de flesta olyckor sker i hemmet.

Man ska definitivt inte vända baksidan åt snabeldraken* och gå baklänges. Då hugger den. Vilken tur att jag, förutom att jag är ett riktigt arsle enligt somliga, också är en apa! En vig apa. Jag lärde mig väl ett och annat när jag trampade i ett hål härom kulturnatten. Rullade ihop mig till en boll på asfalten och blev liggande som en padda. Mitt sällskap såg ut som en fågelholk, medan en vänlig dam sträckte mig handen för att hjälpa mig upp. Hon tyckte nog inte att jag borde ligga på gatan och skräpa.

Idag fanns varken fågelholkssällskap eller vänliga damer att tillgå. Jag fick kravla mig upp själv – och kunde konstatera att jag hade överlevt även denna gång (säkert till mångas förtret). Efter att ha skakat mig och kontrollerat alla lemmar fortsatte jag mitt arbete. Då sker nästa nästan-katastrof…

Jag dammsög lite under kökssoffan när det rasslade till på ett felaktigt sätt i snabeldraken. En kort stund trodde jag att den fnissade åt mig. Sen insåg jag att den var på väg att suga i sig gångjärnen till kistlocket kökssoffans lock. Därefter gick botten ur kistan soffan, varpå saker och ting (typ servetter, papperstallrikar, ljusstakar, ljus med mera) började rulla ut. Men värst av allt var att jag upptäckte att soffans sidor började glida ur sina träpluggar. Soffan höll på att braka – det hade räckt att jag hade andats på den…

Som tur är har jag hammarvana. Vidare är jag utrustad med det svenskar kallar

jävlar anamma

och finländare kallar

sisu.

Skrapsår

Dagens enda blessyr.

Det behövs –  när man inte har tillgång till åtta armar, fyra fungerande axlar och tre friska ryggar. Jag kan meddela att det var skönt med en avsvalkande dusch efteråt. Strax efter klockan 13 satte jag mig försiktigt på sofflocket och mumsade i mig dagens frukost – tre små knäckemackor med ost. Här måste bantas! Annars lär väl soffjäääv%&¤ braka snart igen…

Summa summarum i blessyrväg blev ett skrapsår på höger underarm, ifall nån undrar. <== Se bild!


*snabeldraken = dammsugaren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna veckans bra prylar och mindre bra prylar.


Jaha.
Så var det torsdag igen. Och som vanligt kommer Tofflans Hiss (Höst)-och Diss (Vinter)-lista. Den gångna veckan sammanfattas så här:

Höst

Vinter


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning för snusk!!!


Kärt barn har många namn

sägs det. Jag vet inte om det stämmer, men i morse fick jag ett nytt av Fästmön:

Brööövlåda.

Jaa, du som har samma typ av humor som vi har förstår säkert vad det handlar om. Brööövlåda = brevlåda, det vill säga skåran där bak på människor. I detta fall gäller det förstås min skåra. Jag kände flera gånger i morse hur Anna tittade på mig – även om jag inte såg det. Till sist var jag tvungen att fråga vad hon glodde på. Det var förstås min brevlåda. Den där skåran där bak.

Den exponeras ju ständigt, så det är liiite svårt att låta bli att glo!

sa Anna.

Nu är det så att jag, enligt vissas utsago, har en bullig rumpa. Dessutom är jag rätt bullig framtill, på magen, alltså (inte nån annanstans, snuskhummer!). Det gör att alla mina jeans åker ner. Endast baktill, tack och lov, får man väl säga… Men det är jobbigt, för jag får gå och dra i byxlinningen hela tiden. (Ja, min Alien ska ju bort snart, jag fick ju ett första brev om detta igår, som jag skrev om…) Hemma glömmer jag bort det – och därför exponeras brevlådan.

Men en gång visade jag den på jobbet! Det var såå pinsamt, fast samtidigt ett under att jag inte gjorde mig illa. Jag halkade nämligen på väg in till lunchrestaurangen och gick nästan ner i spagat. Tur att jag är vig. Däremot kunde jag ju inte dra upp jeansen i fallet eftersom jag var tvungen att ta emot mig i golvet. Naturligtvis hade jag två manliga kollegor med mig. På väg tillbaka till jobbet fick jag ta udden av det pinsamma och jag sa nåt i stil med:

Nu, grabbar, när ni har sett min brevlåda, kan vi ju inte längre ha några som helst hemligheter för varandra!

De skrattade gott och sen dess är just dessa båda herrar ett lunchsällskap som jag estimerar i allra högsta grad!

Och nu tror förstås du att du också ska få se min brööövlåda, men det får du inte! Den är reserverad för Anna och vissa karlar på jobbet. Skämt åsido, glo på nånting vackert och låtsas känna väldoften (nåt sånt är INTE förknippat med min bakdel!) av denna lilja som jag fotade i morse.

En vacker och väldoftande sak – till skillnad från min Brööövlåda…

Read Full Post »

Idag på lunchen kan man säga att jag slog bakut. Eller gjorde en piruett – så jag visade min bästa sida, baksidan. På väg in till Syltan där jag skulle luncha med två manliga kollegor, som gentilt höll upp dörren åt mig, halkade jag till. Vänster knä landade på tröskeln och jag visade brevlådan* för dörröppnarna. Men det bjuder jag på, för jag gjorde mig inte illa ett dugg. Som gammal balettdansös är jag ganska vig.

Baksidan av huset där jag jobbar. (Ja, för du trodde väl inte att jag skulle visa min baksida med brevlåda och allt för fler än två manliga kollegor???)


*visa brevlådan = när jeansen åker ner där bak och visar ”facket” mellan klinkorna

Read Full Post »