Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vettskrämd’

Ett både lättat och laddat inlägg.


 

blodpenna

En del sår har fortfarande bara skorpa och börjar blöda när man skrapar på dem.

Den här dagen blir inte som jag hade tänkt ursprungligen. Den ursprungliga planen var att skriva om två år av mitt liv den här veckan. Det blir bara ett år. Jag orkar inte ha ett sånt rasande tempo, helt enkelt. Det är svåra saker att gräva i och en del sår har ännu inte blivit till ärr. Och det vet vi ju alla hur det kan bli när man skrapar på ett sår med skorpa – det kan börja blöda. Generellt sett mår jag gott av det hela, tyngden lättar fortfarande. Men det jag säger är att det inte är lätt att bli lättad, om du fattar vad jag menar..?

Plan B för den här dagen var att städa. Så blir det inte heller. Min tandläkare hörde av sig igår igen och jag nappade och bokade en tid. Detta sitter jag och laddar för nu. Det har legat ett kallelsekort på datorbordet framför mig sen april när jag först fick en kallelse till maj. Då var jag tvungen att avboka eftersom ett tandläkarbesök hade inneburit att det inte hade varit nån större idé för mig att pendla till jobbet den dan. Nu har jag inget jobb att pendla till, så tiden finns. Däremot har jag ingen inkomst, vilket ju är värre. Men när jag ringde och pratade med mottagningen berättade personalen att jag har 300 kronor kvar i tandvårdspeng. Dagens besök, med undersökning, röntgen och lite putsning, går på cirka en tusenlapp. Min tandläkare brukar låta mig delbetala. Det blir värre om det är nåt som behöver göras i käften… DET har jag INTE råd med!

Jag kan fortfarande undra över varför det kostar mer för den enskilde att gå till tandläkaren än att gå till doktorn. Ett läkarbesök i primärvården kostar idag 150 pix, ett tandläkarbesök såsom mitt idag en tusing. Är inte tänderna en del av kroppen? Ett ”bidrag” med 150 spänn per år från staten (=tandvårdsförsäkringen) räcker ju inte särskilt långt…

ULkort

Laddat med en hundring. Men den har nog inte kommit in än.

Eftersom min tandläkare har mottagning mitt inne i stan har jag bestämt mig för att ta bussen in. Det är för dyrt, helt enkelt, att parkera. Det som fick mig att tveka mest är min hälsporre, men jag får försöka att klara av att gå från Stadshuset till tandläkarmottagningen. Därför ville jag försöka kolla om mitt busskort var laddat. Det har ganska lång tid varit omöjligt att skapa ett nytt konto via datorn hos UL för att kunna ladda på busskort och kolla saldo, men igår kväll hade jag tur! Det funkade! Fast det tog väldigt lång tid och var otroligt segt. Man tror att de ska fixa tekniken när de byter system till nåt bättre. Detta har verkligen varit i ursämsta laget. Dessutom kan det ta upp till ett dygn innan de summan man har laddat har kommit in på kortet. Även här hade jag tur, det fanns pengar så jag kan åka både tur och retur.

För övrigt har jag hört att ägaren till UL diskuterar att förändra zonindelningen igen, eftersom många har klagat på att det är dyrt. Dyrast är det att åka på sms-biljett, men för den som åker på reskassa från Förorten in till stan kostar det 40 spänn mot 19 kronor före zonindelningen. Det är ganska mycket pengar för den som är arbetslös, till exempel. Det blir då ganska hånfullt när ägaren vill ge dem som redan har jobb och en inkomst rabatterat pris på bussresor… Kanske barn, pensionärer, studenter och arbetslösa kunde få dessa rabatter i stället, personer som inte har inkomster eller har väldigt låga…

Ja, det är en del man undrar över här i livet och mycket som verkar orättvist, till exempel..

  1. Varför är det dyrare för den enskilde att gå till tandläkaren än till doktorn? Är inte tänderna en del av människokroppen?
  2. Varför vill ägaren till stans bussbolag ge rabatterade priser till dem som har jobb och inkomst i stället för att ge rabatterna till dem som inte har nån inkomst eller väldigt låg sådan?

Nu har jag lättat mig lite och det är dags att sätta fart om jag inte ska komma försent. Jag är naturligtvis skitnervös och vettskrämd och det spelar ingen roll att både tandläkaren och tandhygienisten är söta och snälla. Så här är det jämt för mig!

Och i sammanhanget är detta en skitsak med tanke på att det idag är exakt 13 år sen 9/11... Hemsk dag, den 9 september 2001… Två år senare mördades Anna Lindh. Vi får aldrig glömma!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.

 

Rörgast

Rörgast är den sista delen i Theorins Ölandsserie.

Det är med stor sorg jag noterar att Rörgast är den fjärde och avslutande delen i Johan Theorins böcker om Öland och gamle Gerlof. För samtliga böcker har varit fyllda av spänning av den lite spöklika sorten. Detta var också den sista julklappsboken från 2013 i min att-läsa-hög. Tack, mamma!

Som vanligt är den gamle skepparen Gerlof huvudperson. Den pigge 85-åringen har denna sommar skaffat sig hörapparat. En natt väcks Gerlof av att nån bultar på dörren till hans bod. Utanför står en vettskrämd pojke som svamlar om ett skepp med döda sjömän.

En hemvändare har anlänt. Och syftet med hans besök är hämnd, ingen tvekan. Strax inser Gerlof vem hemvändaren är. Han minns en begravning för många år sen och hur det knackade inifrån kistan…

Johan Theorins böcker brukar varva realistisk spänning med det spöklika, oförklarliga. Denna gång är det spöklika nertonat rejält, förutom knackningarna i kistan. Det är lite synd, för just detta inslag gav böckerna det där lilla extra. Jag lärde mig emellertid att ett rör är en ett gravröse och en rörgast följaktligen ett gravspöke…

Nu är emellertid detta inte nån dålig bok. Men flera berättelser, några om ofattbara lidanden, varvas och det blir ibland lite rörigt och lite… långt. Toffelomdömet blir inte det högsta, men ändå högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Melodifestivalens andra deltävling igår kväll var allt annat än spännande. Tur att den följdes av Sherlock Holmes: The Hounds of Baskerville. Jag brukar mest bli irriterad på den moderne Holmes, men igår var filmen riktigt ruggig! Jag tror att Fästmön noterade det också eftersom jag satt mer still än sist…

Den moderne Sherlock Holms spelas av Benedict Cumberbatch. Bilden är lånad från SvT:s sida och tagen av fotografen Colin Hutton.


Sherlock Holmes och John Watson
tar sig an ett fall där målsägaren blivit vettskrämd som barn. En hemsk hund med röda ögon dödade fadern mitt framför sonens ögon, en syn som har förföljt sonen sen dess. Kanske till och med skadat hans psyke för livet. Men när Holmes och Watson börjar luska i fallet leder det förstås till… logiska förklaringar.

Den här andra långfilmslånga delen av tre var riktigt bra. Jag tyckte att den var läskig bitvis. Tyvärr har jag fortfarande svårt för den moderne Holmes och hans nycker. Även han ska ju ha nån neuropsykiatrisk diagnos, precis som den där kvinnliga polisen Saga vi nyss såg i en annan spännande TV-serie. Ibland går det lite mode i rollkaraktärer. Ett tag var det homosexuella, en stund personer från andra kulturer/länder. Nu har tiden kommit för de neuropsykiatriskt diagnostiserade. Lite… tjatigt och genomskinligt och det drar ner betyget till medel.

Read Full Post »

Jag vilar kropp och själ och ögon och tittar på kardinaler i rödorange kläder.


Massor av kardinaler.


Bara det att det är så väldans mycket reklam
på den här TV-kanalen. Så i reklampauserna läser jag Palmebiografin.


Ett uppslag Palmebiografi.


Sen tittar jag lite på filmen igen
och BUUUUUUUUUUU! Då dyker det plötsligt upp… en blodig docka! Lättskrämd och… vettskrämd är jag!!!

Plötsligt dyker det upp en blodig docka på TV-skärmen…

Read Full Post »

Fantastiskt skönt med sovmorgon i morse! En hel timma längre fick jag sova och även om jag vaknade tidigare än mobillarmet tyckte att jag skulle upp var det skönt. Jag fick ligga kvar en stund till och bara slappa. Ute var det frostigt som 17, hela 0,9 grader. Jag undrar om jag möjligen behöver byta till vinterdäck tidigare än beräknat…

På tal om bilåkande hade jag jordens tur igår när jag efter ”jobbet” gjorde en avstickare för att inhandla det guldiga paketet. Hade jag åkt hem så var chansen ganska stor att jag hade hamnat i en bilolycka med fyra bilar inblandade… Ibland har man änglavakt!.. Detta förklarade utryckningsfordonen och de långa bilköerna!

Idag var det smidigare att åka, för det var ju senare. Klockan nio hade jag bokat in mig och fick träffa trevlige J. Det tänkta fotooffret hade fått åka hem, så inhoppare blev Trixie, en riktig filmstjärna enligt husse. För mig framstod hon mest som vettskrämd…


Här ser Trixie ändå rätt lugn ut.

                                                                                                                                                                                                                                                 Det visade sig att den stackars flickan var livrädd för att klorna skulle klippas! Och hur vi än talade lugnande till henne och mutade med godis ville den lilla inte sluta darra. Men på bilden ovan ser hon ändå ganska lugn ut. Bilden var en av de sista jag tog. Varvade mellan jobbkameran och min tejpade mobilkamera och den här bilden har jag tagit med den senare. Den duger för min blogg.

Jag har fört över bilderna till min jobbdator, men se Photoshop vill inte vara med! Programmet har hakat upp sig på diverse inställningar och nu går det till exempel inte att beskära ens. Eller det går inte att beskära som jag vill… Carl gick också bet på det hela, men vi ska kika på det när han kommer tillbaka efter lunch.

Uppdaterat: Och ja just det! Skälet till att jag fotade med två kameror är att jobbkameran krånglar… Teknik…

Read Full Post »