Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘våtutrymmen’

Ett ganska flexibelt och lite ensamt inlägg.


 

Glass och bär

En försmak av sommaren bjöd Fästmön på igår kväll på ballen.*

Det verkar bli en varm dag idag. Det betyder att det är snudd på olidligt dålig luft i rummet där jag arbetar. Jag hoppas att detta togs upp på skydds-ronden, som gick när jag var sjuk. Men jag är inte helt säker på det. Förresten måste man vara väldigt flexibel på min arbetsplats. Jag sitter längst in i hörnet och får klämma mig förbi tre kollegor för att komma till min plats. Då gäller det att inte få nåt skrivbordshörn i magen, riva ner nåt med väskan eller snava på nån kabel. Det ligger kablar överallt på golvet här. Har har snavat en gång, men lyckades göra ett svanhopp. Det var innan ryggen började bråka. Det enda som hände var att jag nästan ryckte ut nätsladden för en kollega.

Nätsladd, ja…  I morse fungerade inte det trådlösa nätverket hemma, men jag hann förstås inte ringa om det. Jag startade om mobilen och jag startade om routern, men inget hjälpte. Sökte på Bredbandsbolagets driftstörningar på nätet, men hittade ingen info. Tyvärr hann jag inte ringa innan vi stack iväg för att arbeta lite. Hoppas att den röda displayen är ersatt med grönt ljus när jag kommer hem. Utan åtkomst till Internet hemma är jag emellertid inte. Jag har även en fast lina i väggen och den har – ta i trä! – bara krånglat en enda gång under alla år (minst tio!) jag har haft den. Vis av erfarenhet vet jag ju att tekniken kan krångla, så jag kör med både livrem och hängslen. Ett tag till. Snart har jag ju inte råd med det.

På jobbet fick det bli väldigt flexibelt nästan bums. Chefen lyser med sin frånvaro, vi har sjukdom och barnpassning och stackars han-som-fick-tjänsten fick ge sig iväg hals över huvud med ett råd till en akut och stor ”övning”. Själv fick jag mejl om tre (3) saker som helst ska ut typ NU (läs: igår) på intranätet. Bara det att jag redan hade två tidsinställda nyheter i morse. (Den här bloggtexten påbörjade jag i hemma och morse. Det här stycket skrev jag i stället för att fika.) Trycket är högt, kan man säga…

I kväll blir jag ensam hemma. Anna åker en sväng till Himlen och stannar kvar där i natt för att vara mamma på heltid. Jag är så nöjd att jag klarade av strykhögen igår kväll, men dessvärre har jag städningen kvar. Anna visade på ett fruktansvärt spår i dammet på sovrumsgolvet. Jag skämdes rejält. Men jag har inte haft tid eller ork. I kväll ska jag försöka torka av mina våtutrymmen i alla fall. Dammning och dammsugning sparar jag till helgen. Anna bjöd på en försmak av sommaren igår i alla fall. Jag tog det som en belöning för att jag förintade strykhögen. En stund på balkongen, i kvällssolen, med glass och bär i skålen och min älskade i femstegsstolen bredvid… Det var gott. Livet är gott ibland – även om min dag igår var usel.

Det blir extra ensamt i afton eftersom jag inte heller har sällskap av När livet vänder. Jag får väl läsa min artikel om Anja Kontor i stället 😉 Vidare går andra delen av Maria Wern: Drömmen förde dig vilse. Då går en timme till. Om jag kan hålla mig vaken så länge. Jag känner mig trött och sliten och ser fram emot en semesterdag på fredag. Fast samtidigt är jag förstås orolig eftersom Clark Kent** ska på sin årliga kontroll. Maj gadd, det finns inget läskigare än att besiktiga sin bil!


*ballen = balkongen

**Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett matlagningsinlägg, bland annat.


 

Idag har husmor slagit till i New Village. Och det behövdes. Dammråttearmén kunde inte längre motas med diskreta blåsningar med trutande läppar. Den förintades med trasa, vippa och dammsugare. I morgon kväll ska våtutrymmen skuras. En ryggsjuk tant som jag orkar inte hur mycket som helst.

Sill- och laxförrätt

Sill- och laxförrätt.

När Fästmön hämtats hem och vi inhandlat middagsmat påbörjade jag dagens trerättersmiddag. Nu ska du inte tro att vi ofta äter trerätters. Det gör vi inte. I vart fall inte hemma. Men eftersom jag inte skulle ut och demonstrera idag hade jag för en gångs skull lite tid för matlagning. Och så ville jag ta tillvara på rester, inte slänga mat. Förrätten blev en lax- och silltillrak med romsås, citronpotatissallad samt gräddfil och gräslök. Till det var sin kall öl.

Kalkonfilé med potatisklyftor

Kalkonfilé med potatisklyftor, såser och ostar till huvudrätt. I glaset Sopra Sasso.

Huvudrätten bestod av potatisklyftor med stekt kalkonfilé, barbequesås, kall chilibéarnaise samt vitlökssmör. Var sitt glas amarone fick det hela att slinka ner fint. Som tillbehör serverades ostar, kex och druvor.

Texas Pecanglass och kaffe

Texas Pecanglass och kaffe blev middagens runda avslut. Inte ett dugg sött, inte ett dugg gott. Nehej da!

Man kan säga att vi är ganska mätta… Men inte färdiga ännu. Jag skrev ju trerättersmiddag! Kaffe och amerikansk glass fick sätta den söta och runda avslutningen på denna middag den 1 maj. Det var en lagom måltid, utspridd under ett par timmar. Lite som en söndagsmiddag.

Hur många var ute och demonstrerade idag, tro? Det finns så många socialister i valtider, men när det gäller demonstrationer har dessa plötsligt mycket annat att göra. Själv städade jag ju och lagade mat på min extra lediga dag.  Vad gjorde du? Skriv gärna några rader och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens planer.


I morse körde jag igång
en maskin tvätt. Tidigt. Men jag höll mig fortfarande inom bostadsrättsföreningens regler, så klockan var efter sju. Ute regnar det eller också har det regnat i natt. Mycket. För ovanlighetens skull har det regnat mot fönstren på både framsidan och baksidan. Fint, det! Då kan jag skylla på regnet ifall nåt fönster är flammigt efter min fönsterputs.

Jag kan meddela att det doftade ljuvligt rent i sovrummet när det var dags att krypa till kojs igår. Och med tanke på hur snabbt mörkläggningsgardinerna torkade ska jag nog tvätta dem oftare. Så klart att de blir rätt dammiga efter ett tag…

Medan maskinen tvättar sitter jag vid datorn och dricker min första mugg java producerad av den nya perkolatorn. Det smakar härligt! Så det var nog inte helt fel att köpa en ny – även om utlägget sved i plånboken…

En mugg kaffe

Premiärmuggen java!


Idag står våtutrymmena
och hallen på agendan i Projekt Storstädning. Det är därför jag inväntar tvättmaskinen. Det brukar damma till lite extra i badrummet när jag kör en maskin tvätt där, nämligen. Och alla hyllor, tak, väggar och golv ska ju torkas. Bättre att vänta då tills tvätten är klar och hängd. Jag tänkte annars börja med badrummet, avancera till duschrummet och toan samt ta hallen sist. För hallen springer man ju igenom hela tiden och drar skräpet efter sig. Kanske droppar skurvatten också. Nånstans mellan våtutrymmena tänker jag mig frukost. Jag måste sluta slarva med näringsintaget!!!

Vad jag vet blir det ingen utflykt ute i verkligheten idag. Det är bra. Då kan jag jobba intensivt och minimera avbrotten till små pauser. Sen väntar jag förstås på att få en signal från ett visst håll, nåt som KAN sätta hjulen i rullning. Då måste jag avbryta städningen en stund och bli lite… administratör.

Men nu tänker jag att jag ju i alla fall kan börja lite med att plocka ut saker ur dagens ”rum” medan jag väntar. Och bädda. Och kanske dricka lite mer gott kaffe. Och fundera över nånting jag skrev igår som ingen har reagerat på. Intressant…  Nåväl, människor älskar mest att berätta om sig själva – jag gör det bland annat för att jag ska komma ihåg saker och ting. Bloggen är ett förträffligt arkiv! Så… skriv några rader och berätta vad du gör idag. Jag stannar alltid till vid datorn då och då för en liten paus!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en mindre lyckad start på en måndag.


Det är måndag!
Kyligt ute, men klarblå himmel. Därför har jag valt att ha städdag idag. Ett annat syfte är att mitt hem behöver städas. Och ett tredje är att jag måste få ur mig lite frustration.

Peter och Vargen

Arg Toffla. Fast jag är inte arg på Peter.


Som arbetssökande
är man rätt beroende av att tekniken funkar. Man blir därför allt annat än glad när man upptäcker att inget av e-postkontona hos Home.se (det vill säga Spray) funkar. Det är liksom essentiellt att vara nåbar – och nå ut! – via mejl. Home.se (det vill säga Spray) har en urusel support och noll information om driftstörningar. Jag tror att jag har lyckats anmäla mitt problem – att det inte går att logga in.

Det dumma är att Sprays svar alltid går till – mejlboxen. Ofta hamnar svaren dessutom i Skräpmappen, vilket jag i och för sig kan skratta lite åt. Det är ju vanligen såna där standardsvar som hör hemma just i den mappen, typ

Vi har nu tagit emot din felanmälan. Ditt ärende har fått nummer XYZ-123456.

eller

Prova att tömma cacheminnet och starta om webbläsaren.

Been there, done that, seen that… Tröttsamt! 

Så… därför lånar jag tillsvidare min e-post-adress hos Uppsalanyheter. Behöver du få tag i mig på mejl, skriv mitt för- och efternamn med en punkt emellan och sen snabel-a uppsalanyheter.se

Jag brukar inte blanda privat och jobb, men den här gången har jag inte så mycket val. Dessutom har jag frågat en av tidningens ägare och det är OK att jag använder mitt mejlkonto där. Om Home.se nu fortsätter att krångla får jag se mig om efter en mer permanent lösning.

Dagens tre jobbansökningar är nu emellertid ivägsända. Tyvärr får jag en känsla av att själva ansökningarna inte var så välskrivna. Tekniksmolk i bägaren har en tendens att skapa störningar i skrivflödet, så att säga.

Ovanpå detta hade jag gjort alldeles för klent kaffe. Två muggar och jag känner mig fortfarande inte vaken!..

Dagens fynd för totalt en guldpeng!

Kanske behöver två till – med gott kaffe…


Och nu ska jag sluta pladdra
för att i stället ta tag i resten av dagens uppgifter: jag ska börja med att starta en maskin tvätt, fortsätta med att städa våtutrymmena, göra rent ugnen samt damma och dammsuga. Golven behöver säkert torkas också – på knä. (Den som känner mig känner av min sinnesstämning i orden i förra meningen.) Mot skurhinken!!!

Men du… skriv gärna några rader i en kommentar och berätta om vad DU gör idag! Det är säkert nåt roligare och mer stimulerande än det jag håller på med!


Livet är kort. Tofflan är frustrerad. Men dan kan bara bli bättre.

Read Full Post »

Ett inlägg om drömmar. Och K-rauta.


För ett tag sen såg jag mitt drömkök i en brittisk TV-deckare.
Du vet, ett sånt där kök i ett sånt där hus som man bara har i sina drömmar. Om man nu fortfarande har drömmar…

Jag skulle vilja ha ett litet hus med många små rum (ingen öppen planlösning!) där jag kan breda ut mig och mina böcker och mina datorer. Köket ska vara stort, för jag vill kunna samla den stora familjen omkring mig ofta (hö,hö!…). Och så ska jag ha en lagom stor trädgård, som innebär lagom mycket arbete, men definitivt en som har ett land med köksväxter. Örter, grönsaker och kanske rentav ett potatisland.

Det är lätt flyga iväg i tanken. Jag kände en gång en tjej som efter sin skilsmässa flyttade in till stan och en lägenhet mitt i city. Där stod hon ut i max ett år, sen var hon tillbaka på landet igen. Då hade hon renoverat sin lägenhet och gjort täta turer till K-rauta (ja, hon var av finskt ursprung). Detta K-rauta lät bara som ett underligt namn för mig. Jag var van vid Beijers och såna ställen där lustiga småpojkar sprang omkring i shorts sommartid och kapade brädor åt oss.

Ett lustigt träd
Trä i generna?


Jag hoppade in på K-rautas webbplats 
alldeles nyss för att kika lite och för att låtsas att jag fortfarande har drömmar. Hemsidan känns väldigt typisk för det jag tycker K-rauta står för: bra grejor och inget tjafs. Alltså inget utöver det som behövs. Webbplatsen är bra och redigt upplagd och jag hittar spännande undersidor med inspirerande tips för allt från våtutrymmen till trädgård.

Sa jag att min morfar var snickare? Jag tror att jag har detta med trä i generna, i blodet. Önskar så att jag hade haft kanske inte ett arbete med trävaror, men ett lagom projekt eller en hobby som har med det att göra. Ett fritidshus eller en liten engelsk cottage, med stort kök och en örtagård. Om jag fortfarande hade drömmar… Idag har jag bara en trist bostadsrätt som behöver ytrenoveras. Men vem vet, jag kanske hittar såväl inspiration som mina drömmar igen och sätter lite fart…


Livet är kort. Det måste omfatta drömmar.

Read Full Post »

Jo jag var ju rätt nedstämd igår på seneftermiddagen när jag kom hem. De fyra akupunktursessionerna har inte gjort nån som helst nytta. Nån annan smärtlindring har jag inte fått. Husläkarmottagningen hade inte tid att ta emot mig tidigare i höstas när jag ringde utan hänvisade mig direkt till sjukgymnasten. Nu måste jag ringa mottagningen IGEN och stå med mössan i hand för att höra om jag kan få nånting som tar udden av den värsta smärtan. Närå, jag tänker visst inte springa nåt maraton, men jag vill kunna gå utan att det gör alltför ont, till exempel till närmaste lunchstället på jobbet eller Tokerian.

Tårarna sprutade medan jag skurade i våtutrymmena hemmavid. Det finns inget bättre än att skura och städa när nånting gör så ont att man gråter! Jag skrev ett riktigt gnällinlägg och se! Framåt aftonen hörde Mie av sig och erbjöd mig en kompis till min krycka! Vilka snälla människor det finns!

Jag satt och softade lite vid datorn när det plingade på dörren. Utanför stod Lucille (som egentligen heter nånting helt annat) med den felande dynan till min samling köksstolar. Mina stolar var nämligen på kalas i helgen – de brukar vara det ibland. Självklart var jag tvungen att fråga om kalaset. Det bar sig inte bättre än att Lucille kom in och slog sig ner och berättade hur gräsliga barn kan vara. (Som om jag inte visste det…) Stackars familj! Till och med storasyskonet reagerade på ljudnivån.

Jag ringde mamma för det var tre dar sen. Det blev tjat om julen IGEN och jag bröt nästan ihop. Det är bara snack om hur ensam hon är och blir, men jag blir väl också ensam i jul om jag är nyopererad? Inte orkar jag åka nånstans, jag vill väl bara ligga och ta det lugnt? Så berättade jag om hälen och att jag behöver två kryckor. Mamma förstår inte att jag nästan inte kan gå ibland. Hon liksom vill inte förstå, känns det som. Så jag sa att om hon ringer hit nån gång får hon låta många signaler gå fram eftersom jag inte kan springa efter telefonen.

Så la vi på och jag la telefonen ute i köket och satte mig i arbetsrummet igen. Naturligtvis ringde det. Det var… mamma igen. Som berättade om sina bananflugor och sin städtjejs tips och så vidare.

Men det har du ju redan berättat…

sa jag.

Har jag?

svarade hon.

Ja, det går ju inte att bli irriterad, men hälen är ond och när vi hade lagt på igen kom det några tårar igen. Inte för att det är synd om mig utan för att det gör så ont att gå.

TV-serien Stalker hade premiär igår kväll och jag måste säga att det var skrämmande att höra och se hur dessa förföljare beter sig. Påminner till viss del om somliga som förföljer mig på olika sätt. Jag är både rädd och förbannad, men det var skönt att få bekräftat att dessa människor är väldigt sjuka. Samtidigt är det inte roligt att ha galningar efter sig. Vem vet när spärrarna släpper..?

Idag är det Fästmöns och min förlovningsdag. Vi ska fira den i nästa vecka, men det klart att jag tänker och längtar! Och tycker att det är väldigt irriterande att jag har fått eksem av förlovningsringen…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Äh! Jag fnyser åt alla som börjar jobba mitt i veckan eller som måste ta en semesterdag, kanske två, mot slutet av första arbetsveckan  efter semestern. Eller som bara måste åka UTOMLANDS på semester efter semesternVad är det för meseri? (Inte ett dugg avundsjuk heller, nehej då…) Om en sån som jag kunde börja jobba heltid efter att ha gått och skrotat i två år och åtta månader kan väl en vanlig frisk människa orka börja jobba efter några veckors semester? VA?! (Jag känner mig jäääädrigt missunnsam – fast jag skojar mest! 😛 )

Men ärligt talat… jag är skittrött. SkitTRÖTT… Och i morgon är det fredag. Ser jag fram emot…

Det är inte jobbigt i sig att jobba. Det jag tycker är jobbigt är att gå upp på morgonen. Jag har varit på jobbet precis före åtta hela veckan och tro mig, det är SENT för att vara jag. Att komma i säng i vettig tid har inte gått så bra. Eller jag kommer i säng, men jag ligger och läser för länge. Kanske glor på nåt gammalt avsnitt av CSI på TV – och VIPS! – är klockan halv tolv! Jag går upp 6.10. Fast jobbigast av allt är nog den här matlagningen jag försöker mig på om kvällarna.

Dagens middag – kycklingchorizo med bröd och räksallad.


Matlagningen i sig är väl inte så utmattande
som det att komma på vad jag ska laga till. Det får inte vara nån mesmat, men samtidigt inte för mycket mat – jag äter ju ordentlig lunch mitt på dan. Idag blev det kycklingchorizo med bröd och en klick räksallad som jag hittade i kylen, en klegga som ännu var vid liv. Igår blev det lite sämre, bara knäckemackor med kycklingkorv på. Tisdag gjorde jag varma mackor och det var roligt att kunna inspirera nån annan med min otrooliga matlagningskonst. Ingen mat för mesar, inte!

I kväll efter jobbet var jag in på Tokerian och försökte handla nåt smaskens till helgen. Tänkte jag skulle försöka få min kära Fästmö på lite bra humör när hon jobbar tre kvällar på raken – varav två med tillhörande eftermiddagar också. Jag har lärt mig en del som den lilla älsklingen gillar, till exempel i ostväg och i chokladväg. Men sen när jag kom hem fick jag veta att hon minsann festar på kräftor i kväll, så det är ju inte särskilt synd om hennI! (Hmpfff…)

Själv har jag skurat mina båda våtutrymmen samt gått med dammtrasa och dito vippa. Men nu ORKAR jag inte städa mer! Dammsugningen sparar jag till i morgon. Hälen gör ganska ont i kväll också, så jag tänkte vila mig resten av kvällen – den som snart är slut…

Dagens irritationsmoment är alla blaskors fototävlingar. I så gott som alla vinner bilder på barn! Men va f… Kan inte folk ta några andra sommarbilder än på sina ättelägg? Hur kul är det för nån annan än dem själva? Egentligen..? Var ärlig när du svarar!

Dagens ser-fram-emot är en nyutkommen ungdomsbok av duktiga journalisten och författaren Anna Ehn. Den recenseras snart på en blogg nära dig. Vill du hellre träffa författaren personligen kan du traska till Stadsbiblioteket i Uppsala onsdagen den 29 augusti klockan 18. Då ska Anna Ehn presentera sin nya bok alldeles själv! Bara så du vet!


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »