Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘västgötska’

Sifo har gjort en undersökning om dialekter. Sexiga dialekter. Bara det att göra en sån undersökning kan få mig att fundera om Sifo inte har intressantare och viktigare företeelser att undersöka, men…

I toppen bland de tio sexigaste dialekterna i Sverige ligger göteborgskan. Den följs av norrländska – som väl inte är en enda dialekt, eller? – och på tredje plasts skånska.

Mest osexig är närkingskan, snäppet bättre endast, halländskan och tredje osexigaste dialekten är västgöta. Mina två dialekter, östgötskan och uppländskan, finns inte ens med. (Vad menas???)

Av de tusen som intervjuades var det fler kvinnor än män som gillade göteborgska. Moderater tycker om värmländska, medan sossar är mer tveksamma till den dialekten.

Ja jisses! Alla har vi väl våra preferenser vad gäller hur vår partner låter, men som Fästmön sa i morse:

Bara det låter så normalt som möjligt.

Och jag är benägen att hålla med. Till hundra procent.

Men vad tycker du??? Tycker du att nån viss dialekt är sexigare än nån annan? Och vilken är fulast?

Read Full Post »

Tre kvinnor handlar Birgitta Stenbergs senaste roman Eldar och is om. Den tredje kvinnan är hon själv. Detta är en släktroman om tre starka kvinnor – inte tu tal om annat. Jag hade turen att hitta denna relativt nyutkomna bok på antikvariat (!) i Stockholm – för endast tio kronor. Och man kan väl säga så här att den guldpengen var väl investerad!


Tre kvinnor och ett märkligt drama.

                                                                                                                                                        Boken inleds med mormor Almas historia. Alma, skollärarinnan som inleder ett förhållande med prästfrun – prästen. När hon blir gravid är skandalen ett faktum och hon tvingas in i ett äktenskap. Dottern Ingeborg blir en märklig kvinna – hon är vacker, sexuellt vidlyftig, stark och ambitiös. Att bli fattig är hennes största rädsla. Och sen kommer Birgitta, Ingeborgs dotter. Eller..?

Den här boken smyger igång. Men sen blir det crescendo! Jisses anoga, jag hänger knappt med i alla svängar. Fast jag TROR att jag har koll på vem som är mamma och pappa. Sen blir jag förvirrad. Och sen visar det sig att jag hade hängt med och troligen – inget är bevisat än – hade rätt. Ja, man kan bli lite snurrig på Birgitta Stenbergs alla turer, men jag kan tänka mig att hon under resans gång blev ganska snurrig själv. Här försöker hon skriva en ny del av sin självbiografi genom att berätta om sin mormor och sin mamma – och så ställs alla fakta på ända… Ja, det blir så snurrigt att på sidan 26 är föräldrahemmet beläget på östgötaslätten, men på sidan 81 talar mormor och mamma västgötska…

Ytterligare lite snurrigt tycker jag att det blir när författarinnan börjar tala om sig själv i tredje person. Men OK. Det här är en bra bok och den som inte förr har läst Birgitta Stenberg borde göra det. Man behöver inte läsa hennes självbiografiska böcker i kronologisk ordning. Varför inte börja med denna?

Högt betyg!

Read Full Post »