Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘växthuseffekten’

Ett inlägg om… tja… inte nåt väsentligt, direkt.


Den som inte tror på det där
med växthuseffekten och hur den påverkar vår miljö och vårt väder, till exempel, den borde sätta sig in lite mer i ämnet. Visst är det härligt med sol och värme, men inte är det normalt att termometern visar så här den 3 oktober..?

Termometer 3 oktober 2013

Värmebölja på ingång?


Samtidigt kan jag inte påstå
att jag direkt har nåt emot en värmebölja. Jag erkänner! Men att bo i Afrika och få lika stor temperaturhöjning är nog inte uppskattat av alla – särskilt inte med tanke på att vissa länder inte har några vattenkällor…

Min intention var inte att skriva nåt djupt inlägg egentligen, bara reflektera över att det verkar som om vi har en värmebölja på ingång. Utom i Dalarna – dit vi åker i morgon. Ja, ja, jag har packat tjocktröja och skor utan hål, ett par varma handskar hamnade i bilen igår kväll, mycket behövligt, tack, givaren!

Förmiddagen har svischat förbi och jag sitter ännu otvättad, i linne och adidasbrax vid datorn. Men jag har för den skull inte rullat några tummar. Två jobb har jag sökt och knutit två nya kontakter på LinkedIn – den ena med en gammal ungdomskompis till FEM och mig. Roligt, roligt att få kontakt med Flen igen! 😉 Ja, Flen heter naturligtvis inte Flen, men kallades för detta. Gissa varför?.. (Det kanske är lite mer begripligt än skälet till att FEM kallades för FEM och Broccoli för Broccoli… Och jag själv för… Gösta…)

Husmor har slagit till här hemma och stått vid strykbrädan. Vidare har hon vikt lakan så att ap-armarna nu är uttänjda till max – det är verkligen besvärligt att hantera dubbelunderlakan med bara två normallånga armar…

Sängen är bäddad, frukost aväten och disken diskad. Mitt liv är… så innehållsrikt… Fruktansvärd frisyr hade jag igår. När jag åt middag gjorde jag därför ett självförakt självporträtt på min knäckemacka. Nej  jag VET! Man ska inte leka med maten, men det blir lättare att stå ut om man gör det.

Makaroner o korv o glad macka

Makaroner och korv och en macka med självporträtt blev det till middag.


I afton bär det av
till lokal för middag för min del. Typ hamburgerrestauranglokal. Det är vad plånboken tillåter. Sen ska jag hämta Fästmön efter jobbet samt forsla grejor och packning hit och dit. Anna och jag har ett förhållande på distans just nu. Vi ses ibland när jag hämtar henne från jobbet och skjutsar hem henne. Och så skickar vi små pussymboler per sms. Vissa perioder blir det så. Hon har fullt, jag har fullt. (Ha ha ha, det sista var en lögn!) Jag är väldigt imponerad över Annas träning, för övrigt!!! Jag har nog inte sagt det, för det är liksom hennes pryl. Men hon är verkligen, verkligen duktig. Envis, bestämd och målinriktad.

Själv ska jag strax tvinga ut mig på dagens tur, i en helt annan gångart än Anna. Men jag tävlar inte, jag går efter min förmåga och mina fötter. Liiite nöjd är jag ändå med mig själv. Jag är inte samma soffpotatis som för ett par veckor sen. Inte helt. Bara nästan…

Vad gör du idag??? Går, springer, cyklar eller soffpotätar??? Skriv gärna en rad och berätta! Jag är obotligt nyfiken, som bekant!


Livet är kort.

Read Full Post »

De senaste dagarna har jag varit så upptagen av att leva att jag inte alls tänkt på att jordens undergång var planerad till idag. Jisses, tänk om den verkligen hade gått under, hur mycket hade jag inte haft kvar att uppleva då???

Domedagsprofeten Harold Camping förutspådde att det skulle bli en jordbävning idag klockan 18 på Nya Zeeland. Jordvävningen skulle sen sprida sig över hela jorden. Fast Nya Zeeland ligger före oss i tid och klockan 18 idag har redan varit där. Och jag har från säkra källor i Nya Zeeland hört att man lever och mår bra.

Harold Camping har räknat fel. Igen. Förra gången jorden skulle gå under enligt hans beräkningar var 1994. När den inte gick under räknade han om… Camping är för övrigt pastor och han och hans församling satsade miljoner på reklamaffischer som dundrade ut jordens undergång. Som 89-åring tycker jag att Harold Camping gott kan pensionera sig.

Visserligen vet jag att stora delar av vår värld

står i brand

på ett eller annat sätt. Men än har den inte gått under. Däremot fortsätter människor att slåss – även sen de klivit upp ur sandlådan. En del kliver rentav tillbaka ner igen. Det är inte bara

lite trist

utan kan faktiskt få förödande effekter på vår värld. Och stackars dessa människor i sandlådan…Vem ska de slåss med när jordens befolkning är utplånad?

För övrigt kan man raljera över sophantering, diskutera kärnkraftens vara eller icke vara, debattera växthuseffekten. Men vi kommer inte ifrån att vi inte bara kan fortsätta som vi gör idag.

Nej, jag är inte miljöpartist heller. Däremot känns det helt rätt att Miljöpartiet idag har valt språkrör. Det ena språkröret sägs ha

[…] en stark miljöprofil [och] håller på att avsluta doktorandstudier i miljörätt.

Det andra nyvalda språkröret sägs vara

[…] ett underbarn med vägen utstakad […]

Fast några partikamrater

[…] konstaterar också att Fridolin kommer till korta i partiets viktigaste gren: Miljöpolitiken […]

Vilken tur då att den kvinnliga halvan av paret står för kompetensen!

Nej, nu ska jag fortsätta vara upptagen med att leva ett tag till. Fästmön bakar en rabarberpaj och jag måste kolla läget i ugnen…

Read Full Post »

Fredag är det idag. Du som läser här ibland vet att jag inte gillar fredagar därför att folk alltid säger

Trevlig helg!

Helger och vardagar är ju samma sk*t för mig. Men idag har jag insett att den här fredagen är fri. Den är fri. Och jag tänker ta mig friheten att gråta hela dan om det nu är det jag vill göra. Sitta och ringa runt till diverse ställen, som jag hade tänkt, är nåt jag inte pallar idag. Jag pallar INTE.

Idag känner jag mig som en lång mast som sträcker sig mot himlen och Gud som för att fråga vad jag gör här nere, egentligen. Och varför jag straffas så. Och varför han har övergett mig! Men det är inte Gud jag ska ställa den frågan till, det är till mig själv. För jag måtte ha gjort så mycket ont och elakt att straffet är evigt. Först ett halvår ”ute i kylan”, sen över två års desperat famlande i tillvaron efter att hitta en ny grund igen. Utan att lyckas…


Jag känner mig som den här masten som jag fotade förra sommaren. Likt masten sträcker jag mig mot himlen, men mina frågor får inga svar.

                                                                                                                                                 Vädret ser ut som om det inte kan bestämma sig idag. Himlen är gråmörk, men solen tränger igen. Endast en svag vind blåser i träden. Igår var det så kraftiga vindar att det var läskigt. Och jag förstår inte varför folk skämtar om naturens krafter och tycks förvånade över att det blir så här… Men hallå! Hört talas om växthuseffekten eller har du blundat varje gång du läst ordet?!

I eftermiddag när Fästmön har slutat jobba åker vi ut till Himlen. I eftermiddag kommer alla barnen hem och vi blir sex personer allt som allt. Barn och barn… Just nu är det bara två som inte är myndiga, men ändå. Johan visade mig sin första deklaration när jag var ute igår med fyra matkassar. Tack och lov ingen kvarskatt! Och Linn provade den mest ljuvliga studentklänning! Ja, det är inga små barn där hemma längre… Frida är nu snart mera 17 än 16. Och Elias… Minstingen, åtta år, ska på kalas ikväll. Så då blir det inget sedvanligt fredagsmysande. Det går så fort, så fort. Ett tu tre tror jag att Anna och jag sitter där ensamma och undrar vart alla åren och alla barnen tog vägen…

Hemma hos mig blir jag några timmar till. Jag känner mig tung och trög och ledsen idag och blodet forsar ur mig. Det är inte lätt för en som svimmar vid åsynen av blod att menstruera, kan jag meddela… Så om jag tar livet av mig så blir det inte på nåt blodigt sätt. Det blir på ett helt annat sätt så att den som hittar mig slipper ”städa”. Jag kan ta vara på min egen skit. Jag kan ta mitt eget ansvar. Det här sista stycket borde jag skriva i ett lösenskyddat inlägg. Men jag orkar inte dölja mina brister och mina svarta tankar idag. Det finns ingen framtid, som jag ser det i denna stund. Men genom att släppa fram just dessa tankar, sätta ord på dem och skriva ner dem, kommer jag förbi det svarta. Om ett tag. Lita på mig!

Read Full Post »