”Resa, Amanda jag skall…”

Ett i drömmen resande inlägg.

---

 

Här brukade jag stå och drömma, tiden före bron…

Det är Erik Johan Stagnelius jag citerar i rubriken. Denne i sinnet rätt mörke poet… Vi har nog ett och annat gemensamt… Märkligt att jag skulle komma att tänka på honom just nu. Jag har inte läst honom sen jag pluggade. Och det är länge sen med tanke på att jag tog ut min första examen 1985.

Just nu drömmer jag mycket. Jag drömmer mest av allt om att resa. Men det är nog sånt jag får göra sen, när… Jaa, när då?

Lite sur och grinig är jag allt. Tycker att

alla andra

runt omkring mig reser. Så må nog vara, men de har säkerligen både förtjänat det och dessutom har de råd. Inget av detta passar in på mig.

Igår fick jag också på sätt och vis bekräftat att ”alla andra” reser. På SvT:s nyheter sa de att svenskarna har fått bättre ekonomi – i alla fall de som jobbar. Sen gav de sig ut i vimlet och frågade en kvinna. Och jodå, det stämde. Hon hade alla fått mer pengar att röra sig med. Detta överskott använder hon till resor.

För några år sen var mitt drömresmål Egypten. Sen blev det Venedig. Och nu spelar det nästan ingen roll, bara det är med Fästmön. Fast jag skulle förstås gärna vilja resa utomlands och få uppleva nån annan kultur, höra ett annat språk än svenska, äta annorlunda mat och dricka viner jag aldrig provat… Mina tankar skenar iväg.

Men det blir ingen sån resa. Inte nu. Och snart är det försent. Jag har mina böcker och reser med dem, i tiden, dessutom. Jag hänger i 1960-talets början, först i 22/11 1963 och nu i Sista brevet från din älskade.

Jag är så tacksam för böckerna, men också för att jag får byta miljö i påsk och åka ner till mamma för några dars vistelse. Våren brukar alltid ligga steget före i Metropolen Byhålan jämfört med här. Sol, knoppande träd och vårblommor är gratis. Dessutom är det inte alla som har en mamma. Det har jag!

 

Drömmar är gratis, kom ihåg det. Medmänsklighet kan kosta, men inte så mycket. Låt inte nån vara ensam i världen den kommande storhelgen.

Låt inte nån vara ensam i världen.

 

Här kommer Stagnelius dikt i sin helhet, bara för att den är både vacker och sorglig:

 

Resa, Amanda, jag skall till aldrig skådade länder,
dödens omätliga hem: icke du följer mig dit.
Ej vid dess kopparport jag din hand skall trycka till avsked
över dess mörka älv lyser ditt öga ej mig.
O huru lätt att dö för ett hjärta, som älskar och älskas!
Aldrig för svepning och grav bävade kärleken än.
Dristigt han går att lösning på livets gåta begära,
river med segrande hand svarta ridåen itu.
Himmelska land han skådar bakom arkadiska bygder,
sökta förgäves här, flyttas av aningen dit.
Graven ett tempel är, när kärlekens rosor den smycka,
andars melodiska sång fyller dess heliga kor.
Sörjande genier luta sig ned över gravmonumentet,
helgon, med böjda knän, bedja för själarnas ro;
tills i bländande glans den stora, den eviga dagen
strålar i gravarnas natt neder och änglarnas röst
väcker de sovande par, ljuvtklingande: ”Vaknen, I vänner!
Vaknen, I älskade två! Eden begynner sin maj.
Daggiga rosor i parkerna stå; att brytas av eder
vänta de; livsens träd blommar av njutning och hopp.”

*

Ljuv är de älskandes dröm: jag drömmer ej längre, Amanda!
Hoppet för evigt och tron flydde med kärleken bort.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bucketlist

Ett inlägg om att göra det man vill innan man dör.

---

 

Inspirerad av vännen Jerry ville jag också skriva några ord om min bucketlist. Du vet, en sån där lista med saker man vill göra innan man sparkar till den där hinken och lämnar det jordiska. Tidigare har jag skrivit om min och Fästmöns 100-lista i ett lösenskyddat inlägg. Tanken var att det skulle bli nån sorts bucketlista. Fast vi kom bara till ett fåtal punkter… Vi har väl inte så stora önskningar… Här kommer sex av våra punkter:

1. Äta ostron. Det är nåt jag skulle vilja göra även om jag tycker att det verkar rätt vidrigt. Men jag kan ju inte veta att det är vidrigt innan jag har provat, eller hur?
2. Dansa med varandra. Vi brukar trams-dansa i armkrok här hemma och låtsas att vi har knätofsar på våra mysbyxor. Att dansa på riktigt vore kul!
3. 

   Venedig fotad av Oliver Bonjoch.

   Resa till Venedig. Tidigare gick min drömresa till Kairo, men efter alla oroligheter där har jag ändrat mig. Venedig låter romantiskt och bra och dit skulle jag vilja resa med Anna. Eller egentligen… jag skulle vilja resa utomlands nästan vart som helst med Anna – bara för att det är omöjligt i skrivande stund.

4. Fira jul tillsammans. Det har vi aldrig gjort trots att åtta jular har passerat sen vi träffades.
5. Bo tillsammans. Det är en dröm som kräver att vissa saker förändras först. Men bo tillsammans med Anna vill jag göra innan jag går hädan.
6. Ha en hund. Och om vi bor tillsammans skulle vi kunna ha en hund tillsammans. Jag längtar jättemycket efter ett fyrfota sällskap, men även det är tyvärr omöjligt just nu.

Och nu vill jag förstås veta om DU har en bucketlist! Blogga gärna om det och länka hit till min blogg.

Här kan du läsa om Jerrys bucketlist!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Resa…

Med dagens lokalblaska kom en resebilaga, förutom en massa ren reklamskit. Jag brukar dissa resebilagor till alla tidningar eftersom jag inte har råd att resa. Men idag kunde jag inte låta bli att titta lite…

En del resmål är jag totalt ointresserad av, som Thailand, till exempel. Nej, om jag hade möjlighet att resa skulle jag välja Italien, Grekland, Frankrike eller Storbritannien. Drömresan går till Venedig. Tänk att få glida fram i en gondol tillsammans med Fästmön… Tidigare var min drömresa Egypten, nu känns det resmålet inte alls lockande.

När det gäller Grekland har jag varit på Rhodos och i samband med den resan även på Kos. Rhodos stad är en häftig stad och påminner, tycker jag, ganska mycket om Visby eftersom den har en ringmur och en Gamla stan. Frankrike… Paris… Romantiskt…

Och så är det ju det här med Storbritannien… Jag har ju bott där en gång i första min ungdom, men då var det i södra England. Det jag drömmer om idag är en tur till Skottland.

Typiskt Skottland för mig! Bilden är lånad från sajten Isle Inn Tours.)

I lokalblaskans resebilaga såg jag en annons på en resa om åtta dar till Skottland. Där ingick whiskyprovning, skotsk natur och historiska utflykter. Det lät så himla mysigt – tills jag såg priset – 13 500 bagis, ungefär. Jag som inte ens har råd att skaffa mig ett pass…

Där slutade mina drömmar. I stället ser jag fram emot den tripp Anna och jag ska göra i slutet av nästa vecka. Den går inom Sveriges gränser, själva resan är lagom lång, den är lagom dyr och bäst av allt: vi får vara tillsammans och fira en högtidsdag. Det är guld värt! Nej, det är mer värt än alla resor utomlands och Skottland och vad som helst! 😀

Read Full Post »

MEH! Belönad igen!

Den fina Maria Engelwinge har belönat mig med en liknande award som jag fick av Lumummagumman häromdan! Jisses, jag känner mig alldeles varm av Marias ord. Hon skriver så här som motivering till att hon ger mig awarden:

[…] Dig blev jag förälskad i första gången jag var på din blogg. Jag kände igen mig själv i mycket av det du skrev om, både sårbarhet och tuffhet. Du är intelligent, rolig, påläst, rivig och varm – och jag gillar dig! […]

Wow, vilken motivering, va?! Jag är förstummad och överväldigad, tack snälla Maria!

En gång till, men denna gång från Maria Engelwinge.

                                                                                                                                                             Med Marias award kom också fem frågor som jag nu ska försöka besvara:

1. Varför började du att blogga?
   Av två skäl, främst. Dels för att bearbeta och komma igenom en stor kris i mitt liv, dels för att jag ville behålla förmångan att skriva och utveckla mitt skrivande. (Hjälp, så högtravande det där lät…)
2. Vilka bloggar följer du?
   Alldeles för många!!! Men kolla in länklistan i högerspalten. Jag försöker hälsa på hos alla varje dag.
3. Vilka favoritfärger har du?
   Blått! Och så tjockis-svart, förstås! 😛
4. Vilka favoritfilmer har du?
   Falling in love är den jag kommer på spontant just nu.
5. Vilka länder drömmer du om att få besöka?
   Jag har inte så många drömmar om att resa, för jag har inte ekonomi för det. Då är det lika bra att inte drömma. Meeen… jag skulle vilja åka till England och hälsa på en del av släkten samt åka till London, till Italien för att besöka Venedig (bröllopsresa?) och till Frankrike för att se Paris…

Read Full Post »

”Italia nos delictat. Natura pulchra est…”

För ett tag sen skrev jag här på bloggen ett inlägg där jag undrade varför Kreta var ett sånt populärt resmål. Jag fick många varierande svar, bland annat från en säljare från ett resebolag – vilket kanske var ganska naturligt…

När man sitter så här en regnig sommardag är det ju inte helt fel att drömma sig bort lite, till dit där solen är. Grekland har ALLTID varit ett resmål som lockat mig, men ett annat spännande land som jag hittills inte har besökt är Italien.

Som gammal humanist, med många språk på schemat, blev jag fascinerad av landet redan på gymnasiet. Rubriken i titeln är ett citat ur en av mina gamla latinläroböcker. Översättningen blir, ungefär (ursäkta mig, men jag är rostig…) ”Vi tycker om Italien. Naturen är vacker…” Jag har för övrigt lärt mig att tala latin med vacker och mjuk italiensk accent, men italienska kan jag inte!

Här på Colosseum kan jag, för mitt inre öga, se min lille latinlärare springa upp och ner, fram och tillbaka, i sina fotriktiga sandaler…

                                                                                                                                                         Min latinlärare var en liten och söt herre med utstående öron, en tunn krans av hår på huvudet, tjocka glasögon – och definitivt en stark fäbless för Italien! Han beskrev gärna på lektionstid det vackra landet han så ofta besökt – vandrat i fotriktiga sandaler bland ruiner, skuttat upp och ner i Colosseum, besökt de välbevarade resterna av Pompeji, druckit underbart enkelt men härligt lokalt vin… Inte konstigt man blev smittad av hans längtan till stövel-landet…

Avgjutningar av några offer från Pompeji. Människor som för alltid kommer att sova…

                                                                                                                                                               Det närmaste jag har kommit Italien hittills är besök på italienska restauranger, framför allt min lokala favorit Il Forno Italiano. Där serveras italiensk mat, men också härliga italienska viner som inte finns att inhandla på vårt systembolag. Fast det gastronomiska Italien är nog oändligt mycket mer än försvenskade versioner av pasta, pizza och tiramisu…

I Italien har jag nog ändå ett favoritstad. Jag är ju uppvuxen vid vatten och skulle tycka att drömresan – kanske bröllopsresan? – gick till Venedig. Tänk att glida fram på en kanal, i en gondol, tillsammans med sin älskade… Inte finns det mycket som är mer romantiskt?!.

Read Full Post »