Vi vill opp!

Ett inlägg om växtkraft.

 

En knopp i Mårbacka.

Till och med mina pelargoner i köksfönstret vill att det blir vår. Snacka om växtkraft här! Inte vill de ha vinter, precis lika lite som deras ägarinna. Men tänk att den där jädra ajfånen ska ha så svårt att ta skarpa närbilder…

Vi vill opp!

Nu vill det sig inte bättre än att jag äger två pelargoner. Och även den andra växten visade tydligt igår kväll att här ska det våras!

Det är så härligt att se blommorna gå emot vintern som rasar utanför!

Med detta önskar jag dig en skön helg. Idag är det nämligen fredag – ifall du har missat det…

Livet är kort.

Read Full Post »

Kvällspromme i Metropolen – och lite annat

Perfekt resväder idag och alldeles lagom med trafik på vägarna. Jag körde Uppsala – Metropolen Byhålan på under tre timmar – och då höll jag hastighetsbegränsningarna nästan hela tiden. Ehum… utom en gång på motorvägen när det var 110 och jag låg en bit över. Fast efter en blick i backspegeln upptäckte jag farbror Blå i en bil strax bakom… Jag saktade ned och höll mig sen i skinnet resten av vägen. Blev lite svettig och tänkte att jag nog skulle bli stoppad, men icke. Tack!

Jag är här nu, i Solfjäderstaden!

                                                                                                                                                        Anlände till Metropolen aka Solfjäderstaden vid 15-tiden. Mamma hade laddat med räkmackor, kaffe och namnsdagspresent. Gott!

Så blev det en tur upp till kyrkogården. Mamma satt kvar i bilen medan jag kollade planteringarna på graven. Och det var INTE roligt! Några klenare tagetes hade jag aldrig sett! Det blev direktfärd till blomsterhandeln för inköp av nya plantor samt en bukett rosor. Innan vi åkte upp till graven igen tog vi några varv inne på ICA Maxi, precis som jag förutspått. Idag hittade vi nästan allt vi skulle ha utom sandaler till mamma och en lock till en vindunk till mig. Uppe på kyrkogården nöjde jag mig med att sätta rosorna i en vas. Tänkte plantera i morgon, för dels började det regna och dels hade jag ingen planteringsspade med mig.

Vi åkte hem och satt ner med var sin mugg java innan jag åkte till Nattkröken efter lite näring. Gott, men flott, kan man säga… Efter denna stabbiga måltid behövde vi röra lite på oss. Det givna promenadstråket blev då Vätterpromenaden.

Det hade blivit lummigt och grönt sen sista jag var här, i påskas.

                                                                                                                                                             Där hade hänt en del sen jag var här i påskas. Träden var lummiga och gräset grönt. Ljuset för fotografering var emellertid inte det bästa.

Inte bästa ljus för foto i kväll…

                                                                                                                                                                Mamma trodde inte att hon skulle orka gå så långt, men tack vare att det finns bänkar längs med hela promenadvägen kan man alltid sätta sig och vila en stund. Jag tyckte att hon pinnade på bra!

Mamma pinnade på bra, trots att hon trodde att hon inte skulle orka.

                                                                                                                                                                     Det var ovanligt lugnt nere vid vattnet. Där brukar annars vara fullt av skränande fiskmåsar. Nu simmade där några ändor änder och en mindre fågel med ungar som var svart på kroppen med färgglatt huvud. Nån som vet arten???

Måsar är inte så populära här. Och jag fattar varför: de låter illa och de skiter illa, gärna på bilar, folk och annat. Kanske de flytt Vättern på grund av de får så dåligt med mat???

Svälter måsarna i Metropolen Byhålan???

                                                                                                                                                                När vi satt på en bänk kom en bekanting till mamma och stannade och pratade en stund. Den duktiga människan hade gjort en ”viktoperation” och minskat 68 kilo i vikt.

Inte dåligt pinkat…

tänkte Tofflan och klappade sig generat på den TRINDA maggen. 😳

Vi blickade ut över vattnet och brobygget som påbörjades förra sommaren. En bro över vattnet, en ny genomfart, efter att detta har diskuterats ungefär lika länge som Bärbyleden i Uppsala…

Det byggs en bro…

                                                                                                                                                                 Så gick vi hemåt, tog lite mer kaffe innan jag slängde på datorn. Inget besked av nåt slag, ännu. Besked som kan innebära förändringar i höst för min del.

Däremot fick jag just sms från Fästmön. Hon och Frida har anlänt till ett regnigt Berlin och ska nu leta föda. Skönt att veta att deras resa är avklarad och att de har nått sitt mål.

Slutligen, TACK SNÄLLA ALLA som har grattat mig på namnsdagen, här på bloggen och per sms! Gullpluttar där! 😛

Växtkraft vid kajkanten.

Read Full Post »

Växtkraft och några erfarenheter rikare

Den gångna veckan har varit… låt oss säga, ganska tuff. För många av oss. Samtidigt vill jag tro att erfarenheter berikar oss, att vi utvecklas som människor av dem. Växer. Det kanske inte gäller ALLA erfarenheter, men de allra flesta. Vill jag, som sagt tro.

Erfarenhet berikar oss och ger växtkraft! Den vackra hortensian på bilden fick jag av Fästmön och barnen när jag fyllde år.

                                                                                                                                                       Jag håller på att formulera ett avsked. Ett avsked till en människa som har gjort mig mycket ont. Jag formulerar det inuti. Kanske kommer det ut här på bloggen, kanske inte. Men troligen. För att jag ska bli hel och kunna gå vidare i mitt liv är detta avsked nödvändigt. I det här fallet är det avskedet i sig som ska ge mig växtkraft!

En ny knopp i min tvåfärgade S:t Paulia får symbolisera växtkraften mitt snart färdigformulerade avsked ska ge mig.

Read Full Post »